Romina Pourmokhtari kritiserar Jimmie Åkessons L-gräns

AI-genererad illustration

Nyheter

Romina Pourmokhtari kritiserar Jimmie Åkessons L-gräns

Av RedaktionenPublicerad: 25 aug 06:413 min

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) avvisar Jimmie Åkessons besked om att väljare bör överge Liberalerna om partiet inte når 3,5 procent i opinionen tio dagar före valet. Hon anser att Tidöpartiernas fokus i stället bör ligga på att vinna över oppositionen och beskriver interna utspel mot Liberalerna som fel väg inför valet.

Jimmie Åkesson har uppgett att Sverigedemokraternas gräns bygger på partiets egen analys och att frågan inte har diskuterats med statsminister Ulf Kristersson. Enligt Åkesson visar historiska valdata att ett parti behöver ligga över fyra procent i opinionsmätningarna för att ha tillräckliga förutsättningar att klara riksdagsspärren. Han har också pekat ut EU-politiken, euron, klimatpolitiken och biståndspolitiken som områden där Sverigedemokraterna och Liberalerna står långt ifrån varandra.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har kallat resonemanget en förlorarmentalitet. Hon har samtidigt framhållit att Liberalerna är avgörande för det blågula samarbetet och att varken Ulf Kristersson kan fortsätta som statsminister eller Jimmie Åkesson nå en ministerpost utan partiets stöd. Vid Liberalernas landsmöte den 22 mars 2026 meddelade partiet genom sitt så kallade Sverigelöfte att det ser ett gemensamt regeringsalternativ tillsammans med partierna på samma sida av politiken, efter att tidigare ha ändrat sin hållning till ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna.

Romina Pourmokhtari framhåller att Liberalerna behövs för att den nuvarande högersidan ska kunna behålla regeringsmakten. Hon hänvisar till att valet 2022 avgjordes med liten marginal och bedömer att Liberalerna kan få mellan 2 och 6 procent beroende på hur valrörelsen utvecklas. Hon anser att väljare på högerkanten kan se igenom försök från partiledare att hålla kvar röster inom det egna partiet.

Opinionsläget är samtidigt svårt för Tidöpartierna. Novus mätning från den 3–16 augusti gav Liberalerna 1,9 procent och Tidöpartierna sammanlagt 45,6 procent, jämfört med 52,5 procent för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. I Verians augustimätning fick oppositionen 53,9 procent mot 43,9 procent för Tidöpartierna. Verians opinionschef Per Söderpalm uppgav att institutet saknar tidigare exempel på att ett politiskt block har hämtat in ett opinionsunderläge av den storleken på så kort tid.

Jimmie Åkesson har samtidigt sagt att han siktar på statsministerposten 2030 snarare än efter årets val. Romina Pourmokhtari anser trots opinionsläget att högersidan kan ta igen avståndet och hänvisar till att samma typ av resonemang om Liberalernas stöd inför valet 2022 enligt henne hade kunnat leda till att högersidan förlorade regeringsmakten.

Valdagen för riksdag, region och kommun är den 13 september 2026. Valmyndigheten uppger att förtidsröstningen i Sverige börjar den 26 augusti, vilket gör att väljare kan rösta innan Jimmie Åkessons tiodagarsgräns infaller. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson sade efter Åkessons besked att Sverigedemokraterna i praktiken hade övergett Liberalerna och hänvisade till den uppmärksammade kramen mellan Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson när Liberalerna tidigare under året öppnade för ett gemensamt regeringssamarbete.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven i ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller emotionellt styrt språk från journalistens sida. Alla kritiska och laddade uttryck är tydligt tillskrivna källor, såsom politiker eller opinionsinstitut, och hanteras som återgivna uttalanden. Det finns inga egna slutsatser eller förminskningar från journalisten, och osäkerhet i opinionsdata redovisas korrekt. En mindre sänkning från full pott är motiverad då vissa sammanfattande formuleringar som ”Romina Pourmokhtari anser att…” och ”Hon bedömer att…” inbegriper journalistens val att lämna dessa som faktapåståenden utan att precisera tydligt att det är källans uppfattning, även om detta inte utgör tydligt laddat språk eller spekulation. Det är dock fortfarande acceptabelt i nyhetsrapportering om det klart framgår vem som uttryckt dem. Därför får artikeln en hög oberoendepoäng på 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
30%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar i huvudsak på interna strategiska förhållanden inom det borgerliga högerblocket, med Liberalernas roll som avgörande för högersidans regeringsmakt och Jimmie Åkessons krav som central konflikt. Detta framhäver marknadsliberala och borgerliga perspektiv utan att ge plats för vänsterpartiernas ideologier eller sociala frågor, vilket gynnar en högerinriktad politisk förståelse. Samtidigt finns en viss balans då flera aktörer hörs och kritik även från vänster ges, men artikeln främjar tydligt en högerorienterad berättelse om maktbalans och valstrategi.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där Liberalernas roll i högerblocket är avgörande men hotad, med fokus på interna motsättningar inom högeralliansen. Jimmie Åkesson framställs som en strategiskt tuff aktör som sätter ultimatum, medan Romina Pourmokhtari och Liberalerna framstår som försvarare av ett samlat högerblock och regeringsmakten.

Språk och ton:
Ordvalet är faktabaserat med politikernas egna citat, men fokus på Liberalerna som avgörande för högersidans maktbalans och på Jimmie Åkessons hårda gräns kan förstärka bilden av högerblockets interna spänningar och taktiska spel.

Källbalans:
Texten inkluderar uttalanden från viktiga aktörer på högerkanten som Romina Pourmokhtari, Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson, samt kommentarer från Socialdemokraternas Magdalena Andersson och opinionsinstituts företrädare. Samtidigt saknas tydligt perspektiv från vänsteroppositionens bredd eller mer kritiska röster utanför dessa parter.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner valresultat och opinionsmätningar men ger begränsad kontext kring vad de politiska skillnaderna mellan partierna egentligen innebär för väljare, eller mer nyanserad analys av politikens innehåll. Andra partiers strategier eller mer ideologiska frågor utanför den interna högerkonflikten är också frånvarande.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.