Städchef döms att betala hundratusentals kronor efter sexuella trakasserier

En chef på ett städföretag ska betala närmare 390 000 kronor till en tidigare kvinnlig anställd efter att ha utsatt henne för sexuella trakasserier och hållit inne hennes lön. Tingsrätten har även bedömt att kvinnan i praktiken tvingades lämna sin anställning. Mannen ska dessutom ersätta hennes rättegångskostnader på 468 000 kronor.

Kvinnan hade anställts i mannens nystartat städföretag med en avtalad månadslön på 27 500 kronor. Redan efter flera veckor började chefen återigen närma sig henne sexuellt, trots att han tidigare hade lovat att upphöra med sådant beteende.

Vid flera tillfällen ska mannen ha blottat sitt könsorgan inför kvinnan och krävt att hon skulle utföra sexuella handlingar. Under ett städuppdrag ska han även ha hållit fast henne samtidigt som han visade sitt könsorgan. När kvinnan senare efterfrågade sin uteblivna lön ska chefen ha krävt sex som villkor för att betala henne.

De båda hade arbetat tillsammans redan innan mannen bildade sitt eget företag. Under den tidigare anställningen hade han bland annat slagit kvinnan på rumpan och skickat en film till henne där han onanerade. När han därefter erbjöd henne arbete i det nya företaget accepterade hon erbjudandet under förutsättning att trakasserierna upphörde. Mannen gick med på villkoret.

Trots överenskommelsen fortsatte de sexuella närmandena. När den första lönen skulle betalas ut fick kvinnan inga pengar. Chefen hänvisade inledningsvis till problem med sin revisor, men efter flera månader utan betalning ska han ha meddelat att kvinnan inte skulle få någon lön om hon inte hade sex med honom.

Mannen ska också ha hänvisat till kvinnans situation som asylsökande och påstått att ingen skulle tro på henne om hon gjorde en anmälan.

Tingsrättens prövning omfattade även sms som chefen hade skickat till kvinnan med kärleksförklaringar. Domstolen ansåg att meddelandena överskred gränserna för vad som var acceptabelt i relationen mellan en chef och en anställd.

Under domstolsprocessen ändrade mannen dessutom sin beskrivning av deras förhållande. Han hävdade först att de hade haft en relation med kärleksliknande inslag, men förnekade senare detta vid huvudförhandlingen.

Efter tre månader lämnade kvinnan anställningen och gjorde en polisanmälan. Utredningen resulterade inte i något åtal eftersom brott inte kunde styrkas. Kvinnan gick därefter vidare med ett skadeståndskrav som prövades av tingsrätten.

Mannen förnekade anklagelserna i domstolen. Han hävdade i stället att kvinnan frivilligt hade avslutat sin anställning efter att ha stulit äpplen hos en kund.

Tingsrätten ansåg dock att kvinnans redogörelse hade högre trovärdighet. Domstolen bedömde mannens uppgifter som bristfälliga och delvis motsägelsefulla.

Rätten slog fast att kvinnan hade utsatts för sexuella trakasserier och att arbetsgivaren inte hade fullgjort sina skyldigheter att betala ut lön i tid. Domstolen konstaterade också att förhållandena på arbetsplatsen hade tvingat kvinnan att lämna sitt arbete. Hennes avslutade anställning bedömdes därför som ett olagligt avskedande.

Enligt Diskrimineringsombudsmannen kan en arbetsgivare hållas direkt ansvarig för sexuella trakasserier som begås av en person med arbetsledande befogenheter. I sådana situationer jämställs chefen med arbetsgivaren vid bedömningen av skyldigheten att betala diskrimineringsersättning.

Diskrimineringslagen (2008:567), 5 kap. 1 §, anger att ersättningen ska bestämmas med särskild hänsyn till syftet att motverka överträdelser av lagen. Ersättningen avser den kränkning som den utsatta personen har drabbats av och kan under särskilda omständigheter sättas ned.

Arbetsdomstolen har även i tidigare avgöranden slagit fast att en arbetstagares egen uppsägning kan betraktas som en uppsägning från arbetsgivarens sida. En sådan bedömning förutsätter att arbetsgivarens otillbörliga agerande har orsakat att arbetstagaren lämnat sin anställning.

Tingsrättens beslut innebär att mannen ska betala både ersättning till kvinnan och hennes rättegångskostnader. De sammanlagda beloppen uppgår till närmare 858 000 kronor.

Enligt Sveriges Domstolar kan en dom i ett tvistemål normalt överklagas skriftligen inom tre veckor från domens datum. Överklagandet lämnas till tingsrätten, som kontrollerar att det har kommit in i rätt tid innan ärendet skickas vidare. Det finns inga verifierade uppgifter om att domen i det aktuella målet har överklagats.

Åklagarmyndigheten upplyser samtidigt att en tidigare nedlagd förundersökning kan återupptas om nya bevis framkommer. Den som utsatts för ett misstänkt brott kan normalt även begära att beslutet att lägga ned utredningen överprövas. Det finns inga uppgifter om att någon sådan åtgärd har vidtagits i detta fall.