Socialdemokraterna kräver kriskommission efter historiskt Pisa-fall

AI-genererad illustration

Nyheter

Socialdemokraterna kräver kriskommission efter historiskt Pisa-fall

Av Malin NilssonPublicerad: 9 sep 06:113 min

Socialdemokraterna vill tillsätta en nationell kriskommission efter Sveriges kraftiga resultatnedgång i Pisa 2025. Partiledaren Magdalena Andersson beskriver utvecklingen som en väckarklocka och uppger att svenska elevers kunskapstapp motsvarar omkring ett års lärande. Om Socialdemokraterna får bilda regering vill Magdalena Andersson att kommissionen tillsätts så snart som möjligt och samlar aktörer från hela skolområdet.

OECD fastställde att Sveriges genomsnittliga resultat 2025 sjönk jämfört med 2022 i matematik och läsförståelse, medan naturvetenskap låg på ungefär samma nivå. Resultaten i samtliga tre ämnen hör till de lägsta Sverige har haft i Pisa och är statistiskt signifikant lägre än 2018. Skolverket uppgav samtidigt att svenska 15-åringars resultat i matematik och läsförståelse är de lägsta som hittills uppmätts för Sverige i undersökningen.

I läsförståelse fick Sverige 466 poäng, 21 poäng mindre än 2022, vilket gav plats 22 bland de redovisade deltagande länderna och ekonomierna. I matematik blev resultatet 464 poäng, 18 poäng mindre än 2022 och på samma nivå som OECD-genomsnittet. Professor Linda Fälth vid Linnéuniversitetet konstaterade att 31 procent av de svenska 15-åringarna låg under Pisas nivå 2 i läsförståelse, jämfört med omkring en fjärdedel 2022.

Mer än 760 000 elever deltog i Pisa 2025. OECD uppgav att de representerade omkring 33 miljoner 15-åringar i 91 länder och ekonomier. Utbildningsdepartementet uppgav att resultatnedgången är bred inom OECD och även syns i övriga nordiska länder. OECD har pekat på möjliga faktorer på elev-, skol- och samhällsnivå, däribland uthållighet vid komplexa uppgifter, mobilanvändning och minskad läsning.

Skolverkets vikarierande generaldirektör Christina Månberg sade att även de övriga nordiska länderna och många andra länder ligger på rekordlåga nivåer i matematik och läsförståelse. Christina Månberg uppgav att orsakerna bakom nedgången behöver analyseras i varje land. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson sade att regeringen med anledning av utvecklingen vill lägga större vikt vid undervisningens grunder, fler böcker och färre skärmar i klassrummen.

Magdalena Andersson vill att den föreslagna kriskommissionen inom ett halvår lämnar en första lägesbild och presenterar förslag på eventuella akuta åtgärder. Socialdemokraterna vill också knyta en parlamentarisk referensgrupp till arbetet eftersom skolpolitiken hanteras både nationellt och kommunalt. Partiets utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman deltog tillsammans med Magdalena Andersson vid Socialdemokraternas pressträff om Pisa-resultatet den 8 september i riksdagens presscenter.

Kommissionen ska enligt Magdalena Andersson därefter genomföra en mer omfattande analys av hur utvecklingen kan vändas. Hon uppgav att arbetet kan behöva omfatta skolornas resurser och verksamhet men även förhållanden utanför skolan, exempelvis ungdomars användning av mobiltelefoner.

Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet uppgav att även elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund försämrade sina matematikresultat tydligt i Pisa 2025 och att samma utveckling syntes i flera andra OECD-länder. Professor Ola Helenius vid Göteborgs universitet sade att problemen inom svensk matematikundervisning fanns redan före den senaste Pisa-mätningen och pekade på att elever som inte blir godkända i matematik kan stängas ute från nationella gymnasieprogram.

Professor Linda Fälth uppgav samtidigt att de nya kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk ska ge tydligare utrymme åt lärarledd högläsning, textsamtal och undervisning i läsförståelsestrategier. Grundskolans nya styrdokument är planerade att börja gälla 2028. Skolverket har meddelat att fler svenska Pisa-resultat ska publiceras stegvis, med ett faktablad om naturvetenskap senare under 2026 och resultat om engelska samt elevers lärande i digital miljö under våren 2027.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett helt saklig och neutral i sitt språk. Journalisten använder en tydligt rapporterande ton utan egna värderingar, slutsatser eller spekulationer. Laddade ord förekommer endast i form av återgivna citat och uttalanden från olika källor såsom Magdalena Andersson, OECD, Skolverket och professorer, vilket enligt kriterierna inte sänker poängen. Texten undviker förstärkningar, förminskningar eller emotionellt språk från journalistens sida. Eventuella egna tolkningar eller spekulationer saknas. Det finns viss användning av ord som "väckarklocka" och "kraftiga resultatnedgång", men de tillskrivs Socialdemokraternas partiledare och inte journalisten själv. Artikeln visar god tydlighet i källhänvisningarna vilket bidrar till att läsaren kan urskilja journalistens egna ord från källornas. En mycket liten neddragning görs eftersom vissa formuleringar som "kraftiga resultatnedgång" kunde i strikt mening uppfattas som något förstärkande, men eftersom de tillskrivs partiledaren är detta acceptabelt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
30%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänstersidan genom att lyfta fram Socialdemokraternas initiativ för en statlig kriskommission och politiserar Pisa-resultatet som en nationell angelägenhet som kräver kollektiv statlig insats. Det finns fokus på statliga lösningar och betoning på skolans roll och resurser, vilket är typiskt för vänsterideologi. Mittens perspektiv ges också utrymme genom experternas kommentarer, men högerns ståndpunkter och marknadslösningar eller kritik mot statlig styrning är i princip frånvarande.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en allvarlig kris inom svensk skola där Socialdemokraterna framstår som lösningen genom att vilja tillsätta en kriskommission. Problemet är det fallande Pisa-resultatet, medan Socialdemokraterna och dess ledare presenteras som ansvarsfulla och handlingskraftiga.

Språk och ton:
Språket är sakligt men fokuserar på Socialdemokraternas initiativ och deras förslag på lösningar, vilket förstärker bilden av partiet som en konstruktiv aktör. Andra röster ges visserligen utrymme men Socialdemokraternas perspektiv dominerar.

Källbalans:
Flera experter och myndigheter citeras, men den politiska vinklingen är tydligt centrerad kring Socialdemokraternas reaktion och förslag. En tydlig motpart eller kritiker till Socialdemokraternas förslag saknas i artikeln.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp alternativ till Socialdemokraternas förslag eller bredare politiska debatter om skolans resurser, ansvar eller reformer, vilket skulle kunna ge en mer mångfacetterad bild av orsaker och lösningar. Ekonomiska aspekter eller privata initiativ nämns inte.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.