Politiska majoriteten stoppar planerade skolelevflyttar i Östersund

Den politiska majoriteten i Östersunds kommun har beslutat att stoppa förvaltningens förslag om att flytta mellanstadieelever från Fagervallsskolan och Mariebyskolan. Socialdemokraterna och Centerpartiet, som ingår i det styrande samarbetet Mittstyret, vill i stället arbeta vidare med en annan lösning för kommunens framtida skolorganisation.

Rosi Hoffer (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, meddelade måndagen den 26 oktober att majoriteten inte står bakom förslaget. Hon framhåller att kommunen har betydande utmaningar men att politikerna vill utforma en långsiktigt hållbar skolstruktur.

Förvaltningens ursprungliga förslag innebar att undervisningen i årskurserna 4–6 vid Fagervallsskolan skulle flyttas till Parkskolan och motsvarande årskurser vid Mariebyskolan till Kastalskolan från höstterminen 2027. Bakgrunden var ett minskande antal elever och behovet av att använda kommunens skollokaler mer effektivt.

I det underlag som Östersunds kommun presenterade den 23 oktober beräknades förändringen beröra omkring 159 elever. Av dessa gick 117 på Fagervallsskolan och 42 på Mariebyskolan. Beräkningen baserades på elever som vid tidpunkten gick i årskurserna 3–5.

Kommunens sammanställning visar att grundskolorna hade 1 193 lediga elevplatser under höstterminen 2026. Prognosen pekar samtidigt på att elevantalet minskar med ungefär 200 fram till 2030 och med ytterligare omkring 200 fram till 2035.

Barn- och utbildningsförvaltningen bedömde att Parkskolan och Kastalskolan hade tillräckligt med utrymme för att ta emot eleverna. Enligt förvaltningens planering skulle flyttarna också göra det möjligt att avveckla användningen av vissa tillfälliga skolpaviljonger.

Vid Mariebyskolan kostar den tillfälliga paviljongen omkring 1,46 miljoner kronor per år i hyra, enligt Östersunds kommun. Fagervallsskolans inhyrda paviljonger medför årliga kostnader på cirka 500 000 kronor, exklusive städning och vaktmästeri. Byggloven för båda skolornas paviljonger är tidsbegränsade, vilket gör att kommunen behöver ta ställning till lokalernas fortsatta användning även efter att flyttförslaget stoppats.

Förvaltningens plan omfattade även en utökning av den anpassade grundskolan vid Fagervallsskolan. Tanken var att inrätta undervisning för förskoleklass till årskurs 3 i lokaler som skulle frigöras när mellanstadiet flyttade.

Östersunds kommun har uppgett att den anpassade grundskolan vid Odensalaskolan är fullbelagd. Den föreslagna utökningen skulle inte kräva att några elever flyttades från Odensalaskolan, men förutsatte att mellanstadieeleverna lämnade Fagervallsskolans lokaler.

Förslaget har även mött kritik från skolpersonal. Daniel Olsson, lärare vid Fagervallsskolan, har uttryckt oro över hur större skolenheter med flera parallellklasser skulle påverka verksamheten. Kommunens utbildningschef Magnus Andersson har samtidigt framhållit att den föreslagna förändringen skulle kunna vara positiv för eleverna.

Fagervallsskolan har omkring 250 elever och bedriver undervisning från förskoleklass till årskurs 6, enligt Skolverkets Utbildningsguide. Under läsåret 2025/26 hade skolan 13,9 elever per lärare, jämfört med riksgenomsnittet på 11,9.

En sammanställning från Skolmyndighetsindex, baserad på Skolverkets statistik, visar att 60 procent av lärarna vid Fagervallsskolan hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne under samma läsår. Medianvärdet för samtliga skolor var 74,3 procent.

I Skolinspektionens skolenkät 2025 deltog 27 av 30 tillfrågade elever i årskurs 5 vid Fagervallsskolan. Uppgifter som redovisas av EDU.se visar att eleverna gav trygghet 8,7 och studiero 7,3 på en tiogradig skala.

Centerpartiets Pelle Simonsson har i ett pressmeddelande betonat att partiet vill bevara landsbygdsskolorna. Den politiska majoriteten har ännu inte presenterat någon färdig alternativ plan för hur skolorganisationen ska utformas.

Mittstyret avser i stället att återkomma med nya politiska direktiv. Arbetet ska enligt majoritetens besked omfatta förändringarna i elevantalet, kommunens ekonomiska förutsättningar och utvecklingen av den anpassade grundskolan med hänsyn till elevernas behov.

Det ursprungliga tjänstemannaförslaget var planerat att behandlas av barn- och utbildningsnämnden den 26 november 2026. Finansieringsfrågorna var kopplade till kommunens budgetarbete, där kommunstyrelsen skulle behandla ärendet den 1 december och kommunfullmäktige fatta slutligt budgetbeslut den 15 december. Dessa datum har inte bekräftats som tidplan för majoritetens nya inriktning.

Östersunds kommun hade också planerat informationsmöten för berörda vårdnadshavare den 2 och 3 november i aulan på Österäng, med möjlighet att följa mötena digitalt. Det är ännu inte klarlagt om mötena kommer att genomföras efter majoritetens besked.

Rosi Hoffer har framhållit att politikerna behöver återkomma till frågan om kommunens framtida skolstruktur. Något nytt konkret organisationsförslag har ännu inte presenterats.