Så avgörs regeringsfrågan efter riksdagsvalet

Efter riksdagsvalet den 13 september kan regeringsbildningen utvecklas på flera sätt beroende på valresultatet och hur statsminister Ulf Kristersson bedömer det parlamentariska läget. Valmyndigheten beräknar att det slutliga valresultatet, inklusive mandatfördelningen, blir klart under helgen efter valdagen.

Om Tidöpartierna får majoritet och Liberalerna blir kvar i riksdagen kan Ulf Kristersson bedöma att han har stöd för att fortsätta som statsminister. De nyvalda riksdagsledamöterna har upprop den 28 september. Därefter väljer riksdagen talman och tre vice talmän samt anmäler gruppledare. Riksmötet öppnas formellt den 29 september.

En statsminister som sitter kvar efter ett val måste enligt regeringsformen prövas av den nyvalda riksdagen senast två veckor efter att den har samlats. Någon sådan obligatorisk omröstning hålls däremot inte om statsministern redan har entledigats. Om Ulf Kristersson vill fortsätta med samma regeringskonstellation kan han därför bli föremål för en statsministeromröstning tidigast den 29 september.

Ulf Kristersson har samtidigt lovat Sverigedemokraterna regeringsposter vid en valseger för Tidöpartierna. Om en statsminister vill tillträda med en ny sammansättning av regeringspartier är utgångspunkten att statsministern avgår och därefter prövas på nytt av riksdagen. En kandidat godkänns om färre än hälften av riksdagens 349 ledamöter röstar nej.

Ett annat scenario är att Ulf Kristersson bedömer att regeringen har förlorat valet och meddelar sin avgång. Den sittande talmannen kan då omedelbart inleda regeringsbildningen genom samtal med partiledarna. När den nyvalda riksdagen har valt talman, eller valt om den sittande, tar den personen över processen.

När en ny statsminister ska utses ska talmannen enligt regeringsformen först samråda med företrädare för varje partigrupp och överlägga med de vice talmännen. Därefter lägger talmannen fram en statsministerkandidat som riksdagen ska pröva inom fyra dagar. Kandidaten godkänns om färre än hälften av ledamöterna röstar nej. Nedlagda röster innebär därmed att kandidaten tolereras.

En avgående regering sitter enligt regeringen kvar som övergångsregering tills en ny regering har tillträtt. Under den perioden fattas främst beslut i löpande eller brådskande frågor. En övergångsregering får inte besluta om extra val.

Det finns också ett scenario där Ulf Kristersson sitter kvar efter valet men förlorar den obligatoriska statsministeromröstningen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej ska talmannen entlediga statsministern och därefter inleda samtal med partierna för att ta fram en ny kandidat.

Om riksdagen förkastar samtliga fyra statsministerförslag som talmannen får lägga fram ska extra val hållas inom tre månader. Talmannen bestämmer då valdagen efter samråd med Valmyndigheten. Ett extra val ersätter inte nästa ordinarie riksdagsval, och de ledamöter som väljs sitter bara under återstoden av den ordinarie mandatperioden.

När riksdagen har godkänt en ny statsminister ska statsministern anmäla vilka övriga statsråd som ska ingå i regeringen. Regeringsskiftet sker därefter vid en särskild konselj inför statschefen, medan talmannen utfärdar statsministerns förordnande på riksdagens vägnar.

Regeringsbildningen påverkar också tidpunkten för statens budget. Under ett valår ska budgetpropositionen lämnas till riksdagen tre veckor efter statsministeromröstningen eller efter ett regeringsskifte. Budgetpropositionen för 2027 ska under 2026 lämnas senast den 12 november.