Ryssland stoppar europeiskt deltagande i Ukrainaförhandlingar

Ryssland motsätter sig att europeiska företrädare deltar i de direkta förhandlingarna om Ukraina i Abu Dhabi under tisdagen och onsdagen. Samtidigt har EU bekräftat att en europeisk delegation kommer att finnas på plats i Förenade Arabemiraterna tillsammans med representanter från flera europeiska länder.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov meddelade på måndagen att förhandlingarna ska genomföras mellan Ryssland och Ukraina med USA som medlare. Enligt Peskov finns andra kommunikationsvägar där europeiska företrädare kan föra diskussioner med Ukraina och USA.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade den 9 november, efter ett telefonsamtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, att EU ska närvara i Abu Dhabi tillsammans med sina partner. EU-kommissionen och Europeiska rådet har bekräftat att en gemensam delegation med högt uppsatta tjänstemän ska delta.

Delegationen leds av Ursula von der Leyens kabinettschef Björn Seibert och Anna-Maria Boura, som är utrikespolitisk rådgivare till Europeiska rådets ordförande António Costa. EU-kommissionen och Europeiska rådet har också meddelat att Tyskland och Storbritannien väntas närvara tillsammans med Frankrike. Det är ännu inte klarlagt om de europeiska företrädarna kommer att ha direkta möten med den ryska delegationen.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot uppgav på söndagen att europeiska representanter skulle delta vid förhandlingsbordet och att Frankrike skulle finnas representerat i Abu Dhabi. I intervjuer med RTL och Public Sénat den 8 november klargjorde Barrot samtidigt att han inte själv skulle närvara. Någon fransk representant hade då ännu inte presenterats.

Rysslands delegation ska ledas av presidentrådgivaren Vladimir Medinskij. Dmitrij Peskov bekräftade den 7 november att delegationen även omfattar de biträdande utrikesministrarna Sergej Rjabkov och Michail Galuzin samt den militära underrättelsechefen Igor Kostjukov och generalstabsofficeren Jurij Zjigarlovskij.

Sergej Rjabkov deltar enligt Dmitrij Peskov i förhandlingarna för första gången. Rjabkov arbetar bland annat med Rysslands relationer till USA och frågor som gäller rustningskontroll. Kreml meddelade också att president Vladimir Putin den 6 november behandlade förberedelserna inför samtalen vid ett möte med Rysslands säkerhetsråd. Flera av de personer som ingår i förhandlingsdelegationen deltog vid mötet.

På den ukrainska sidan leder Rustem Umerov, chef för Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst, delegationen. Det bekräftade Davyd Arachamija, ledare för president Volodymyr Zelenskyjs parlamentsgrupp, den 6 november. I delegationen ingår även presidentkansliets chef Kyrylo Budanov, förste vice kanslichefen Serhij Kyslytsia, presidentrådgivaren Dmytro Lytvyn och Davyd Arachamija.

Davyd Arachamija har uppgett att Ukraina avser att ta upp de senaste ryska attackerna mot landet under mötena med USA och Ryssland. Bland händelserna som ska behandlas finns ett angrepp mot en anläggning för humanitär hjälp i Komysjuvacha.

Förhandlingarnas dagordning omfattar också humanitära frågor, säkerhetsarrangemang efter kriget och åtgärder för att minska den militära upptrappningen. USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff presenterade dessa frågor den 2 november och meddelade att parterna även ska diskutera ytterligare steg mot ett fredsavtal.

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav den 8 november att diskussionerna om framtida säkerhetsgarantier för Ukraina och Europa hade gjort framsteg. Rubio betonade samtidigt att parterna ännu inte nått någon slutlig överenskommelse.

De amerikanska förberedelserna har även omfattat kontakter med Nato och europeiska regeringar. USA:s sändebud Jared Kushner meddelade att amerikanska företrädare den 5 november träffade representanter för Ukraina, Nato och europeiska länder i Bryssel. Samtalen behandlade säkerhetsgarantier för Ukraina och hur Europas framtida säkerhetsordning ska utformas.

Ukrainas presidentkanslichef Kyrylo Budanov uppgav i en intervju med CBS News den 6 november att förhandlingarna ska behandla säkerhetsgarantier för både Ukraina och Ryssland. Budanov uttryckte också en försiktig förhoppning om att diskussionerna skulle kunna skapa förutsättningar för ett framtida möte mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin.

Parterna har samtidigt olika utgångspunkter i flera centrala frågor. Volodymyr Zelenskyj har framhållit att en omedelbar vapenvila bör ligga till grund för fortsatta fredssamtal och har motsatt sig territoriella eftergifter. Vladimir Putin har å sin sida krävt att ukrainska styrkor lämnar fyra regioner som Moskva gör anspråk på. Den ryske presidenten har även krävt begränsningar av Ukrainas försvarsmakt och att landet avstår från medlemskap i Nato.

Frågan om Europas roll i fredsprocessen har också väckts inom EU. Italiens premiärminister Giorgia Meloni har i ett brev till Europeiska rådets ordförande António Costa föreslagit att en särskild europeisk representant ska utses för fredsförhandlingarna. Costa har därefter accepterat att förslaget tas upp vid det kommande europeiska mötet i Dublin.

Polens utrikesminister Radosław Sikorski har samtidigt betonat att östeuropeiska länders säkerhetsintressen måste finnas med i förhandlingarna med Ryssland. Sikorski har motsatt sig en ordning där västeuropeiska länder för samtal utan att involvera Europas östra delar.

Under telefonsamtalet den 9 november diskuterade Ursula von der Leyen och Volodymyr Zelenskyj även behovet av att återställa och säkerställa fri sjöfart i Svarta havet. Von der Leyen uttryckte dessutom stöd för Zelenskyjs förslag om en vapenvila som omfattar energi- och livsmedelsinfrastruktur.

Mötet i Abu Dhabi är enligt USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff en fortsättning på den trilaterala förhandlingsprocess som tidigare omfattat samtal i Abu Dhabi den 23–24 januari och 4–5 februari 2026 samt i Genève den 17–18 februari samma år.