Region Norrbotten säger nej till fler klimakteriemottagningar

Regionfullmäktige i Norrbotten har avslagit ett förslag om att inrätta fler särskilda mottagningar för kvinnor med klimakteriebesvär. Beslutet fattades i början av oktober och har mött kritik från kvinnor som anser att den befintliga vården inte ger tillräckligt stöd. Vid omröstningen röstade 40 ledamöter för avslag och 28 för att bifalla förslaget.

Motionen, med beteckningen 1-2026, lämnades av Sara Cave och Linda Frohm från Moderaterna. De föreslog att klimakteriemottagningar skulle ingå i regionens vårdvalsbeställning för primärvården. De ville även att regiondirektören skulle få i uppdrag att planera för ytterligare mottagningar vid länets hälsocentraler.

Linda Frohm, som är oppositionsregionråd, förbundsordförande för Moderaterna i Norrbotten och ledamot i partiets nationella partistyrelse, var en av dem som yrkade bifall till motionen. Samma ståndpunkt framfördes av Kenneth Backgård från Sjukvårdspartiet, partilösa Marianne Sandström, Marita Wikberg från Kristdemokraterna, Nina Markström från Sverigedemokraterna och Birgit Meier Thunborg från Moderaterna.

Regionrådet Camilla Friberg från Socialdemokraterna har förklarat att regionens inriktning i stället är att utveckla kompetensen om klimakteriet inom hela primärvården. Hon anser att vården behöver organiseras på ett annat sätt än genom särskilda mottagningar i enskilda kommuner.

I regionstyrelsens svar på motionen framgår att två ytterligare klimakterierådgivare redan har färdigutbildats inom primärvården i Boden och Luleå. Region Norrbotten planerar även att utbilda rådgivare i länets södra område under 2027.

Den enda särskilda klimakteriemottagningen i Norrbotten finns vid Överkalix hälsocentral. Verksamheten öppnade i april 2024 och erbjuder individuellt anpassad vård, rådgivning, stöd och behandling. Barnmorskan Maria Karlström ansvarar för rådgivningen. Enligt Region Norrbotten väljer merparten av patienterna digitala videosamtal framför besök på plats.

Mottagningen kan kontaktas genom Överkalix hälsocentrals telefonnummer 0926-798 38, med knappval 4.

Redan i samband med mottagningens öppnande i maj 2024 uppmärksammade Maria Karlström problem med det bemötande som kvinnor tidigare fått i vården. Hon framhöll också vikten av att kvinnor får tillgång till lämplig behandling utan att behöva köpa dyra läkemedel på egen hand.

Flera kvinnor med erfarenhet av klimakteriebesvär har reagerat på regionfullmäktiges beslut. En kvinna beskriver situationen som diskriminerande och berättar att hon har väntat ett år på att få träffa en gynekolog i Luleå.

En annan kvinna ifrågasätter varför regionen inte satsar på fler mottagningar när förklimakteriet och klimakteriet kan innebära besvär under många år. Hon hänvisar till att kvinnor utgör omkring hälften av befolkningen och anser att bättre tillgång till vård skulle kunna minska sjukskrivningarna.

Kritiken gäller även hur kvinnor bemöts när de söker hjälp på vanliga vårdcentraler. En kvinna upplever att vården erbjuder exempelvis sömnmedel i stället för hormonbehandling och att patienternas beskrivningar av sina besvär inte tas på tillräckligt stort allvar.

Ytterligare en kvinna anser att klimakterierelaterade symtom riskerar att bedömas som psykisk ohälsa. Hon nämner bipolär sjukdom, ADHD och utmattningssyndrom som exempel på diagnoser som enligt hennes uppfattning kan aktualiseras trots att symtomen även skulle kunna ha hormonella orsaker. Hon menar att bred kompetensutveckling inom primärvården inte räcker och efterlyser särskilda specialistmottagningar.

Frågan om tillgången till klimakterievård har också behandlats nationellt. Socialstyrelsen publicerade en första version av sina nationella riktlinjer den 14 oktober 2025 och fastställde den slutliga versionen den 16 april 2026. Riktlinjerna ska fungera som stöd för framför allt beslutsfattare och chefer vid prioritering av resurser och utveckling av vårdens organisation.

De nationella riktlinjerna omfattar elva rekommendationer. Socialstyrelsen betonar bland annat att sömnsvårigheter, nedstämdhet och ledvärk kan vara kopplade till klimakteriet. Myndigheten lyfter också behovet av individuellt anpassad information om hormonbehandling och andra behandlingsmöjligheter.

Enligt Socialstyrelsen upplever sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år klimakteriebesvär som påverkar deras vardag och livskvalitet negativt. Var tredje kvinna har så omfattande symtom att hon söker vård.

Statistik från Socialstyrelsen, som redovisades i Läkartidningen den 16 april 2026, visar samtidigt att användningen av systemiskt verkande östrogener har ökat bland kvinnor över 45 år. Andelen som hämtade ut sådana läkemedel steg från 5,1 procent 2021 till 8,4 procent 2025.

Statistiken visar även skillnader mellan socioekonomiska grupper. Under 2025 hade 3,2 procent av kvinnorna över 45 år i socioekonomiskt utsatta områden hämtat ut systemiskt verkande östrogener. Motsvarande andel i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var 12,1 procent.

Läkartidningens medicinska genomgång av klimakterievård anger att okomplicerade besvär ska kunna behandlas inom primärvården. Kontakt med gynekolog rekommenderas däremot bland annat vid osäker diagnos, misstänkt tidig menopaus och vissa typer av blödningsrubbningar.

Hur klimakterievården organiseras varierar mellan regionerna. Region Dalarna har exempelvis en digital klimakteriemottagning där patienterna inledningsvis får information i grupp om symtom, egenvård och möjliga behandlingar. Därefter kan de vid behov erbjudas en individuell bedömning av barnmorska.

I Norrbotten kvarstår regionfullmäktiges beslut att inte inrätta fler särskilda klimakteriemottagningar. Regionens plan är i stället att fortsätta utbilda personal inom primärvården, medan kvinnor som kritiserat beslutet efterfrågar större tillgång till specialiserad klimakterievård.