Mordmisstänkt 52-åring kan lida av allvarlig psykisk störning

Den 52-årige man som sitter häktad misstänkt för att ha dödat en kvinna med kniv i Malmö kan lida av en allvarlig psykisk störning. En preliminär rättspsykiatrisk bedömning, en så kallad paragraf 7-undersökning, visar att det finns misstanke om ett sådant tillstånd.

Undersökningen har genomförts inom ramen för mordutredningen efter knivdådet vid en butik i Bellevuegården den 7 oktober 2026. Mannen är häktad på sannolika skäl misstänkt för mord.

En paragraf 7-undersökning genomförs av en psykiater eller rättspsykiater. Sveriges Domstolar uppger att bedömningen kan användas som underlag för att besluta om en mer omfattande rättspsykiatrisk undersökning. Den kan bland annat klarlägga den misstänktes psykiska tillstånd vid gärningen och eventuella vårdbehov.

Sveriges Domstolar framhåller att allvarlig psykisk störning är en juridisk beteckning och inte motsvarar någon enskild medicinsk diagnos. För att en person ska kunna dömas till rättspsykiatrisk vård krävs bland annat att personen fortfarande har en allvarlig psykisk störning och behöver psykiatrisk tvångsvård.

Det misstänkta mordet inträffade på förmiddagen den 7 oktober vid Bellevuetorget i Malmö. Polisen fick det första larmet klockan 10.03. Den knivskadade kvinnan, som var 51 år gammal, avled efter attacken.

Kvinnan drev en butik vid Bellevuetorget och var enligt SVT Nyheter välkänd bland många boende i området. Flera personer bevittnade händelsen och ingrep genom att hålla fast den misstänkta mannen tills polisen kunde gripa honom.

Polisen meddelade klockan 11.00 samma dag att platsen hade spärrats av för teknisk undersökning. Inledande vittnesförhör planerades och polisen bedömde att händelsen var isolerad. Det fanns enligt polisens dåvarande bedömning ingen fortsatt fara för allmänheten.

Förundersökningen leds av kammaråklagare Sebastian Noculak Nilsson. Åklagarmyndigheten begärde mannen häktad den 9 oktober 2026, på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandlingen var planerad till klockan 15.30 samma dag vid Malmö tingsrätt.

Utredningen är registrerad hos Åklagarmyndigheten med ärendenummer AM 153287-26 och vid Malmö tingsrätt med målnummer B 13191-26.

Kammaråklagare Sebastian Noculak Nilsson uppgav den 9 oktober att polisen genomförde förhör med vittnen och den misstänkte samt tekniska undersökningar. Utredarna kartlade även vad de inblandade hade gjort under dagarna före knivdådet.

Efter häktningen uppgav Sebastian Noculak Nilsson att det fanns konkret bevisning som knöt 52-åringen till den misstänkta gärningen. Åklagaren ville inte lämna närmare uppgifter om bevismaterialet.

Sebastian Noculak Nilsson uppgav också att mannen vid förhör varken kunde erkänna eller förneka händelsen. Närmare omständigheter kring mannens inställning omfattades enligt åklagaren av förundersökningssekretess.

Åklagaren har uppgett att mannen och kvinnan kände varandra i någon utsträckning. Efter häktningen meddelade Sebastian Noculak Nilsson att utredarna ännu inte hade kunnat fastställa något direkt motiv till det misstänkta mordet.

Lokalpolisområdeschef Erik Åberg i Hyllie uppgav att polisens arbete omfattade vittnesförhör och analys av resultaten från den tekniska brottsplatsundersökningen. Polisen fortsatte också att ha personal närvarande i området efter händelsen.

Malmö stad meddelade den 8 oktober att kommunens krisstöd hade varit på plats i Bellevuegården tillsammans med polisen, företrädare för civilsamhället och fastighetsägare. Stödinsatserna fortsatte även under dagen efter dödsfallet.

Kommunen tillhandahöll information och stöd på flera språk, bland annat arabiska, somaliska, pashto, dari och engelska. Malmö stad lämnade även råd till vuxna om hur de kan bemöta barn som påverkats av allvarliga händelser.

Sveriges Domstolar förklarar att en paragraf 7-undersökning utförs av en psykiater eller rättspsykiater och att resultatet kan ligga till grund för ett beslut om en mer omfattande rättspsykiatrisk undersökning. En sådan undersökning kan klarlägga personens psykiska tillstånd vid brottet och behov av vård.

Sveriges Domstolar framhåller att allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och inte en enskild medicinsk diagnos. För rättspsykiatrisk vård som brottspåföljd krävs bland annat att personen fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning och behöver psykiatrisk tvångsvård.

Gillar du den här personligheten?