Spelproblemen bland gymnasieungdomar har fördubblats på fyra år

Andelen gymnasieelever med problem kopplade till spel om pengar har ökat från 4 till 8 procent mellan 2021 och 2025. Utvecklingen är särskilt tydlig bland pojkar, trots att det är förbjudet för personer under 18 år att spela om pengar hos spelbolag med svensk licens. Det framgår av en ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Bland pojkar på gymnasiet hade 14 procent ett riskabelt spelande 2025, jämfört med 8 procent 2019. I årskurs nio ökade motsvarande andel från 6 till 10 procent under samma period. Bland flickor låg andelen med spelproblem på omkring 1 procent i båda årskurserna.

Folkhälsomyndighetens uppgifter visar också att andelen pojkar i årskurs nio med riskabelt spelande fördubblades mellan 2023 och 2025, från 5 till 10 procent. Myndigheten konstaterar samtidigt att spelproblem blir betydligt vanligare efter 18-årsdagen.

Johan Svensson, utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, bedömer att personer som utvecklar spelproblem tidigt i livet löper stor risk att fortsätta ha sådana problem som vuxna. Han framhåller även att ett problematiskt spelande i unga år kan medföra skulder som blir långvariga.

En granskning från Riksrevisionen ger ytterligare uppgifter om hur spelproblemen utvecklas över tid. I granskningsrapporten 2026:1 konstaterar myndigheten att hälften av de unga som hade någon grad av spelproblem i Folkhälsomyndighetens undersökning 2021 fortfarande hade problem vid en uppföljning 2024.

Riksrevisionen lyfter även fram samband mellan riskabelt spelande i unga år och försämrade skolresultat, kriminalitet, depression och suicid. Myndigheten betonar betydelsen av tidiga förebyggande insatser för att begränsa skadorna.

Utvecklingen bland ungdomar skiljer sig från den långsiktiga trenden i den vuxna befolkningen. Mellan 2004 och 2024 minskade andelen vuxna som spelat om pengar det senaste året från 70 till 50 procent. Samtidigt låg andelen vuxna med spelproblem kvar på omkring 4 procent under perioden.

Skillnaderna mellan könen är stora även bland vuxna. Sex procent av männen har spelproblem, jämfört med en procent av kvinnorna.

Spelproblem innebär svårigheter att begränsa hur mycket pengar och tid som används till spel om pengar. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning stod 4 procent av spelarna för hälften av den totala spelomsättningen i ett datamaterial från 2021. Organisationen pekar särskilt ut nätkasinon och spelautomater som riskfyllda spelformer, eftersom tiden mellan insats, resultat och nästa spelomgång är kort.

Bland skolungdomar minskade spelandet under perioden 2012–2019, men därefter vände utvecklingen uppåt. År 2025 hade 29 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna i årskurs nio spelat om pengar samt senaste året. På gymnasiet var motsvarande andelar 40 respektive 6 procent.

Även tidigare undersökningar visar att minderåriga deltar i spel om pengar. Folkhälsomyndigheten redovisade 2021 att omkring två femtedelar av pojkarna och en fjärdedel av flickorna i åldern 16–17 år hade spelat om pengar. Bland pojkarna var lotterier, nummerspel och sportspel vanligast.

Johan Svensson konstaterar att ökningen bland skolungdomar tog fart 2019, när den svenska spelmarknaden omreglerades. Det tidigare monopolet ersattes då av ett licenssystem som tillåter godkända spelbolag att bedriva verksamhet i Sverige.

Johan Svensson anser att de omfattande reklamkampanjer som spelindustrin genomförde inför omregleringen kan vara en möjlig förklaring till ökningen. Han understryker samtidigt att tidssambandet kan vara tillfälligt.

En särskild webbpanelsundersökning som Spelinspektionen genomförde våren 2026 bland personer mellan 18 och 29 år visade att riskabelt spelande var särskilt vanligt bland män i åldern 18–24 år. Lotterier, nummerspel och nätkasinon hörde till de vanligaste spelformerna bland deltagarna.

Spelinspektionen konstaterade också att många unga fick direktmarknadsföring från spelbolag utan att vara registrerade kunder. Myndigheten kunde däremot inte fastställa om marknadsföringen kom från bolag med svensk licens eller från olicensierade aktörer.

Att minderåriga kan komma åt spel om pengar trots åldersgränsen är en del av problematiken. Johan Svensson pekar på olicensierade spelbolag som riktar marknadsföring till ungdomar. Han beskriver också hur minderåriga kan använda konton som tillhör föräldrar eller äldre vänner för att spela hos licensierade bolag.

Ytterligare en fråga gäller funktioner i dataspel som liknar traditionellt spel om pengar. Så kallade lootlådor och skins förekommer i många spel och befinner sig enligt Johan Svensson i en oreglerad gråzon.

Johan Svensson hänvisar till internationella studier som visar ett samband mellan användning av sådana funktioner och en högre förekomst av riskabelt spelande om pengar. Studierna pekar enligt honom på att personer som använder funktionerna oftare också har ett problematiskt pengaspelande.

Regeringen tillsatte i september 2026 en särskild utredning för att undersöka hur barn och unga vuxna kan skyddas mot skador från spel om pengar. Chefsjuristen Zandra Milton utsågs till särskild utredare. Uppdraget omfattar barn under 18 år och unga vuxna under 25 år och ska redovisas senast den 29 februari 2028.

I kommittédirektiv 2026:118 anger regeringen att utredningen ska kartlägga ungas spelande hos både licensierade och olicensierade spelbolag. Utredaren ska även undersöka om spelmarknaden används för att rekrytera eller utnyttja sårbara unga personer i kriminell verksamhet.

Uppdraget omfattar dessutom en granskning av möjligheten att införa obligatoriska tidsgränser för spelande och kontroller av unga spelares ekonomiska situation. Zandra Milton ska också undersöka ytterligare stödåtgärder för personer som stänger av sig från spel genom Spelpaus.

Vid utgången av andra kvartalet 2026 var knappt 138 000 personer avstängda från licensierat spel genom Spelpaus, enligt Spelinspektionen. Det var en minskning med 0,7 procent jämfört med föregående kvartal.

Spelinspektionens avstängningssystem erbjuder tidsperioder på 10 dagar, en månad, tre månader, sex månader eller tills vidare. Den som väljer avstängning tills vidare omfattas av den i minst tolv månader, och avstängningen kan inte avslutas i förtid.

Socialstyrelsens statistik visar att 845 personer fick minst en insats från socialtjänsten för spelproblematik under 2025. Det var färre än de närmare 1 000 personer som fick sådant stöd 2024, men fler än 2018, då antalet låg strax under 500.

Socialstyrelsen redovisade att omkring tre fjärdedelar av personerna som fick socialtjänstinsatser för spelproblem under 2024 var män. Myndigheten konstaterade även att antalet personer som vårdats inom hälso- och sjukvården med diagnosen spelberoende inte uppvisade samma nedgång som socialtjänstens insatser under 2025.

I sitt nationella kunskapsstöd rekommenderar Socialstyrelsen att vården och socialtjänsten använder korta frågeformulär för att identifiera spelproblem. Myndigheten rekommenderar också anpassad kognitiv beteendeterapi för personer med spelmissbruk eller spelberoende.

Stödlinjen för spelare och anhöriga registrerade 2 940 verksamhetsrelevanta kontakter under 2025. Dess digitala självtest användes 22 096 gånger under året. Verksamheten genomförde även insatser riktade till yngre personer, bland annat genom att medverka vid dataspelsevenemanget DreamHack.

Den nya spelrapporten från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning bygger huvudsakligen på uppgifter från Folkhälsomyndigheten, Spelinspektionen och Socialstyrelsen samt CAN:s årliga nationella skolundersökning.