Skolvåldet når rekordnivå – 963 anmälningar under 2026

Antalet anmälda våldshändelser i svenska skolor har nått en ny rekordnivå. Fram till och med torsdagen den 5 november 2026 hade Arbetsmiljöverket registrerat 963 anmälningar om fysiskt våld. Det överstiger antalet anmälningar under hela 2024 respektive 2025 och är mer än dubbelt så många som under 2016.

När även hot och rån räknas in uppgår antalet anmälda händelser till 1 250 under året. Statistiken omfattar samtliga skolformer till och med kommunal vuxenutbildning, men den övervägande delen av anmälningarna kommer från förskoleklass och grundskola.

Arbetsmiljöverket har tidigare konstaterat att våld mot elever inte alltid anmäls. En stor del av de registrerade händelserna gäller därför skolanställda. Även sjukfrånvaron till följd av hot och våld har ökat över tid, vilket visar att personalens utsatthet har blivit större.

Elevassistenter är genomgående den yrkesgrupp som är mest utsatt i statistiken. Anmälningarna gäller bland annat situationer där elever slår eller sparkar anställda och händelser där föremål används vid angrepp.

Arbetsmiljöverkets tillsyn av drygt 1 500 kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor mellan maj 2023 och oktober 2024 visade omfattande brister i det förebyggande säkerhetsarbetet. När myndigheten presenterade resultaten den 8 april 2025 framgick att fler än 1 100 skolor hade brister i arbetet mot hot och våld.

Projektledaren Annika Schmidt vid Arbetsmiljöverket uppgav i april 2025 att merparten av skolorna hade rättat till de brister som myndigheten identifierat vid uppföljningen. Hon framhöll samtidigt att arbetet med att förebygga hot och våld måste bedrivas fortlöpande, även efter att en inspektion avslutats.

Under hösten 2026 har lärare, rektorer och skyddsombud från flera delar av landet beskrivit återkommande våldshändelser riktade mot skolpersonal. Simon Sandström, grundlärare och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, beskriver arbetsmiljön som mycket allvarlig.

Simon Sandström berättar att elever har kastat stolar och saxar mot personal. Vid en händelse fick en anställd sitt gips sönderslaget. En annan anställd träffades av slag mot ansiktet och behövde sys med sex stygn.

Enligt Simon Sandström är problemen särskilt omfattande i lågstadiet, där det bland annat handlar om elever i åtta- och nioårsåldern. Sveriges Lärare har därför krävt fler speciallärare, mobila akutteam och fler permanenta akutskolor med möjlighet att ta emot yngre elever.

Simon Sandström kopplar utvecklingen till minskad personalbemanning och större elevgrupper. Han anser också att vissa elever behöver undervisning av personal med särskild utbildning för att hantera aggressivt beteende och stödja utvecklingen av sociala relationer, i stället för att undervisas i ordinarie klasser.

Sveriges Lärare har i flera undersökningar dokumenterat lärares erfarenheter av hot och våld. I en undersökning som presenterades den 11 september 2025 uppgav var tredje lärare att de hade utsatts för kränkningar, hot eller våld under det föregående året. Fyra av tio hade bevittnat att en kollega drabbats.

I rapporten Skyddad titel, skyddslöst yrke identifierade Sveriges Lärare särskilt stora problem inom fritidshemmen. Sex av tio lärare i fritidshem uppgav att de själva utsatts för kränkningar, hot eller våld under det senaste året. Förbundet pekade även på otillräckligt stöd från skolledningar och oklara rutiner för hur incidenter ska rapporteras.

Även våld mellan elever förekommer i stor omfattning enligt förbundets undersökningar. I rapporten Skolan som slagfält, som presenterades den 6 november 2025, uppgav sex av tio lärare att de hade sett hot eller våld mellan elever. Bland fritidshemslärare var motsvarande andel över åtta av tio. Sex av tio i denna lärargrupp hade minst en gång i veckan bevittnat att elever utsatte andra elever för fysiskt våld.

Kristian Hansson, sakkunnig vid Arbetsmiljöverket, hänvisar till myndighetens tidigare granskning av hot och våld under perioden 2013–2023. I den analysen framkom att incidenter med utåtagerande elever var den vanligaste typen av händelser. Sådana situationer förekom i samtliga årskurser, men var särskilt vanliga bland äldre elever.

Kristian Hansson framhåller att problemen inte ska förklaras med att barn har blivit mer våldsbenägna av illvilja. Han beskriver i stället situationer där elever har behov av stöd som inte tillgodoses.

Arbetsmiljöverkets analys från oktober 2024 visade också att anmälningarna var ojämnt fördelade mellan skolorna. Knappt en fjärdedel av de skolor som hade rapporterat allvarliga händelser stod för hälften av samtliga sådana anmälningar under perioden 2013–2023. Myndigheten påpekade att skolor med särskilt många anmälningar kan påverka jämförelser mellan olika år och skolformer.

Samtidigt visar Skolinspektionens undersökning från den 28 maj 2026 att elevernas upplevda trygghet har ökat. Bland eleverna i årskurs åtta svarade 82 procent att de helt och hållet eller till stor del kände sig trygga i skolan. Motsvarande andel var 78 procent under 2024.

I samma undersökning svarade 16 procent av eleverna i årskurs åtta att de inte alls eller endast till viss del kände sig trygga. Undersökningen omfattade närmare 390 000 svar från elever, lärare och vårdnadshavare vid 3 089 skolor. Skolinspektionens mätning av upplevd trygghet och Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda händelser avser olika förhållanden.

Skolverket publicerade den 2 mars 2026 ett nytt stödmaterial om skolpersonalens befogenheter i akuta situationer. Materialet utgår från femte kapitlet, sjätte paragrafen i skollagen och beskriver möjligheten att göra omedelbara och tillfälliga ingripanden för att stoppa våld, kränkningar och ordningsstörningar.

Enligt Skolverket kan ingripandena även omfatta fysiska åtgärder, under förutsättning att de är proportionerliga. Stödmaterialet innehåller exempel på tillåtna ingripanden, rutiner för ansvar och uppföljning samt vägledning för rektorer om hur behovet av olika arbetssätt kan kartläggas. Det gäller skolväsendet och fritidshemmen, men inte förskolan.

Regeringen har också lagt fram förslag om förändrade disciplinära befogenheter genom proposition 2025/26:193. Förslagen omfattar utökade möjligheter att tillfälligt omplacera eller stänga av elever. I vissa situationer föreslogs skolor även kunna neka elever tillträde när de utgör ett hot mot andra elevers eller anställdas säkerhet.

Regeringen föreslog att lagändringarna skulle börja gälla den 1 augusti 2026. Propositionen innehöll dessutom ett förslag om att skolhuvudmän skulle kunna överlåta driften av akutskolor till externa utförare. Akutskolorna är verksamheter där elever tillfälligt kan få undervisning utanför sin ordinarie skolenhet.

Tillsynsansvaret för olika former av våld i skolmiljön är uppdelat mellan myndigheter. Arbetsmiljöverket granskar hot och våld som riktas mot skolpersonal, medan Skolinspektionen ansvarar för tillsynen av kränkande behandling mellan elever och mellan personal och elever. Arbetsmiljöverket har även ansvar för vissa risker som elever utsätts för genom personer utanför den egna skolan.

I Stockholm för Sveriges Lärare samtal med utbildningsförvaltningen om åtgärder mot våldet. Simon Sandström uppger att förbundet upplever stöd från både politiskt ansvariga och utbildningsförvaltningen. Han bedömer därför att det finns möjligheter att få gehör för de krav som facket har presenterat.