KD vill finansiera mammabonus med studenters pensioner

Kristdemokraterna vill ge kvinnor som föder barn 36 900 kronor extra på premiepensionskontot. Partiledaren Ebba Busch presenterade förslaget närmare i sitt sommartal på Hönö i Göteborgs skärgård den 8 augusti 2026. Hon beskrev satsningen som ett sätt att kompensera kvinnor för de ekonomiska konsekvenser som Kristdemokraterna kopplar till barnafödande.

Förslaget ska enligt Kristdemokraterna inte öka statens kostnader. Finansieringen ska i stället ske genom att den pensionsrätt som studenter får för studier med studiemedel tas bort. Ebba Busch uppgav till Ekot att Kristdemokraterna anser en sådan omprioritering rimlig eftersom personer som studerar vidare generellt inte förlorar pensionsinbetalningar på längre sikt.

Pensionsmyndigheten uppger att studier med studiemedel har kunnat ge pensionsrätt för studier genomförda från och med 1995. Det pensionsgrundande beloppet motsvarar 138 procent av det studiebidrag som studenten fått under året, och pensionsrätten är 18,5 procent av detta belopp. För att pensionsrätten för studier ska räknas in i den framtida pensionen krävs enligt Pensionsmyndigheten också att personen under livet uppfyller förvärvsvillkoret genom minst fem år med tillräckliga deklarerade inkomster.

Det finns redan en särskild pensionsrätt kopplad till barn. Pensionsmyndigheten uppger att den förälder som tjänar minst normalt får extra pensionsrätt under barnets första fyra år, oavsett hur föräldraledigheten fördelas. En förälder fortsätter dessutom att tjäna in allmän pension under tid med föräldrapenning. Pensionsrätten för barnår är enligt myndigheten avsedd att motverka att småbarnsföräldrar förlorar allmän pension när de är hemma med barn.

Centerpartiets Birgitta Ohlsson riktar skarp kritik mot Kristdemokraternas förslag. Hon anser att kombinationen av den föreslagna pensionsbonusen och Kristdemokraternas tidigare förslag om att ta bort pappamånaderna inte motverkar kvinnors ekonomiska eftersläpning efter att de fått barn. Enligt Birgitta Ohlsson bör kvinnors ekonomiska självständighet under hela livet stå i centrum i stället för en pensionsförstärkning flera decennier efter barnafödandet.

Birgitta Ohlsson anser också att finansieringen riskerar att drabba välutbildade kvinnor med låga löner särskilt hårt. Hon pekar bland annat på sjuksköterskor, barnmorskor, bibliotekarier, socionomer, kuratorer och förskollärare och framhåller att dessa grupper behöver högre löner under arbetslivet. Enligt henne är mer jämställda livsinkomster en viktig politisk fråga, men hon bedömer att Kristdemokraternas modell är fel väg.

Statistiska centralbyrån uppgav i april 2026 att drygt 60 procent av de registrerade studenterna vid svenska universitet och högskolor är kvinnor. Bland personer i åldern 25–65 år ökade andelen kvinnor med minst treårig eftergymnasial utbildning från 17 procent år 2000 till 39 procent år 2025. Motsvarande ökning bland män var från 15 till 25 procent.

Universitetskanslersämbetet uppgav att omkring 391 000 personer var registrerade på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor höstterminen 2025. Samma termin var 75 600 personer högskolenybörjare, vilket var 4 procent färre än det preliminära antalet hösten 2024. Universitetskanslersämbetet har också konstaterat att kvinnor i samtliga undersökta årskullar födda mellan 1953 och 1998 i större utsträckning än män har påbörjat högskolestudier och att könsskillnaden inom eftergymnasial utbildning har vuxit över tid.

Även akademikerorganisationen Saco har kritiserat finansieringen. Organisationen framhåller att vissa utbildningar, däribland utbildningar inom kvinnodominerade yrkesområden, redan kan innebära en ekonomisk förlust sett över hela livet. Enligt Saco skulle ett avskaffande av pensionsrätten för studier därför kunna skapa ytterligare en ekonomisk nackdel för dessa grupper. I en genomgång av studenters ekonomiska villkor har Saco bland annat pekat på sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningar som utbildningar där den ekonomiska avkastningen kan vara låg och där kvinnodominansen samtidigt är tydlig.

Ebba Busch har bemött Saco-kritiken med att den grundläggande frågan enligt henne är att arbete i kvinnodominerade yrken värderas för lågt lönemässigt. Hon anser att en högre ekonomisk värdering av sådant arbete är den långsiktiga lösningen.

S-studenters ordförande Elfva Barrio är också kritisk och anser att det är fel att minska studenters ekonomiska trygghet. Hon uppger att många unga redan känner oro inför arbetslöshet, höga priser och hyror samt svårigheter att få privatekonomin att gå ihop. Enligt Elfva Barrio bör politiken i stället inriktas på ökad materiell trygghet för unga genom bostäder, arbete och bättre välfärd.

Elfva Barrio anser att regeringen har misslyckats på dessa områden och hänvisar bland annat till avsaknad av stöd för bostadsbyggande, minskade reallöner, avskaffad avgiftsfri tandvård och hög arbetslöshet. Hon menar också att en försämrad pensionsrätt för studenter går i motsatt riktning mot ambitionen att göra högre utbildning tillgänglig oberoende av socioekonomisk bakgrund, även om pensionsgrundad inkomst i sig ofta inte avgör om unga väljer att börja studera.