Ryssland uppges förbereda kraftigare attacker mot Ukraina

AI-genererad illustration

Nyheter

Ryssland uppges förbereda kraftigare attacker mot Ukraina

Av Peter KarlssonPublicerad: 26 aug 21:413 min

Vladimir Putin betraktar enligt flera källor nära Kreml fredsförhandlingarna med Ukraina som strandade. Ryssland uppges i stället förbereda en ytterligare upptrappning av de ballistiska robotattackerna, med särskilt fokus på Kiev och ukrainsk infrastruktur runt om i landet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav den 22 augusti att förstärkt luftförsvar är en absolut prioritet och att landet särskilt behöver bättre skydd mot ballistiska robotar. Ukrainas presidentkansli uppgav samtidigt att Frankrikes president Emmanuel Macron var beredd att hjälpa Ukraina att kontakta länder som förfogar över robotar till Patriot-systemen.

De ryska angreppen mot Kiev under de senaste månaderna har samtidigt visat Ukrainas brist på luftvärnsrobotar. Enligt källorna nära Kreml kan Moskva försöka utnyttja den sårbarheten genom angrepp mot energianläggningar inför vintern.

CIA-chefen John Ratcliffe besökte Moskva under tisdagen för samtal med ryska företrädare. Kremls talesperson Dmitrij Peskov bekräftade den 26 augusti att Ratcliffe träffade representanter för ryska underrättelsetjänster men inte Vladimir Putin. Enligt Peskov informerades Putin därefter om resultatet av kontakterna.

En hög ukrainsk tjänsteman uppgav att USA före John Ratcliffes resa hade informerat Ukraina om att en amerikansk delegation skulle åka till Moskva och bett landet att tillfälligt avstå från attacker tills delegationen lämnat Ryssland. Washington Post uppgav med stöd av flygspårningsdata att det amerikanska C-17-flygplan som användes i samband med besöket lämnade Moskva omkring åtta och en halv timme efter ankomsten. Dmitrij Peskov beskrev underrättelsekontakterna mellan USA och Ryssland som positiva men sade att det var för tidigt att avgöra om de kunde förbättra relationerna mellan länderna.

Ryssland betraktar enligt källorna i allt högre grad ukrainska attacker mot ryskt territorium som Nato-stödda, eftersom vapen och underrättelser kommer från medlemsländer i militäralliansen. Nato uppgav den 12 augusti att alliansens integrerade luft- och robotförsvar hade förstärkts längs den östra flanken från Östersjön till Svarta havet efter ryska luftrumsintrång i Polen och Rumänien. Medlemsländerna bekräftade samtidigt på nytt sitt stöd till Ukraina.

Vladimir Putin uppgav i statlig rysk television under helgen att Ukraina hade öppnat vad han beskrev som Pandoras ask och att Ryssland var redo att slå mot de mest känsliga delarna av den ukrainska ekonomin. Under föregående vecka medgav Putin också för statskontrollerade medier att Ukrainas drönarattacker mot bland annat oljeraffinaderier och e-handelslager hade orsakat skador, men han uppgav samtidigt att följderna inte varit allvarliga.

S&P Global Energy uppgav att ryska raffinaderier hade utsatts för 17 attacker under augusti fram till den 21 augusti, lika många som under hela juli. Bolaget beräknade samtidigt att den ryska raffinaderikörningen i juli låg på omkring 3,7 miljoner fat per dag, vilket var 28 procent under genomsnittet för 2023.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak uppgav den 24 augusti att flera ryska oljeraffinaderier hade återupptagit verksamheten efter reparationer och att regeringen väntade sig ökade bränsleleveranser till hemmamarknaden. Interfax uppgav samtidigt att det fullständiga ryska exportförbudet för bensin hade förlängts till den 31 januari 2027.

Alexander Novak hade tidigare uppgett att Ryssland, som tidigare varit nettoexportör av olja, hade börjat importera den. LSEG:s fartygsdata och branschkällor visade att omkring 68 000 ton bensin med ursprung i Indien levererades till den ryska arktiska hamnen Vitino i början av augusti. Ryssland tog samtidigt in bensin landvägen från Belarus och Kazakstan.

Enligt flera personer i Kreml kan taktiska kärnvapen utgöra det sista steget i en fortsatt rysk eskalering. Det finns dock inga tecken på att någon sådan attack förbereds. Kina och Indien, som är nära samarbetspartner till Ryssland, har samtidigt varnat Vladimir Putin för att använda kärnvapen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett övervägande neutralt och sakligt språk utan att tillskriva egna värderingar, spekulera eller överdriva. Källhänvisningar är tydliga och lämnar utrymme för osäkerhet där det behövs. Eventuella hårda och laddade ord återges konsekvent som citat eller påståenden från olika källor, vilket inte påverkar poängen negativt. Det finns inga exempel på att journalisten förstärker eller förminskar händelser eller aktörer med egna ord, eller använder emotionellt styrt språk. Poängen sänks något eftersom vissa formuleringar som "Vladimir Putin betraktar... fredsförhandlingarna som strandade" och liknande kan uppfattas som något ledande, även om detta styrks av källor, och språket i vissa passager hade kunnat vara något mer distanserat. Sammantaget är artikeln mycket oberoende och neutral i sitt språkbruk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhåller fakta och rapporterar från flera källor, främst institutioner och officiella representanter, utan att öppet kritisera någon sida eller förespråka ideologiska lösningar. Genom att belysa konflikten med fokus på säkerhet, internationellt samarbete och diplomati gynnar den pragmatiska och institutionella perspektiv som kännetecknar mitten. Varken vänster- eller högerinriktade värderingar dominerar tydligt i innehållet.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en pågående militär konflikt där Ryssland framstår som den aggressiva parten som förbereder kraftigare attacker mot Ukraina. Ukraina framställs som en utsatt part som behöver internationellt stöd för att försvara sig, medan västmakter ges en roll som stödjande aktörer. Ryssland och dess ledarskap framstår som ansvariga för eskaleringen, och lösningen antyds vara stöd till Ukraina och diplomatisk insats.

Språk och ton:
Artikeln använder ett sakligt och rapporterande språk utan värdeladdade ord, men genom att fokusera på Rysslands aggressiva agerande och Ukrainas behov framstår Ryssland mer negativt och Ukraina som ett offer i behov av hjälp. Det finns därmed en ton som indirekt framhäver behovet av västerländsk solidaritet och stöd till Ukraina.

Källbalans:
Källorna domineras av västerländska och ukrainska källor, inklusive ukrainska tjänstemän, CIA-chefens besök och Nato-uttalanden, medan ryska källor mest framträder via officiella Kreml-talespersoner och rysk statstelevision. En tydlig motpart saknas, framför allt oppositionella eller alternativa ryska röster samt bredare freds- eller neutralitetsperspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare analyser av fredsförhandlingarnas bakgrund och orsaker, samt perspektiv från civila på båda sidor. Den nämner inte kritik mot västliga militärinsatser eller utförliga resonemang om Nato:s roll i konflikten, vilket hade kunnat bredda kontexten och påverka den politiska bedömningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.