Ryska kampanjer riktas mot franska presidentkandidater

Franska myndigheter utreder flera misstänkta ryska påverkansoperationer mot framträdande politiker inför presidentvalet den 18 april 2027. Bland de utpekade måltavlorna finns den tidigare premiärministern Gabriel Attal, Horizons-ledaren Édouard Philippe och EU-parlamentarikern Raphaël Glucksmann.

Parisåklagarens avdelning för skydd av grundläggande fri- och rättigheter meddelade den 18 augusti att utredningar hade inletts på eget initiativ om kampanjerna mot Gabriel Attal och Édouard Philippe. En motsvarande utredning om påverkansoperationen mot Raphaël Glucksmann hade öppnats tidigare i augusti.

Gabriel Attal utsattes i början av augusti för falska och anonyma konton på X och TikTok som bland annat spred ett påstående om att han skulle ha Parkinsons sjukdom. Hans advokater Sacha Ghozlan och Lucas Veil meddelade att Attal den 7 augusti polisanmälde misstänkt utländsk inblandning, informationsmanipulation och framställning av manipulerat innehåll. Anmälan gjordes efter att statliga organ hade informerat honom om ytterligare en operation från ryska nätverk.

Några dagar tidigare hade en liknande kampanj riktats mot Édouard Philippe, där det påstods att han skulle lida av demens. Raphaël Glucksmann utsattes samtidigt för uppgifter där hans hustru bland annat anklagades för att ha mutat franska tidningar för att publicera positivt material om honom.

Raphaël Glucksmann skrev efter händelsen på X att Myndigheten för försvar och nationell säkerhet, SGDSN, hade informerat honom om att han varit måltavla för gruppen Storm-1516 och att attacken enligt myndigheten var direkt orkestrerad av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Glucksmann har varit öppet kritisk mot Ryssland och pekas ut som en möjlig vänsterkandidat i presidentvalet, men har ännu inte officiellt meddelat någon kandidatur.

Den franska myndigheten Viginum, som arbetar mot utländsk digital informationspåverkan, har kopplat kampanjerna mot de franska politikerna till nätverk med band till GRU. I en analys av Storm-1516 hade Viginum fram till den 5 mars 2025 dokumenterat 77 informationsoperationer från nätverket. Myndigheten bedömde att Storm-1516 har förmåga att genomföra både snabba kampanjer och mer långvariga operationer mot politiker, organisationer och valprocesser i Europa och Nordamerika.

Viginum meddelade den 6 februari 2026 att även en separat falsk kampanj mot president Emmanuel Macron med hög säkerhet kunde tillskrivas Storm-1516. Enligt myndigheten hade nätverket då fått tekniskt stöd från den ryska påverkansstrukturen CopyCop. Reportrar utan gränser har samtidigt identifierat 85 aktiva franskspråkiga falska nyhetssajter som efterliknade etablerade franska medier och som tillsammans hade publicerat minst 13 900 artiklar sedan februari 2025.

Rysslands ambassad i Paris uppgav den 17 augusti att Ryssland avvisar anklagelserna om inblandning och inte ingriper i suveräna staters interna angelägenheter.

Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 har mängden desinformationskampanjer riktade mot Frankrike och andra EU-länder ökat. Efter Ukraina är Frankrike det europeiska land som enligt tillgängliga siffror är mest utsatt. Frederick Fooy, expert på rysk och kinesisk informationspåverkan vid Myndigheten för psykologiskt försvar, uppger att Frankrikes betydelse inom både EU och Nato samt landets långvariga stöd till Ukraina gör landet till ett särskilt mål för Ryssland.

Frederick Fooy pekar också på den politiska polariseringen i Frankrike och uppger att ryska aktörer försöker utnyttja befintliga motsättningar för att förstärka splittringen. Enligt Fooy är ett övergripande ryskt mål att minska stödet till Ukraina, få bort sanktionerna mot Ryssland och skapa spänningar inom Nato och EU samt mellan Europa och USA.

Påverkansoperationerna kan enligt Frederick Fooy bestå både av smutskastning och av desinformation som förstärker redan existerande konflikter i samhället. Ett tidigare falskt påstående gjorde gällande att Emmanuel Macron skulle ha haft kopplingar till den amerikanske sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Fooy beskriver även hur stora mängder AI-genererat innehåll används för att fylla informationsmiljöer och göra det svårare för konsumenter att förhålla sig källkritiskt till nyhetsflödet.

Viginum meddelade i juni 2026 att fyra separata utländska digitala påverkansoperationer hade upptäckts och kartlagts under de franska kommunalvalen den 15 och 22 mars. Vid dessa val användes det nationella nätverket för samordning och valskydd, RCPE, för första gången.

Den franska regeringen lade den 22 juli fram ett lagförslag om utländsk inblandning i det demokratiska livet. Förslaget ska ge staten utökade juridiska möjligheter att snabbt få uppenbart falskt eller vilseledande innehåll borttaget när det kan hota nationella grundintressen eller den demokratiska debattens integritet. Frankrikes senat uppger att regeringen har begärt ett påskyndat lagstiftningsförfarande och att senatens offentliga behandling är planerad till den 20 oktober 2026.

Enligt den franska regeringen ska regelverket också permanenta en oberoende kommission som kan informera allmänheten om utländsk valpåverkan under perioden från sex månader före ett val till en månad efter valet. SGDSN ska fungera som kommissionens sekretariat.

Den ökade informationspåverkan ingår enligt experter i ett bredare mönster av ryska hybridaktiviteter i Europa. Sedan 2022 har bland annat sabotage och cyberangrepp blivit vanligare. I början av augusti hittades en sprängmedelsbestyckad drönare på flygplatsen Leipzig-Halle i Tyskland, där myndigheterna inte har uteslutit att en främmande makt kan ligga bakom.

James Pamment, chef för Forskningsinstitutet för psykologiskt försvar vid Lunds universitet, uppger att Ryssland bedriver hybrid krigföring mot Europa och successivt tar större risker i sina operationer. Han hänvisar bland annat till grishuvuden som placerades utanför flera moskéer i Parisregionen i september 2025. Flera personer bosatta i Serbien greps efter händelsen, och franska utredare har enligt uppgifterna spårat operationen till GRU. James Pamment uppger att yrkeskriminella rekryteras för att genomföra sådana aktioner i Frankrike.

Frankrikes presidentval hålls den 18 april 2027 och en eventuell andra omgång den 2 maj. Fler än 30 politiker har hittills officiellt meddelat att de kandiderar, medan ytterligare namn väntas tillkomma. Emmanuel Macron kan inte ställa upp eftersom han redan har innehaft presidentposten i två mandatperioder.

Bland de mest uppmärksammade kandidaterna finns Marine Le Pen, 58 år, från Nationell samling, som ställer upp för fjärde gången. Gabriel Attal, 37 år, leder Macrons mittenparti Renaissance och har tidigare varit premiärminister. Édouard Philippe, 55 år, leder mittenpartiet Horizons, är borgmästare i Le Havre och har också varit premiärminister. Bruno Retailleau, 65 år, leder högerpartiet Republikanerna.

Raphaël Glucksmann, 46 år, är EU-parlamentariker och nämns som möjlig kandidat för den samlade vänstern. Den tidigare presidenten François Hollande, 72 år, som ledde Frankrike mellan 2012 och 2017 och nu sitter i parlamentet för Socialistpartiet, har inte heller meddelat någon kandidatur. Jean-Luc Mélenchon, 74 år, leder yttervänsterpartiet Det okuvade Frankrike och ställer upp för fjärde gången.

Opinionsmätningar har samtidigt pekat på att Marine Le Pen kan vinna valet. Hon har tidigare försvarat Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 och kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland, men har under senare år offentligt distanserat sitt parti från Moskva.