Moderaterna vill stoppa EU:s granskning av Ungern

EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) och den kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP vill att EU avslutar artikel 7-förfarandet mot Ungern. Förslaget motiveras med de demokratiska reformer som genomförts efter regeringsskiftet i landet under våren 2026.

Tomas Tobé, som är vice ordförande i EPP-gruppen och ansvarar för rättsliga och inrikes frågor, besöker Budapest den 5–6 november för att granska utvecklingen. EPP, som är Europaparlamentets största partigrupp, meddelade den 5 november att delegationen ska träffa representanter för den ungerska regeringen, civilsamhället och medierna.

Besöket omfattar bland annat arbetet mot korruption, mediernas oberoende, rättsstatliga frågor och medborgarnas demokratiska deltagande. I delegationen ingår även Eszter Lakos, vice ordförande i EPP-gruppen och ledare för det ungerska regeringspartiet Tiszas delegation i Europaparlamentet.

I en gemensam artikel publicerad den 6 november argumenterar Tomas Tobé och Eszter Lakos för att Europaparlamentet bör ta initiativ till att avsluta förfarandet. De hänvisar till förändringarna efter regeringsskiftet och framhåller betydelsen av att återupprätta förtroendet mellan Ungern och EU.

Tomas Tobé anser att den demokratiska tillbakagång som skedde under den tidigare premiärministern Viktor Orbán upphörde när väljarna röstade fram en ny regering i april. I ett pressmeddelande framhåller han att reformerna sedan dess bör påverka EU:s fortsatta hantering av Ungern.

Samtidigt betonar Tomas Tobé att ett avslutat artikel 7-förfarande inte ska innebära att Ungern undantas från fortsatt kontroll. Han anser att EU även framöver måste granska hur landets reformarbete utvecklas.

Artikel 7 är ett förfarande som EU kan använda när det finns risk för allvarliga överträdelser av unionens grundläggande värden. I ett senare skede kan processen leda till att ett medlemsland förlorar vissa rättigheter, däribland rösträtten i Europeiska unionens råd.

Europaparlamentet beslutade den 12 september 2018 att inleda processen mot Ungern. Omröstningen slutade med 448 röster för, 197 emot och 48 nedlagda. Beslutet grundades på farhågor om allvarliga överträdelser av EU:s grundläggande värden.

Den 24 april 2024 antog Europaparlamentet ytterligare en resolution om situationen i Ungern. Den fick stöd av 399 ledamöter, medan 117 röstade emot och 28 avstod. Resolutionen behandlade bland annat korruption, domstolarnas självständighet, mediefrihet, valsystemet och skyddet för grundläggande rättigheter.

Frågan har fortsatt att behandlas inom EU. Den 13 oktober 2026 fick medlemsländernas EU-ministrar en lägesrapport om rättsstatens situation i Ungern inom ramen för artikel 7-förfarandet, enligt Europeiska unionens råd.

I slutet av oktober besökte också en delegation från Europaparlamentet Ungern under ledning av den belgiska liberala EU-parlamentarikern Sophie Wilmès. Efter besöket uppgav Sophie Wilmès att delegationens kommande rapport kan användas när parlamentet bedömer om processen ska avslutas. En debatt om Ungern planeras till parlamentets sammanträde i slutet av november, följd av en omröstning om en resolution.

Även företrädare för det tidigare regeringspartiet Fidesz har krävt att förfarandet stoppas. EU-parlamentarikern András László har framhållit att Fidesz–KDNP vill se ett omedelbart och villkorslöst avslut. Han har samtidigt riktat invändningar mot reformer som genomförts av den nya Tiszaregeringen.

Ungerns politiska maktskifte följde på parlamentsvalet den 12 april 2026. Enligt den ungerska regeringens officiella redovisning samlades det nyvalda parlamentet första gången den 9 maj, medan den nya regeringen tillträdde den 12 maj. Regeringen har också meddelat att reformåtgärder och lagändringar som inletts efter maktskiftet ska redovisas vid en internationell granskning i november.

Premiärminister Péter Magyar har efter valsegern pekat ut flera prioriterade reformområden. Regeringen vill ansluta Ungern till Europeiska åklagarmyndigheten, stärka domstolarnas oberoende och bekämpa korruption. Péter Magyar har även framhållit ökad frihet för medier och akademiska institutioner som prioriteringar och kopplat reformarbetet till möjligheten att återfå tillgång till EU-medel.

Den 2 november meddelade Péter Magyar att regeringspartiet Tisza stöder president András Bakas nominering av Péter Fejes till ny riksåklagare. Premiärministern beskrev förändringen som en del av regeringens arbete mot korruption. Riksåklagaren utses för nio år och tillsättningen kräver stöd från två tredjedelar av parlamentets ledamöter.

EU-kommissionens landrapport från den 3 juni 2026 visade samtidigt att Ungern vid den tidpunkten ännu inte hade lämnat någon ansökan om utbetalning inom landets återhämtnings- och resiliensplan. Den sammanlagda investeringsramen uppgick till 10,4 miljarder euro. Kommissionen identifierade också kvarstående problem inom korruptionsbekämpning och offentlig upphandling.

I sin årliga rättsstatsgranskning, som presenterades i juli 2026, redovisade EU-kommissionen fyra centrala granskningsområden. Utöver rättsväsendet och korruptionsbekämpningen omfattar kontrollen mediefrihet, mediemångfald och institutionella mekanismer för maktutövning och granskning. Kommissionen använder rapporteringen för att följa utvecklingen i medlemsländerna och bedöma behovet av fortsatta reformer.

Ett tidigare exempel på ett avslutat artikel 7-förfarande finns i Polen. Europeiska unionens råd redovisade att processen mot landet avslutades i maj 2024 efter att EU-kommissionen dragit tillbaka sitt motiverade förslag. Kommissionens bedömning byggde på den polska regeringens handlingsplan och åtaganden om rättsstatliga reformer.

För Ungerns del kvarstår artikel 7-förfarandet medan EU:s institutioner fortsätter att behandla landets rättsstatliga utveckling. Tomas Tobé och Eszter Lakos vill att Europaparlamentet nu tar initiativ till att avsluta processen, samtidigt som EU fortsätter att följa de ungerska reformerna.