Ryskt turistpar gripet vid Gävle och riskerar utvisning

Det ryska paret Tatjana och Semjon greps av svensk polis på morgonen den 6 augusti 2026 efter att ha slagit upp sitt tält vid Furuvik utanför Gävle. Ryska antikrigskommittén uppgav för The Insider att ingripandet skedde kort efter parets ankomst. Enligt Pavel Chuprunov, styrelseledamot i Antikrigskommittén Russians Against War och medlem i den ryska demokratiska ungdomsrörelsen Vesna, misstänker polisen paret för att utgöra ett hot mot den inre säkerheten.

Tatjana och Semjon har bott i Barcelona i Spanien i fem år och brukar semestra i Nordeuropa. Under årets resa planerade de att tälta och fiska under några dagar. Säkerhetsvakter vid en privatbostad i närheten kontaktade polisen efter att ha reagerat på parets ryska brytning och på att de använde kommunikationsradio. Pavel Chuprunov uppgav att utrustningen var vanlig campingutrustning. Ryska antikrigskommittén uppgav för The Insider att paret inte kunde ge polisen någon tydlig förklaring till varför de hade valt just platsen för övernattningen. Till organisationen sade de att de tycker om friluftsliv och ville sova nära vattnet.

Enligt Evgenija Zotova, som är vän med Tatjana, förhördes paret av polisen i sju timmar. Hon uppgav också att Tatjana och Semjon vistas lagligt i Spanien, att deras dokument är i ordning och att de hade valt en organiserad campingplats. Svensk polis har bekräftat att myndigheten känner till ärendet och att det handläggs av polisregion Mitt. Säkerhetspolisen är inte involverad.

Tatjana och Semjon hålls enligt Margarita Kusjusjeva, rådgivare vid Antikrigskommittén, på ett av Migrationsverkets förvar. Enligt Migrationsverket kan ett beslut om förvar överklagas till migrationsdomstol när som helst, och den som hålls i förvar kan i vissa situationer ha rätt till offentligt biträde. Polismyndigheten uppger att den mindre ingripande åtgärden uppsikt ska övervägas innan förvar används i ett återvändandeärende och att ett förvarsbeslut ska upphävas när det inte längre finns skäl för frihetsberövandet.

Ryska antikrigsaktivister uppger att Tatjana och Semjon motsätter sig Rysslands invasion av Ukraina, stöder politiska fångar i Ryssland och deltar i protester mot kriget. Paret hjälper även unga ryska emigranter att anpassa sig till livet utanför Ryssland. Pavel Chuprunov uppgav att en process om utvisning har inletts, men att aktivisterna ännu inte vet till vilket land paret kan komma att skickas. Han uppgav också att organisationen söker en advokat och att den, såvitt den känner till, inte anser att paret har gjort något olagligt.

Margarita Kusjusjeva uppgav att organisationen hoppas att Tatjana och Semjon får återvända till Spanien, där Semjon arbetar som spelutvecklare. Hon uppgav också att ryska medborgare som motsätter sig kriget tidigare har bedömts som säkerhetshot i Sverige. Migrationsverket uppger samtidigt att Sverige inte får verkställa en utvisning till ett land där en person riskerar dödsstraff, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det gäller även i ärenden där personen har bedömts utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.

Fallet inträffar samtidigt som Sverige tillsammans med andra europeiska länder driver frågan om hårdare begränsningar av turistvisum för ryska medborgare. Regeringen uppgav att det svenska initiativet togs upp vid EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor i Luxemburg den 4 juni 2026. Brevet bakom initiativet undertecknades av ministrar från nio EU-länder samt Island och Norge.

Migrationsminister Johan Forssell uppgav i samband med initiativet att regeringen vill minska antalet ryska turister som reser till Europa samtidigt som kriget i Ukraina pågår. EU-kommissionen uppger att ryska medborgare lämnade in omkring 679 000 ansökningar om korttidsvisum till Schengen under 2025. Avslagsandelen var 6,4 procent, jämfört med 7,5 procent året före. Frankrike, Italien och Spanien var de Schengenländer som utfärdade flest korttidsvisum till ryska medborgare under 2025.