Så skiljer sig riksdagspartiernas väljare

Vilka grupper som oftare sympatiserar med de svenska riksdagspartierna varierar tydligt när faktorer som kön, ålder, utbildning, födelseland, bostadsort och inkomst jämförs. SCB:s partisympatiundersökningar och Novus väljarprofiler ger olika bilder av var partierna har sina starkaste väljargrupper. Samtidigt är skattningarna för mindre partier statistiskt mer känsliga. Novus uppgav inför Almedalsveckan 2026 att de då aktuella väljarprofilerna byggde på drygt 8 000 intervjuer om politiska sakfrågor och den senaste väljarbarometern. Motsvarande profiler från 2025, som låg till grund för flera av uppgifterna om hushållsinkomst, omfattade omkring 3 000 intervjuer.

Socialdemokraternas väljare är oftare kvinnor i medelåldern eller över 65 år, och stödet är generellt större bland utrikes födda än bland inrikes födda. Sjukvård, utbildning och arbetsmarknad hör till de frågor som väljargruppen prioriterar. I Novus profil från 2025 hade 43 procent av S-väljarna en hushållsinkomst över 600 000 kronor per år. Bland Sverigedemokraternas väljare är män i yrkesverksam ålder, särskilt omkring 50–64 år, vanligare. Gruppen bor ofta utanför storstäderna och saknar i högre grad eftergymnasial utbildning. Stödet är större bland inrikes födda, medan invandring och integration, lag och ordning samt sjukvård hör till de viktigaste frågorna. Andelen med en hushållsinkomst över 600 000 kronor var 44 procent.

SCB konstaterade i partisympatiundersökningen från maj 2026 att Sverigedemokraternas stöd hade minskat bland väljare i åldern 18–29 år jämfört med maj 2025, samtidigt som det hade ökat bland 30–49-åringar och 50–64-åringar. Myndigheten uppgav också att stödet fortsatt var större bland män, inrikes födda samt personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Moderaternas typiska väljarprofil kännetecknas i stället av en man i yrkesverksam ålder som bor i en storstad eller välbärgad förort. Någon tydlig skillnad kopplad till utbildningsnivå framträder inte, medan partiet har större stöd bland inrikes födda. Lag och ordning, Sveriges ekonomi samt invandring och integration hör till de viktigaste frågorna. I Novus mätning hade 55 procent av M-väljarna en hushållsinkomst över 600 000 kronor.

Vänsterpartiet har starkare stöd bland kvinnor under 50 år med högre utbildning och boende i större städer. Partiet har också större stöd bland utrikes födda. Skola och utbildning, klimat och sjukvård hör till de prioriterade frågorna. Av V-väljarna hade 37 procent en hushållsinkomst över 600 000 kronor. Centerpartiets väljare är ofta kvinnor eller män med universitets- eller högskoleutbildning och placerar skola och utbildning samt klimat och miljö högt. För Centerpartiet hade 60 procent av väljarna en hushållsinkomst över 600 000 kronor.

Kristdemokraternas väljare är ofta över 50 år och kan vara både kvinnor och män. Sjukvård, lag och ordning samt utbildning är framträdande frågor, och 60 procent av KD-väljarna hade en hushållsinkomst över 600 000 kronor. Miljöpartiets väljarprofil präglas oftare av kvinnor, särskilt i åldern 18–29 år, samt väljare under 65 år som bor i större städer och har minst tre års universitets- eller högskoleutbildning. Klimat, miljö samt skola och utbildning hör till de frågor som prioriteras. Andelen med en hushållsinkomst över 600 000 kronor var 45 procent.

Liberalernas väljare är ofta kvinnor eller män med minst tre års högre utbildning. Invandring och integration, skola och utbildning samt Sveriges ekonomi hör till de frågor som gruppen rankar högst. I väljarprofilen från 2025 hade 38 procent av L-väljarna en hushållsinkomst över 600 000 kronor. Novus uppgav i augusti 2026 att sjukvård, skola, lag och ordning, invandring samt äldrevård var de fem högst prioriterade politiska frågorna bland väljarna totalt. Rangordningen mellan dessa fem hade enligt Novus inte förändrats under sommaren. Undersökningen genomfördes den 6–12 augusti bland 1 029 personer i åldern 18–84 år.

SVT:s vallokalsundersökning Valu från riksdagsvalet 2022 visade samtidigt stora skillnader i hur viktig partiledaren var för partivalet. Partiledaren hade stor betydelse för 80 procent av SD-väljarna, 73 procent av väljarna för både Centerpartiet och Socialdemokraterna och 71 procent av KD-väljarna. Motsvarande andel var 65 procent bland M-väljarna, 54 procent bland L-väljarna, 49 procent bland V-väljarna och 35 procent bland MP-väljarna. Valu omfattade fler än 11 000 väljare vid 105 vallokaler och 55 lokaler för förtidsröstning. SVT uppgav samtidigt att äldre och arbetare var systematiskt underrepresenterade i undersökningen, medan yngre och tjänstemän var överrepresenterade.

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har i sin forskning om sociala skiljelinjer konstaterat att sambandet mellan utbildningsnivå och partival har blivit något starkare sedan millennieskiftet, trots att andelen väljare med universitets- eller högskoleutbildning har ökat. Forskarna har även publicerat separata analyser av väljarna för samtliga åtta riksdagspartier efter valet 2022. SCB uppgav i juni 2026 att 20 procent av väljarna var osäkra på vilket parti de skulle rösta på, jämfört med 14 procent efter valet 2022. Osäkerheten var vanligare bland kvinnor, yngre väljare, personer med de lägsta inkomsterna och personer med lägre utbildningsnivå.

Valmyndighetens slutliga uppgifter från riksdagsvalet 2022 visar att valdeltagandet var 84,21 procent bland 7 775 390 röstberättigade. Av väljarna förtidsröstade 48,16 procent i Sverige. De faktiska valresultaten utgör därmed en annan typ av underlag än opinionsmätningar och väljarprofiler när väljarnas sammansättning jämförs.