Polsk man döms för omfattande stölder av teknikutrustning

På polisen.se använder vi nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt.

Vi använder också kakor för webbanalys för att göra webbplatsen bättre.

Så här använder polisen.se kakor

Gör så att våra tjänster och funktioner är säkra och fungerar som de ska.

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

En polsk medborgare i 50-årsåldern har dömts till tio månaders fängelse och utvisning efter en serie stölder av teknisk utrustning i södra Sverige. Jönköpings tingsrätt beslutade den 1 oktober att mannen även ska förbjudas att återvända till Sverige under tio år.

Mannen dömdes för en grov stöld, sex stölder och ett fall av ringa vapenbrott som gällde innehav av pepparspray. Han ska dessutom betala skadestånd på sammanlagt omkring 635 000 kronor till fordringsägare, med tillkommande ränta, samt 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Brottsligheten omfattade GPS-utrustning, styrsystem och sensorer för grävsystem samt annan teknisk utrustning. Det sammanlagda värdet av det stulna godset uppskattas till 1 165 000 kronor. Stölderna pågick under drygt två år och den aktuella brottsserien inleddes den 16 oktober 2024.

Enligt Polismyndigheten kunde utredningen slutföras genom att uppgifter om mannens brottslighet sammanställdes från flera geografiska områden. Personal inom lokalpolisområde Värnamo kopplade samman stölder i det egna området med brott som mannen hade begått och fortsatte att begå på andra platser.

Fallet ingår i polisens arbete mot internationella brottsaktörer som reser till Sverige för att stjäla bland annat teknisk utrustning, fordon och båtmotorer. Stöldgodset transporteras därefter utomlands för försäljning. Enligt polisens uppskattning ligger internationella brottsaktörer bakom omkring 90 procent av bilstölderna i Sverige.

Maskinentreprenörerna redovisade i sin Brottsrapport 2025 att företag inom maskinentreprenad drabbas av stölder mer än dubbelt så ofta som företag i övriga näringslivet. Organisationen konstaterade att brotten medför kostnader för att ersätta utrustning och även kan orsaka avbrott i anläggningsprojekt.

För att motverka brottsligheten inledde Maskinentreprenörerna och Polismyndigheten ett samarbete den 14 oktober 2025. Daniel Ivansson, operativ koordinator vid Polismyndighetens Nationella operativa avdelning, uppgav att samarbetet skulle utveckla informationsutbytet för att förebygga och förhindra brott med koppling till internationell organiserad brottslighet.

Maskinentreprenörernas vd Anders Robertsson och Polismyndigheten presenterade samtidigt ett pilotprojekt i polisregion Bergslagen. Projektet skulle etablera en direkt informationskanal mellan maskinentreprenörer och polisen. Enligt de ansvariga fanns möjlighet att senare införa motsvarande arbetssätt på nationell nivå.

Omfattningen av stölderna inom branschen är samtidigt svår att fastställa. Larmtjänst meddelade den 7 maj 2026 att organisationen inte längre kunde redovisa tillförlitlig statistik över efterlysta entreprenadmaskiner. Majoriteten av de stulna maskinerna registrerades inte längre i det efterlysningsregister som låg till grund för statistiken, vilket enligt organisationen medförde ett omfattande mörkertal.

Polismyndigheten har under senare år utvecklat särskilda arbetsmetoder för att identifiera och stoppa internationella stöldnätverk. En central del är driftcenter på olika organisatoriska och geografiska nivåer, där information samlas in och förmedlas mellan polisens verksamheter.

Sara Rudenhammar, operativ koordinator för internationella brottsaktörer vid polisens regionala driftcenter Öst, uppger att informationsdelningen har förbättrat polisens möjligheter att samordna insatser och agera förebyggande. Samarbetet omfattar även informationsutbyte med polismyndigheter i andra länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Genom de internationella kontakterna kan svensk polis få uppgifter om misstänkta och dömda personer, deras tidigare brottslighet och vilka typer av föremål de vanligtvis inriktar sig på.

Brottsförebyggande rådet konstaterade i rapport 2026:22, publicerad den 23 juni 2026, att polisens driftcentersystem hade förbättrat möjligheterna att upptäcka och avbryta stöldserier. Myndigheten identifierade samtidigt organisatoriska problem eftersom driftcentren saknar egna operativa resurser och ansvarsfördelningen i vissa situationer är oklar.

Sara Rudenhammar uppgav i mars 2026 att internationella stöldnätverk använder avancerad teknisk utrustning och sociala medieplattformar vid planering och kartläggning inför brott. Enligt henne utnyttjar aktörerna även svenska offentliga digitala system för att samla information.

Ett annat inslag i polisens arbete är tillämpningen av utlänningslagen. Brottsförebyggande rådet redovisade i sin rapport att Polismyndigheten sedan 2023 i större omfattning har använt möjligheten att avvisa personer som bedöms ha rest till Sverige för att begå brott.

Sara Rudenhammar har förklarat att utlänningslagen under vissa förutsättningar medger avvisning av personer som bedöms utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet, även om de inte har dömts för brott. Hon uppgav också att flera av polisens avvisningsbeslut hade granskats och fastställts av överinstanser.

Brottsförebyggande rådet har samtidigt uppmärksammat rättssäkerhetsrisker med sådana beslut. Myndigheten framhöll att bedömningarna kan grundas på uppgifter om individers beteende, tidigare historik och misstänkta avsikter.

Under 2025 avvisades sammanlagt 400 personer inom ramen för polisens arbete. Domstolar kan dessutom besluta om tidsbegränsade återreseförbud för dömda personer.

Enligt polisens beräkningsmodell motsvarar varje år med återreseförbud omkring 40 brott som kan förebyggas. Med en genomsnittlig förbudstid på 8,5 år uppskattar polisen att det motsvarar 340 förebyggda brott per avvisad person.

Även arbetet med att stoppa stöldgods vid landets gränser har förändrats. Den 1 september 2025 infördes brottsrubriceringen utförselhäleri. Regeringen hade i proposition 2024/25:129 redovisat att lagstiftningen skulle göra det möjligt att ingripa mot hantering av misstänkt stöldgods avsett för utförsel från Sverige.

Finansminister Elisabeth Svantesson framhöll i samband med lagstiftningsarbetet att den nya regleringen skulle stärka möjligheterna att stoppa internationella stöldligor.

Tullverket meddelade den 1 oktober 2026 att myndigheten sedan lagändringen hade stoppat stora mängder stöldgods på väg ut ur landet. Enligt Tullverket hade även flera personer dömts för utförselhäleri.

Arbetet vid gränserna omfattar också samverkan med försäkringsbranschen. Den 5 december 2024 meddelade Larmtjänst att organisationen hade ingått ett samverkansavtal med Tullverket mot gränsöverskridande brottslighet. Larmtjänsts vd Mats Galvenius uppgav att samarbetet skulle göra det möjligt att använda respektive organisations kunskaper och kontaktvägar.

Polismyndigheten framhåller även betydelsen av tips från allmänheten. Sara Rudenhammar uppger att uppgifter om misstänkta förvaringsplatser för stöldgods är särskilt värdefulla. Sådana platser används enligt polisen för att tillfälligt samla stulet material innan det transporteras vidare.

Statistiken visar samtidigt en minskning av stölder och andra tillgreppsbrott. Brottsförebyggande rådet redovisade i den slutliga statistiken för 2025 att 305 219 stöld- och tillgreppsbrott anmäldes i Sverige. Det var 43 332 färre än under 2024, motsvarande en minskning med 12 procent.

I polisregion Öst minskade antalet tillgreppsbrott, däribland stölder och inbrott, med omkring 1 200 under 2025 jämfört med föregående år.

Enligt polisens beräkningar inträffade omkring 50 000 färre stölder än förväntat under perioden 2024–2025. Sara Rudenhammar bedömer att utvecklingen tyder på att färre internationella brottsaktörer är verksamma i Sverige och att landet har blivit mindre attraktivt för dessa grupper.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?