Norge samlas för kung Haralds sista avsked

AI-genererad illustration

Nyheter

Norge samlas för kung Haralds sista avsked

Av Peter KarlssonPublicerad: 9 sep 05:525 min

Kung Harald begravs i Oslo på onsdagen, mindre än två veckor efter sin död den 28 augusti. Begravningsgudstjänsten börjar i Oslo domkyrka klockan 13 och föregås av en privat stund för kungafamiljen vid kistan i Slottskapellet. När slottsportarna öppnas klockan 12 skjuts en sorgesalut med 21 skott och processionen mot domkyrkan inleds.

Kungafamiljen får sällskap i begravningståget av utländska kungligheter och statschefer. Stora delar av sträckan avverkas till fots. Drottning Sonja, 89 år, och drottning Mette-Marit, som nyligen genomgått en lungtransplantation, färdas däremot i bil. Säkerhetspådraget är omfattande eftersom hundratusentals människor väntas följa ceremonin i Oslo.

Oslo polisdistrikt har infört särskilda begränsningar i visitationszonen längs processionens väg. Paraplyer får inte tas med in i området och även cyklar, större bagage och vassa föremål omfattas av restriktioner. Tillfälliga begränsningar för luftfarten har också införts kring arrangemanget.

I centrala Oslo har människor lagt blommor, tänt ljus och lämnat teckningar utanför kungliga slottet. Den pensionerade läkaren Hilde Östrem beskriver kung Harald som en person som omfattade hela befolkningen och anser att han förtjänar ett högtidligt avsked. Hennes granne Sigmund Norderhos, pensionerad banktjänsteman, besökte kistan i Slottskapellet efter att ha köat i tre timmar. Han och Hilde Östrem beskriver båda kung Harald som varm och samlande under sina år som regent.

Intresset för att ta farväl har varit stort. Det norska kungahuset uppgav att omkring 4 500 personer hade passerat kistan i Slottskapellet fram till klockan 18.30 den 5 september. Besöksantalet gjorde att öppettiderna för defileringen utökades inför begravningen.

Längs Karl Johan har förberedelser gjorts med bland annat storbildsskärmar och fackelhållare i lila och guld. Den norska kyrkan uppger samtidigt att fler än 160 kyrkor i landet visar begravningen på storbildsskärm, från Kristiansand i söder till Longyearbyen i norr.

Studenten Ella Löver och projektledaren Vidar Hansen har rest med tåg från Horten söder om Oslo för att hedra kung Harald. De framhåller särskilt hans tal från 2016, där han beskrev Norge som ett land för människor med olika ursprung, trosuppfattningar och sexuella läggningar.

Begravningsgudstjänsten leds av Olav Fykse Tveit, den norska kyrkans högsta företrädare. Oslo-biskopen Sunniva Gylver medverkar också, medan domkantor Marcus André Berg ansvarar för den kyrkomusikaliska delen tillsammans med Oslo domkör. I början av ceremonin hålls en tyst minut i hela Norge. Stortingets talman Masud Gharahkhani och statsminister Jonas Gahr Støre hör till talarna.

Efter gudstjänsten förs kung Haralds kista till Akershus fästning, där han ska gravsättas i kryptan under slottskyrkan. Begravningsarrangemanget väntas enligt Utrikesdepartementets tidsplan vara avslutat omkring klockan 15.50. Efter den privata ceremonin på Akershus håller regeringen en minnesceremoni i Oslo rådhus för omkring 450 gäster. Därefter följer en mottagning på slottet för bland andra utländska statschefer och kungligheter.

Kung Haakon VIII och hans familj återvänder efter begravningen till slottet och ska då visa sig på balkongen. Samtidigt hissas flaggan på slottet åter i topp. Norge befinner sig i en nationell sorgeperiod som regeringen fastställde från kung Haralds död den 28 augusti fram till efter begravningen. Kungliga residens, statliga byggnader och militära förläggningar ska under perioden flagga på halv stång.

Det norska kungahuset har dessutom meddelat att kung Haakon VIII utlyst hovsorg till och med den 9 oktober 2026. Det officiella programmet ställs under tiden i huvudsak in, med undantag för bland annat statsråd, Stortingets högtidliga öppnande och vissa audienser.

Kung Haakon VIII avlade den 1 september den ed som anges i grundlagens paragraf 9 och lovade därmed att regera Norge i enlighet med grundlagen och landets lagar. Kronprinsessan Ingrid Alexandra avlade samma dag en skriftlig ed enligt grundlagens paragraf 44. Dokumentet undertecknades på slottet och överlämnades därefter till Stortingets president.

Kung Harald föddes den 21 februari 1937 på Skaugum i Asker. Han var son till kronprins Olav och den svenskfödda kronprinsessan Märtha, som avled 1954 innan hon hann bli drottning. Hans far blev senare kung Olav V. Olav föddes i Danmark och kom till Norge efter unionsupplösningen med Sverige 1905, då hans far blev kung Haakon VII.

Efter studentexamen i Oslo fick Harald militär utbildning och studerade mellan 1960 och 1962 statsvetenskap, historia och nationalekonomi vid Oxford. Han var också idrottsintresserad och tävlade i segling. År 1968 gifte han sig med Sonja och paret fick barnen Märtha Louise och Haakon. Harald blev Norges kung 1991 efter sin fars död.

Haakon föddes i Oslo den 20 juli 1973 som kung Haralds och drottning Sonjas andra barn. Han tog gymnasieexamen vid Kristelig gymnasium i Oslo 1992 och avslutade sin utbildning vid Sjøkrigsskolen i Bergen 1995. Han har en kandidatexamen från University of California, Berkeley, och en masterexamen från London School of Economics med inriktning på internationell handel och Afrika.

Kung Haakon VIII är general i armén, amiral i Sjøforsvaret och general i Luftforsvaret. Som kung är han enligt grundlagen Norges högsta befäl. Han gifte sig med Mette-Marit Tjessem Høiby i Oslo domkyrka 2001. Paret har barnen Ingrid Alexandra, född 2004, och Sverre Magnus, född 2005. Haakon är även styvfar till Marius Borg Høiby. Han blev kung efter sin fars död den 28 augusti och har behållit kung Haralds valspråk Allt för Norge.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett mycket saklig och neutralt skriven, med en lugn och informativ ton som redovisar fakta och uppgifter utan egna värderingar, spekulationer eller känslomässiga förstärkningar från journalisten. Det förekommer återgivna känslomässiga beskrivningar och uttryck, men dessa tillskrivs tydligt källor såsom pensionerade medborgare och officiella uppgifter från kungahuset och myndigheter, vilket inte sänker oberoendet. Journalisten drar inga egna slutsatser eller använder laddade ord utan att ange källa. Ett mindre avdrag görs då vissa formuleringar som "omfattande säkerhetspådrag" och "intresset har varit stort" kan uppfattas som en viss förstärkning, men dessa uttryck ryms inom normal saklig beskrivning och kan anses neutrala i kontexten. Sammantaget är språket väl balanserat, neutralt och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
75%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en mittenorienterad perspektiv som värderar tradition, institutionell stabilitet och ordning. Den framhåller ceremonins formalitet och statens roll utan att ge utrymme för kritik eller ideologiska motsättningar. Varken vänsterns fokus på omfördelning eller högerns betoning på individuell ansvarstagande och kritik mot statlig expansion får utrymme. Artikeln är istället en kulturellt och institutionellt färgad skildring som framhäver en samlande och respektfull syn på monarkin och statliga ceremonier.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av kung Harald som en samlande och varm ledargestalt med stort folkligt stöd och respekt. Begravningen framställs som en högtidlig och statsbärande ceremoni med omfattande delaktighet från både kungafamilj, traditionella institutioner och allmänheten.

Språk och ton:
Språket är respektfullt och högtidligt och lyfter fram kungafamiljens roll och statens organisering av ceremonin. Ordval såsom 'samlande', 'varm', 'högtidligt avsked' och beskrivningar av formaliteter samt säkerhetsåtgärder stärker bilden av tradition och ordning.

Källbalans:
Källorna består av personer från olika samhällsskikt, inklusive en pensionerad läkare, en pensionerad banktjänsteman, samt officiella företrädare som kyrkans högsta ledare, Stortingets talman och statsminister. Motpart eller kritiska röster saknas helt, medan statens och kungahusets perspektiv dominerar.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som ifrågasätter monarkin eller diskuterar alternativen till kungahusets roll i dagens samhälle. Det finns heller ingen kritik mot statens resurser kopplade till ceremonin, vilket skulle kunna gynna en mer kritisk eller vänsterorienterad granskning. Politisk samhällskritik eller ekonomisk omfördelning nämns inte.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.