Åkesson släpper regeringskrav – partiledare reagerar på beskedet

Sverigedemokraterna är beredda att släppa fram en regering med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet utan att själva ingå i den. Partiledaren Jimmie Åkesson presenterade den ändrade hållningen vid en pressträff i Sölvesborg fredagen den 6 november. Beskedet har fått reaktioner från flera partier samtidigt som Ulf Kristersson fortsätter sina försök att bilda regering.

Jimmie Åkesson förklarade att Sverigedemokraterna kan acceptera en borgerlig fyrpartiregering och därefter inta en oppositionsroll fram till nästa riksdagsval. Partiet avser enligt Åkesson inte att ingå några överenskommelser eller avtal med en sådan regering, men är fortsatt öppet för förhandlingar i enskilda politiska frågor.

Vid en eventuell statsministeromröstning om Ulf Kristersson skulle Sverigedemokraterna lägga ned sina röster, meddelade Åkesson. Han uppgav också att partiet inte har några principiella invändningar mot att regera tillsammans med Centerpartiet. Om Centerpartiets inställning gör ett sådant samarbete omöjligt är Sverigedemokraterna emellertid beredda att acceptera en regering utan eget deltagande.

Ulf Kristersson, som har talmannens uppdrag att undersöka förutsättningarna för en ny regering, välkomnar Sverigedemokraternas ändrade inställning. Han bedömer samtidigt att beskedet inte förändrar de grundläggande svårigheterna i regeringsbildningen.

Kristersson uppger att han under veckan har haft konstruktiva diskussioner med flera partier. Enligt Moderaternas partiledare framstår samtliga regeringsalternativ fortfarande som osannolika, även om Sverigedemokraternas nya hållning möjligen kan underlätta arbetet. Han meddelar att samtalen fortsätter.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson ser större möjligheter att bilda en högerregering efter Åkessons besked. I ett inlägg på X framhåller hon att arbetet fortsätter för att Ulf Kristersson ska kunna bli statsminister och föra borgerlig politik.

Mohamsson riktar samtidigt kritik mot Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, som enligt Liberalernas partiledare har firat valframgången. Hon anser att riksdagens partier fortfarande kan enas om ett alternativ till en socialdemokratiskt ledd regering. I sin kommentar kritiserar hon också Socialdemokraternas skattepolitik och Vänsterpartiets utrikespolitiska hållning.

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson gör en annan bedömning. Hon anser att Sverigedemokraternas besked främst handlar om hur partiets förhållande till en framtida regering ska beskrivas, snarare än om en faktisk förändring av de parlamentariska förutsättningarna.

Gabrielsson skriver på X att en regering ledd av Ulf Kristersson fortfarande skulle vara beroende av Sverigedemokraternas röster för att få igenom beslut i riksdagen. Hon framhåller att de tidigare allianspartierna tillsammans har färre mandat än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Mandatfördelningen visar att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet tillsammans har 136 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har sammanlagt 151 mandat, medan Sverigedemokraterna har 62. En regering med de fyra tidigare allianspartierna skulle därmed sakna egen majoritet.

Enligt Ida Gabrielsson förändras inte dessa förhållanden av att Sverigedemokraterna väljer att stå utanför regeringen. Hon anser att partier som stödjer Ulf Kristersson samtidigt måste acceptera att hans regering blir beroende av Sverigedemokraternas ställningstaganden vid omröstningar.

Fredagens besked innebär en förändring jämfört med vad Jimmie Åkesson tidigare har framfört under veckan. Så sent som tisdagen den 3 november höll Sverigedemokraternas partiledare fast vid kravet på att få ingå i en regering som partiet stödjer. Åkesson uppgav då att det inte fanns några planer på att ändra den tidigare linjen.

Även Sverigedemokraternas presschef Oskar Cavalli-Björkman hade avvisat uppgifter om att partiet övervägde att avstå ministerposter. Måndagen den 2 november betecknade han sådana uppgifter som felaktiga.

Frågan om att släppa regeringskravet hade dessförinnan diskuterats i samband med försöken att få Centerpartiet att acceptera ett borgerligt regeringsalternativ. Jimmie Åkessons besked den 6 november innebär att Sverigedemokraterna nu offentligt accepterar en oppositionsroll även om partiet bidrar till att Ulf Kristersson kan tillträda som statsminister.

Centerpartiets inställning är fortfarande en central fråga i regeringsbildningen. Partiet har motsatt sig regeringsalternativ där Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet ingår och har pekat ut Magdalena Andersson som sin föredragna statsministerkandidat. Efter Åkessons besked hade Centerpartiet ännu inte meddelat att partiet var berett att stödja Ulf Kristersson.

Under statsministerdebatten den 3 november förklarade Centerpartiets riksdagsledamot Daniel Bäckström att partiet kunde tänka sig att regera tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Han framhöll samtidigt att Centerpartiet också kunde acceptera en socialdemokratisk enpartiregering eller en regering med stöd från Vänsterpartiet. Bäckström betonade att partiets tidigare besked inför valet fortfarande gällde.

Samma dag prövades Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist som statsministerkandidat i riksdagen. Förslaget avslogs med 324 nejröster mot 25 ja-röster. Samtliga 349 riksdagsledamöter deltog. Centerpartiets egna ledamöter röstade för förslaget, medan övriga sju riksdagspartier röstade emot.

Efter omröstningen den 3 november gav riksdagens talman Andreas Norlén Ulf Kristersson i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda en regering som riksdagen kan tolerera. Kristersson ska lämna besked om resultatet av sina samtal senast den 10 november. Innan uppdraget lämnades hade Norlén överlagt med de vice talmännen och informerat kungen om processen.

Redan efter mötet med talmannen den 3 november beskrev Kristersson möjligheterna att bilda regering som mycket begränsade, men inte helt uteslutna. Han pekade då på att partiernas politiska gränser och tidigare framförda krav fortfarande försvårade arbetet.

Andreas Norlén hade den 29 oktober meddelat att han avsåg att undersöka möjligheterna till en regering på den rödgröna sidan om Ulf Kristerssons sonderingar inte lyckades. Talmannen har också klargjort att andra partiledare kan fortsätta arbeta med egna regeringsalternativ medan Kristersson genomför sitt uppdrag.

Hittills har två statsministerförslag röstats ned efter valet. Magdalena Andersson fick inte riksdagens stöd vid omröstningen den 15 oktober och Elisabeth Thand Ringqvist avvisades den 3 november.

Enligt regeringsformen ska ett extra val hållas om riksdagen fyra gånger förkastar talmannens förslag till statsminister. När Jimmie Åkesson presenterade Sverigedemokraternas ändrade regeringslinje den 6 november hade två sådana omröstningar genomförts utan att någon statsminister godkänts.