Robotbrist pressar USA att minska krigets intensitet

USA:s lager av både offensiva och defensiva robotar har minskat kraftigt under det drygt fem månader långa kriget i Iran. Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan, bedömer att striderna kan behöva bedrivas med betydligt lägre intensitet om USA inte väljer att avsluta kriget.

Källor med insyn i de amerikanska lagren uppgav för CNN att närmare 80 procent av militärens Thaad-robotar har förbrukats. Center for Strategic and International Studies beräknade i slutet av juli att färre än 1 000 Patriot-robotar och omkring 250 Thaad-robotar återstod. Tankesmedjan bedömde även att omkring två tredjedelar av Patriotrobotarna hade använts.

Robotarna har använts för att skydda amerikanska baser och fartyg i Mellanöstern samt allierade länder mot iranska attacker. Flera av USA:s partnerländer runt Persiska viken är beroende av de amerikanska luftförsvarssystemen och har enligt CNN uttryckt oro för att de minskade lagren kan försvaga skyddet mot iranska motangrepp vid en upptrappning som beslutas av president Donald Trump.

Bristen på luftförsvarsrobotar har pekats ut som en av orsakerna till att Donald Trump inför förra helgen avstod från omfattande bombningar av Iran. Associated Press uppgav att begränsningarna kan tvinga amerikanska förband att avfyra färre robotar mot varje inkommande mål eller avstå från att bekämpa robotar som väntas träffa områden utan kritisk infrastruktur.

Även lagren av offensiva vapensystem har minskat. Reuters uppgav på tisdagen att USA i princip har förbrukat samtliga robotar från systemen Atacms och PrSM. USA ska dessutom ha använt närmare hälften av marinens Tomahawkrobotar, samtidigt som USA:s centralkommando har hämtat ammunition från militära lager i andra delar av världen.

Johan Granholm uppgav att USA på kort tid har förbrukat en mängd robotar som motsvarar tre års produktion. Ett alternativ till att minska krigets intensitet är enligt Johan Granholm att använda bemannade stridsflygplan närmare fronten och på kortare avstånd, vilket skulle utsätta både personal och flygplan för större risker.

Center for Strategic and International Studies bedömde i maj att det krävs minst tre år för att återställa lagren av Patriot-, Thaad- och Tomahawkrobotar till nivåerna före kriget. För de marina systemen SM-3 och SM-6 uppskattades återställningstiden till omkring två år.

USA:s försvarsdepartement meddelade i januari att den planerade årliga kapaciteten för PAC-3 MSE ska höjas från omkring 600 till 2 000 robotar genom ett sjuårigt ramavtal. USA:s armé meddelade i april att Lockheed Martin hade tilldelats en preliminär kontraktsåtgärd värd 4,7 miljarder dollar för att stödja en snabbare produktion.

Lockheed Martin meddelade samma månad att ett ramavtal med USA:s försvarsdepartement ska höja den årliga produktionskapaciteten för Thaad-robotar från 96 till 400. Företaget uppgav även i mars 2026 att ett annat ramavtal ska fyrdubbla kapaciteten för PrSM.

USA:s armé uppgav att Lockheed Martin i mars 2025 tilldelades ett kontrakt med ett högsta värde på 4,9 miljarder dollar för tidig operativ produktion av PrSM, som successivt ska ersätta det äldre Atacms-systemet. RTX meddelade i juni att bolaget investerar 100 miljoner dollar i en anläggning i Rhode Island för att utöka testkapaciteten och tillverkningen av komponenter till Patriotroboten GEM-T.

Johan Granholm bedömer att produktionen är svår att öka snabbt eftersom en avancerad robot tar mellan två och fem år att bygga. Han uppgav att tillverkarna är beroende av flera hundra underleverantörer som producerar specialiserade komponenter och att produktionstakten därför måste höjas vid ett stort antal fabriker.

USA:s försvarsdepartement har enligt Associated Press begärt omkring 67 miljarder dollar för att ersätta ammunition som har förbrukats under kriget och förstärka de minskade lagren.