FN anklagar Ryssland för krigsbrott och brott mot mänskligheten

Rysslands omfattande angrepp mot Ukrainas energiförsörjning utgör både krigsbrott och brott mot mänskligheten, bedömer en oberoende undersökningskommission tillsatt av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Slutsatserna presenterades den 26 oktober 2026 i en rapport till FN:s generalförsamlingens 81:a session.

Kommissionen anser att den ryska militären har avsiktligt riktat attacker mot civila energianläggningar. Det insamlade bevismaterialet visar enligt utredarna att angreppen genomförts med avsikt att beröva Ukrainas civilbefolkning elektricitet och orsaka lidande. Rapporten beskriver också hur attackerna blivit fler, kraftigare och spridits över större geografiska områden.

Undersökningskommissionens ordförande Erik Møse varnade den 26 oktober för att angreppen återigen intensifierats inför vintern. Han framhöll att utvecklingen innebär allvarliga risker för civilbefolkningens liv och hälsa. Kommissionen, där även Pablo de Greiff och Vrinda Grover ingår, har haft i uppdrag att granska misstänkta folkrättsbrott sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

FN:s människorättskontor OHCHR dokumenterade minst 423 ryska attacker mot anläggningar för produktion, överföring och distribution av elektricitet mellan oktober 2025 och mars 2026. Därutöver registrerade myndigheten minst 74 angrepp mot kraftvärmeverk och annan uppvärmningsinfrastruktur under samma period.

FN:s människorättsövervakare HRMMU meddelade den 16 oktober att ryska angrepp den 13–14 oktober hade träffat flera energianläggningar, däribland Kyivs tre huvudsakliga kraftstationer. Med hänvisning till ukrainska myndigheter angav övervakningsmissionen att omkring 600 000 människor i huvudstaden tillfälligt blev utan elektricitet.

Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade den 24 juni 2024 arresteringsorder mot Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov. Domstolens förundersökningskammare fann rimliga skäl att misstänka dem för krigsbrott och brott mot männskligheten i samband med angrepp mot ukrainsk elinfrastruktur från den 10 oktober 2022 till åtminstone den 9 mars 2023.

Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade den 5 mars 2024 arresteringsorder mot den ryske generallöjtnanten Sergej Kobylasj och amiralen Viktor Sokolov för misstänkt ansvar för angrepp mot ukrainska kraftverk och transformatorstationer under perioden oktober 2022 till mars 2023. Även dessa arresteringsorder omfattar misstankar om krigsbrott och brott mot mänskligheten.

FN:s utvecklingsprogram UNDP redovisade i februari 2026 att Ukrainas energisektor hade omkring 24,8 miljarder dollar i direkta fysiska skador fram till den 31 december 2025. Skadorna inom enbart elsektorn värderades till 17,1 miljarder dollar, varav 14,2 miljarder avsåg elproduktionsanläggningar.

Ukrainas energiministerium och Energy Community-sekretariatet uppskattade den 26 april 2026 behovet av återhämtning och återuppbyggnad inom energisektorn till sammanlagt 90,6 miljarder dollar. Organisationerna meddelade samtidigt att mer än 1,9 miljarder euro hade mobiliserats till Ukraine Energy Support Fund.

Energy Community-sekretariatet redovisade den 14 oktober 2026 att stödfonden för Ukrainas energisektor hade fördelat 684 miljoner euro under första halvåret 2026. Det var mer än under något tidigare helt verksamhetsår sedan fonden inrättades. Pengarna användes bland annat för att återställa elproduktion, reparera elnät och återuppbygga fjärrvärmesystem.

Ukrainas biträdande energiminister Artem Nekrasov meddelade den 20 oktober att energianläggningar hade angripits i bland annat Kirovohrad, Zjytomyr, Lviv, Rivne, Ternopil, Chmelnytskyj och Odesa. Ukrainas största privata energibolag DTEK meddelade samtidigt att 32 700 hushåll i Odesaregionen fortfarande saknade el efter angrepp mot tre av bolagets anläggningar.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch konstaterade den 8 september 2026 att angreppen mot Ukrainas el- och värmeförsörjning under vintern 2025–2026 också hade orsakat skolstängningar och försvårat distansundervisning. Organisationen framhöll behovet av reservkraft och fungerande skyddsrum för att undervisningen ska kunna fortsätta under angrepp.

FN:s undersökningskommission meddelade att den också granskat ukrainska angrepp mot energianläggningar på ryskkontrollerat territorium. Kommissionen uppgav att den inte kunnat undersöka konsekvenserna av dessa angrepp närmare eftersom ryska myndigheter inte besvarat dess förfrågningar eller gett utredarna tillträde till områdena.