Slottsanställda vittnar om grevens hälsa i arvstvisten

Birgitta Eckefeldt och Björn Pedersen, som arbetat på Trolle Ljungby slott i Skåne i drygt 30 år, har vittnat i Kristianstads tingsrätt om greve Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeisters sista levnadsår. Båda beskriver greven som i huvudsak mentalt klar, men berättar samtidigt om situationer där han hade svårt att hantera dokument och förstå vad han undertecknade.

Vittnesmålen ingår i den rättsliga prövningen av grevens testamenten. När Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister avled 2023 hade han ändrat fördelningen av sina tillgångar till förmån för den tidigare hovdamen Kirstine von Blixen-Finecke och hennes make Hans von Blixen-Finecke. Testamentena ifrågasattes därefter och tvisten behandlas under hösten 2026.

En genomgång av handlingarna visar att Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister upprättade sammanlagt 16 testamenten från 2002 och framåt. I det sista testamentet fördelades godsets jordegendom mellan Claës Trolle-Wachtmeister och makarna von Blixen-Finecke.

Även de två slottsanställda tilldelades pengar i grevens sista testamente. Birgitta Eckefeldt skulle få 300 000 kronor och Björn Pedersen 150 000 kronor. Båda omnämns uttryckligen som anställda vid Trolle Ljungby.

Birgitta Eckefeldt vittnar till stöd för makarna von Blixen-Fineckes sida i arvstvisten. Hon beskriver greven som fullt medveten om vad som pågick när testamentena ändrades. Enligt henne hade Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister detaljerad kännedom om godsets verksamhet och kunde uppmärksamma förändringar i skogsbeståndet, ända ner till enskilda träd.

Björn Pedersen ger en liknande övergripande beskrivning av grevens mentala tillstånd, men uppger att han stundtals kunde vara förvirrad. Pedersen berättar särskilt om tillfällen då Carl-Fredrik Wachtmeister, som tidigare ansvarade för godsets verksamhet, kom med handlingar för greven att skriva under.

Vid ett sådant tillfälle återstod omkring en halvtimme till lunch. Enligt Björn Pedersen var greven mycket noga med sina måltidstider och befann sig då i ett tillstånd där han inte förstod innehållet i handlingarna som han undertecknade. Pedersen anser att det var fel att låta greven skriva under dokumenten vid det tillfället.

Samtidigt framhåller Björn Pedersen att Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister var betydligt mer koncentrerad när han arbetade med ändringarna av sina testamenten under de sista åren. Enligt Pedersen förberedde greven genomgångarna redan dagen före och ordnade sina dokument i högar som ingen annan fick flytta.

Grevens hälsotillstånd är en del av den pågående rättsprocessen. Advokat Johan Frih, som företräder Hans och Kirstine von Blixen-Finecke, har beskrivit att greven hade kroppsliga besvär, bland annat med hörseln och knäna. Enligt Frih är makarnas uppfattning att grevens mentala förmåga till största delen var intakt fram till hans död.

Till huvudförhandlingen har 43 vittnen kallats, och de båda parterna ska även presentera varsin medicinsk expert som ska bedöma grevens hälsa under hans sista levnadsår. Rättegången är planerad att pågå under 30 förhandlingsdagar och har den 3 december 2026 som preliminärt slutdatum.

Birgitta Eckefeldt har också fått frågor om grevens bilkörning. Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister hade försämrad syn och var enligt uppgifter inblandad i incidenter när han körde bil. Eckefeldt förnekar att hon skulle ha uppmanat honom att sluta köra. Hon anser att körningen var oansvarig, men uppger att hon aldrig skulle ha tagit på sig att förbjuda greven att använda bilen.

Paret har arbetat på slottet sedan mitten av 1990-talet. Deras anställningar började efter att Björn Pedersen svarat på en platsannons i en lokaltidning. Annonsen gällde en tjänst vid en kursgård i östra Skåne, men arbetsplatsen visade sig vara Trolle Ljungby slott.

Björn Pedersen hade tidigare arbetat inom hotell- och restaurangbranschen tillsammans med Birgitta Eckefeldt. De hade erfarenhet från både Skåne och fjällvärlden, men ville lämna arbetet med återkommande säsongsanställningar.

Den första tjänsten på godset gällde arbete som chaufför. En bostad ingick i anställningen och Birgitta Eckefeldt flyttade med sin make till slottet. Arbetsuppgifterna utökades därefter.

Inför att Björn Pedersen skulle få tjänsten som butler fick han genomföra en serveringsuppgift utan att veta vilka gäster som befann sig i matsalen. När han kom in med en brödkorg upptäckte han att det svenska kungaparet satt tillsammans med greveparet. Pedersen berättade under förhandlingen i Kristianstads tingsrätt att händelsen blev ett särskilt krävande prov inför anställningen.

Omkring ett år efter makens anställning började även Birgitta Eckefeldt arbeta på slottet. Hon fick ansvar för köksverksamhet och städning, medan Björn Pedersen bland annat skötte fastigheterna och tjänstgjorde som betjänt.

Arbetsuppgifterna omfattade både den dagliga driften och förberedelser inför större sammankomster. Birgitta Eckefeldt ansvarade för måltider och för att göra i ordning rummen inför jakter. Under jaktsäsongen förekom middagar med formell klädsel som kunde fortsätta till klockan 22.

De ordinarie arbetsdagarna var vanligtvis åtta timmar, men vid sådana tillfällen arbetade personalen längre. Björn Pedersen beskriver det som en självklar del av tjänsten att följa familjens schema, även när arbetsdagen förlängdes.

Birgitta Eckefeldt berättar att tillvaron under de första 20 åren präglades av en tydlig uppdelning mellan arbetsgivare och anställda. Personliga samtal förekom sällan och personalen fick dagligen instruktioner om vilka uppgifter som skulle utföras och vilken mat som skulle tillagas.

Även boendeförhållandena bestämdes av arbetsgivaren. Enligt Eckefeldt blev paret tilldelat sin tjänstebostad utan möjlighet att själva välja vilken bostad de skulle ha.

Förhållandet till greven förändrades efter att hans hustru Alice Trolle-Wachtmeister avled 2017. Birgitta Eckefeldt uppger att Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister då började umgås mer personligt med de anställda. Hon beskriver hans humor som särpräglad och berättar att de skämtade betydligt mer med varandra under hans sista år.

Trolle Ljungby tillhör Sveriges sista och mest värdefulla fideikommiss. Denna form av egendomsförvaltning bygger på särskilda arvsbestämmelser som historiskt har använts för att hålla större egendomar samlade inom en släkt.

Rättshistorikern Martin Dackling vid Lunds universitet redovisade i en vetenskaplig genomgång 2025 att Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister var den siste innehavaren av ett stort svenskt fideikommiss som hade tillträtt före 1963 års lag om avveckling av fideikommiss.

Enligt Kammarkollegiets redovisning har den person som skulle ha efterträtt innehavaren enligt fideikommissets grundbestämmelser som huvudregel rätt till hälften av fideikommissegendomen när den avvecklas. Den återstående delen fördelas enligt de vanliga reglerna om arv och testamente.

Kammarkollegiet anger också att Fideikommissnämnden måste godkänna arvskiftet innan egendomen kan fördelas slutligt. I prövningen ingår bland annat frågor om hur tillgångar med betydande kulturhistoriskt värde ska bevaras.

Carl-Fredrik Wachtmeister, 42 år, är brorson till Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister och hade sedan uppväxten förberetts för att överta godset efter sin farfars bror. Under grevens sista år uppstod emellertid en konflikt som slutade med att Carl-Fredrik Wachtmeister fick lämna både godset och sitt arbete som verkställande direktör.

Tidigare planering av generationsskiftet har också behandlats under rättegången. Advokat David Nykvist, som företräder Claës Trolle-Wachtmeister, har redovisat att ett undantag från fideikommissets äldre villkor hade godkänts. Undantaget gjorde det möjligt för Claës Trolle-Wachtmeister att ingå i efterträdarordningen trots att han var gift med en person som inte tillhörde adeln.

Vid förhandlingen har David Nykvist även tagit upp godsets avtal om jakträtter. Han har jämfört dessa med andra jaktarrenden som enligt hans redovisning hade ett genomsnittligt pris på 178 kronor per hektar och avtalstider på ett år. Jägarna på Trolle Ljungby betalade enligt Nykvist omkring hälften av den nivån.

Makarna von Blixen-Fineckes advokater presenterade den 10 september brev som enligt deras argumentation visade att Claës Trolle-Wachtmeister hade försökt påverka grevens testamenten till sin egen fördel. Påståendena framfördes som en del av makarnas talan i domstolen.

Parterna hade dessförinnan försökt lösa konflikten genom en uppgörelse. Hans och Kirstine von Blixen-Finecke hade erbjudits Årups slott tillsammans med omfattande ekonomiska tillgångar, men tackade nej till förslaget.

Målets omfattning har uppmärksammats även under förberedelserna i Kristianstads tingsrätt. Vid en muntlig förberedelse den 12 mars 2025 framhöll rådmannen Ulf Ahlström att processen var omfattande och att parterna fortfarande behövde precisera sin bevisning.

Arvstvistens rättsliga frågor har också behandlats av forskare vid Lunds universitet. Rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors, verksam inom rättshistoria och arvsrätt vid universitetets juridiska institution, medverkade den 8 september 2026 i en intervju om tvisten.

I Kristianstads tingsrätt fortsätter prövningen av om grevens sista testamenten ska gälla. Birgitta Eckefeldts och Björn Pedersens vittnesmål utgör en del av bevisningen om Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeisters hälsa och förmåga att fatta beslut under sina sista levnadsår.