Riksdagen beslutar om skärpt grundlag mot folkmordsförnekelse

Riksdagen har den 4 november 2026 slutligt godkänt en ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som uttryckligen gör förnekelse av vissa internationella brott straffbar som tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott när gärningen utgör hets mot folkgrupp. De nya grundlagsbestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2027.

Lagändringen omfattar förnekande av folkmord och brott mot mänskligheten som har fastställts genom avgöranden i svenska eller internationella domstolar. Även offentligt urskuldande och flagrant förringande av sådana brott omfattas under de förutsättningar som gäller för hets mot folkgrupp. Regeringen redovisade dessa delar av förslaget i proposition 2023/24:93.

Förnekelse av Förintelsen kan redan vara straffbar enligt brottsbalken om uttalandet uppfyller förutsättningarna för hets mot folkgrupp. Den beslutade grundlagsändringen reglerar uttryckligen motsvarande handlingar inom de områden som omfattas av det särskilda grundlagsskyddet för tryckta skrifter och vissa andra medier.

Ändringen bedöms framför allt ha betydelse för möjligheten att ingripa mot hatpropaganda på internet. Vissa publiceringar omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser och måste därför bedömas enligt de särskilda regler som gäller för grundlagsskyddade medier.

Riksdagens konstitutionsutskott behandlade förslaget i betänkande 2026/27:KU3, som justerades den 22 oktober 2026. Utskottet redovisade även förtydliganden av bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Det anges uttryckligen att uppmaningar till våld mot skyddade grupper omfattas av straffansvaret.

En annan del av lagstiftningen gäller uttalanden som riktas mot enskilda personer med anknytning till sådana grupper. Konstitutionsutskottet redovisade att skyddet för dessa personer stärks och att de därmed kan få ställning som målsägande i rättsprocesser, med möjlighet att begära skadestånd.

Motsvarande ändringar i brottsbalkens regler om hets mot folkgrupp trädde i kraft den 1 juli 2024. Att grundlagsbestämmelserna börjar gälla senare beror på det särskilda beslutsförfarande som gäller för ändringar av Sveriges grundlagar.

Riksdagen tog det första beslutet om grundlagsändringen den 22 maj 2024. Förslaget vilade därefter fram till riksdagsvalet 2026. Genom beslutet den 4 november har riksdagen genomfört den andra och avslutande behandlingen. En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval mellan besluten.

Bakgrunden till lagstiftningsarbetet är bland annat Europeiska unionens regler om bekämpning av rasism och främlingsfientlighet. Europeiska unionens råd antog den 28 november 2008 rambeslut 2008/913/RIF, som bland annat behandlar offentliga uttalanden där folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser förnekas eller grovt förringas.

Artikel 1 i rambeslutet omfattar sådana handlingar när de utförs på ett sätt som kan uppmana till våld eller hat mot skyddade grupper eller deras medlemmar. Medlemsstaterna får begränsa straffansvaret till internationella brott som har fastställts genom slutliga domstolsavgöranden. Rambeslutet ställer även krav på att de aktuella brotten ska omfattas av straffskalor med ett maximistraff på minst ett till tre års fängelse.

Regeringen angav i proposition 2023/24:93 att de svenska lagändringarna delvis syftar till att möta Europeiska kommissionens synpunkter på hur Sverige har genomfört unionens rasismrambeslut. Förslaget hade utarbetats med utgångspunkt i ett betänkande från en enig parlamentarisk kommitté.

Den kommittén tillsattes av regeringen den 21 oktober 2021 för att utreda straffansvaret för förnekelse av Förintelsen och vissa andra brott. Uppdraget utökades genom tilläggsdirektiv den 9 juni 2022. Den 21 april 2023 överlämnades utredningens betänkande, SOU 2023:17, till Justitiedepartementet.

Justitieminister Gunnar Strömmer framhöll vid överlämnandet att förslagen hade ett brett politiskt stöd och att utredningen skulle skickas på remiss. Justitiedepartementet inledde remissförfarandet den 26 maj 2023 och satte den 26 september samma år som sista dag för yttranden.

Bland de myndigheter och organisationer som fick möjlighet att yttra sig fanns Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Svenska Journalistförbundet.

Justitieombudsmannen Katarina Påhlsson gjorde i ett remissyttrande den 21 september 2023 bedömningen att svensk strafflagstiftning redan i allt väsentligt uppfyllde kraven i Europeiska unionens rasismrambeslut. Hon ansåg samtidigt att utredningen hade presenterat väl underbyggda skäl för att förtydliga reglerna.

I samma yttrande, med diarienummer R 44-2023, framhöll Katarina Påhlsson att frågan om straffansvar för uttalanden riktade mot enskilda personer behövde analyseras ytterligare under den fortsatta beredningen.

Även Lagrådet behandlade den delen av förslaget vid sin granskning den 27 februari 2024. I granskningen deltog tidigare justitierådet Sten Andersson samt justitieråden Ulrik von Essen och Cecilia Renfors.

Lagrådet ifrågasatte utformningen av bestämmelsen om uttalanden mot enskilda personer som tillhör skyddade grupper. Lagrådet ansåg att straffansvaret borde förutsätta att uttalandet också på något sätt uttrycker missaktning för, hot mot eller uppmaning till våld mot den grupp som personen tillhör.

Efter den parlamentariska behandlingen har riksdagen nu avslutat grundlagsförfarandet. De tidigare genomförda ändringarna i brottsbalken kompletteras därmed från den 1 januari 2027 av uttryckliga bestämmelser om hets mot folkgrupp genom förnekelse av vissa internationella brott inom det grundlagsskyddade området.