Stora ekonomiska skillnader mellan Gävles bostadsområden

De socioekonomiska skillnaderna är stora mellan flera bostadsområden i Gävle. Andersbergs centrum har den svagaste socioekonomiska situationen i staden, med en genomsnittlig årslön på 198 565 kronor för personer över 20 år och en arbetslöshet på 21,3 procent. I övriga Andersberg är motsvarande medelinkomst 355 224 kronor och arbetslösheten 7,8 procent.

Även området öster om Sätra centrum har betydligt lägre inkomster och högre arbetslöshet än andra delar av stadsdelen. Där är den genomsnittliga årslönen 214 778 kronor och arbetslösheten 18 procent, jämfört med 348 504 kronor respektive 7,85 procent i övriga delar av Sätra. I Öster-Alderholmen på Östersidan ligger medelinkomsten på 245 410 kronor och arbetslösheten på 15,3 procent. På andra sidan Jungfruparken, vid Gävle Strand, är den genomsnittliga årslönen 470 833 kronor.

Boverkets Segregationsbarometer visar att 17,5 procent av Gävles befolkning under 2024 bodde i områden med socioekonomiska utmaningar eller stora socioekonomiska utmaningar. Kommunens ojämlikhetsindex låg samtidigt på 44,3 på en skala från 0 till 100.

Skillnaderna syns även i valdeltagandet. Andersbergs centrum, området öster om Sätra centrum samt Nordost och Öster hör till de delar av Gävle där färre än 60 procent av de röstberättigade deltog i det senaste kommunvalet. Valmyndigheten fastställde valdeltagandet i valdistriktet Sätra Ö till 52,27 procent i kommunvalet 2022. Där fanns 1 898 röstberättigade och 992 räknade röster.

Arbetslösheten i Gävle kommun som helhet låg under första kvartalet 2026 på 8,8 procent av arbetskraften bland personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Motsvarande nivå var 8,1 procent i Gävleborgs län och 6,7 procent i riket.

Gävle kommun hade i kommunstyrelsens budget för 2026 avsatt 2,5 miljoner kronor till ett nytt stadsdelslyft i Sätra och fortsatt finansiering av stadsdelslyftet i Andersberg. För Sätra angavs bland annat 500 000 kronor till en lokal utvecklingsledare och lika mycket till insatser i park- och utemiljö.

Region Gävleborg har i sin jämlikhetsutredning konstaterat att skillnaden mellan grupperna med högst och lägst inkomster i länet har ökat jämfört med både tio och 20 år tidigare. Regionen beskrev också en ökad koncentration av låg inkomst tillsammans med bland annat låg utbildningsnivå, svagare ställning på arbetsmarknaden, sämre hälsa, lägre tillit och boende i resurssvaga områden.

Forskning har kopplat segregation till bland annat lägre sannolikhet att studera vidare, sämre hälsa och mindre möjligheter att få arbete. Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet, uppger att sådana skillnader kan skapa grannskapseffekter och påverka människors framtidstro negativt.

Oscar Erixson deltar även i forskningsprojektet Nybyggnation, flyttkedjor och bostadsojämlikhet vid Uppsala universitet. Projektet pågår 2024–2027 och har fått 4 983 000 kronor från Forte. Forskningen omfattar bland annat hur nybyggnation påverkar flyttmönster, bostadsojämlikhet och boendesegregation mellan stadsdelar.