Internationella stöldligor varnar för Sverige

AI-genererad illustration

Nyheter

Internationella stöldligor varnar för Sverige

Av RedaktionenPublicerad: 6 aug 05:534 min

Anmälda stölder utanför handeln minskade med 51 procent mellan januari och juli 2026 jämfört med samma period 2022. Under perioden sjönk antalet anmälda inbrott och inbrottsförsök i bostäder och fritidshus med 36 procent. Båtrelaterade stölder minskade med 47 procent och fordonsrelaterade stölder med 64 procent.

Polismyndigheten beräknar att Sverige under 2024 och 2025 hade över 50 000 färre stölder än vad den tidigare statistiska utvecklingen pekade mot. Antalet bilstölder var under samma två år omkring 25 procent lägre än den tidigare trenden indikerade. Brottsförebyggande rådet har konstaterat att nedgången varit särskilt tydlig sedan 2020 och att andelen brottsmisstankar mot personer som inte är folkbokförda i Sverige också har minskat.

Linda Staaf Bydén, områdesansvarig för internationella brottsaktörer, uppger att ett snabbare informationsutbyte över nationsgränserna är en viktig förklaring. Internationella stöldligor är enligt henne välorganiserade och rör sig snabbt mellan olika länder. Genom att dela uppgifter tidigare kan polisen oftare ingripa medan en sammanhängande stöldserie fortfarande pågår.

Brottsförebyggande rådet bedömer att polisens driftcentersystem har förbättrat möjligheten att upptäcka och stoppa sådana stöldserier. Myndigheten har samtidigt konstaterat att driftcentren saknar egna operativa resurser och att det ibland är oklart vilken polisenhet som ansvarar för ett ingripande.

Europol beskriver hur internationella stöldnätverk ofta genomför många brott inom ett begränsat område under en kort period och därefter flyttar verksamheten till en annan region eller ett annat land. Enligt Europol används även sociala medier för att kontrollera om bostäder står tomma, digitala karttjänster för rekognosering och nätbaserade marknadsplatser för försäljning av stöldgods.

De internationella aktörerna kommer främst från andra EU-länder, men även från Sydamerika och rysktalande områden. Polismyndigheten använder utlänningslagstiftningen för att avvisa personer som bedöms kunna resa in i Sverige för att begå brott. Under 2024 avvisades 262 internationella brottsaktörer som därefter lämnade landet. Antalet ökade till över 400 under 2025, medan 240 personer hade avvisats hittills under 2026.

Den genomsnittliga tiden för återreseförbud ökade enligt Polismyndigheten från 5,6 år till 6 år under 2025. Linda Staaf Bydén uppger att arbetet i högre grad har inriktats på att förhindra brott innan de begås och att varje avvisad aktör kan motsvara ett stort antal stölder som aldrig genomförs.

Brottsförebyggande rådet har samtidigt framhållit att avvisningar som bygger på bedömningar av en persons beteende, historik och avsikter kan innebära risker för rättsosäkerhet och diskriminering.

Polisen har även hittat meddelanden där kriminella avråder varandra från att resa till Sverige. I chattar från beslagtagna mobiltelefoner beskrivs omfattande poliskontroller och ett intensivt polisarbete som skäl att tillfälligt välja andra länder.

Riksdagen har dessutom infört brottet utförselhäleri, som gäller hantering av stulen egendom i syfte att föra den ut ur Sverige. Straffet är fängelse i högst två år. För grovt utförselhäleri är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Genom lagändringen den 1 september 2025 fick Tullverket fulla befogenheter att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods. Svensk Försäkring beskriver utförselhäleri som en kvalificerad form av häleri som omfattar personer som hanterar misstänkt stulen egendom med avsikt att föra den ut ur landet.

Ronja Wildenstam, jurist vid Svensk Försäkring, uppger att lagändringens praktiska effekt är beroende av mer personal, kompetens och teknisk utrustning vid platser där stöldgods förs ut ur Sverige.

Trots den samlade minskningen är vissa typer av egendom fortsatt svåra att återfå. Larmtjänst uppgav att 45 traktorer efterlystes i Sverige under 2025. I januari 2026 var 29 av dem, motsvarande 64 procent, fortfarande försvunna. Larmtjänsts utredare Fredrik Lindstedt bedömer att den låga andelen återfunna traktorer tyder på att många förs ut ur landet och att internationella stöldligor misstänks ligga bakom en stor del av stölderna.

Linda Staaf Bydén uppmanar allmänheten att vara uppmärksam på ovanlig aktivitet kring uthyrda stugor och bostäder. Polisen vill få information om exempelvis ökad trafik eller lastning i och ur fordon, särskilt nattetid, för att kunna ingripa mot den infrastruktur som internationella stöldligor använder.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett i stort sett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar från journalisten. Informationen återges huvudsakligen genom källhänvisningar till Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Europol, och andra relevanta aktörer. Hårda ord som "kvalificerad form av häleri" eller beskrivningar av kriminella handlingar är tydligt tillskrivna källor och bedöms därför inte påverka oberoendet negativt. Vissa uttryck som "väldigt organiserade" och "intensivt polisarbete" återges som citat eller påståenden från berörda personer och utgör inte journalistens egna formuleringar. Texten undviker spekulationer, egna slutsatser och känslomässigt färgade uttryck från journalisten själv. Den enda mindre sänkningen kan göras för att språket på några få ställen är något löst och illustrativt, exempelvis ”Linda Staaf Bydén uppmanar allmänheten att vara uppmärksam”, vilket kan tolkas som en lätt förstärkning av polisens roll, men det är fortfarande en återgiven uppmaning och inte journalistens egna ord. Sammantaget är artikeln mycket saklig, tydligt källhänvisad och fri från journalistens egen värdering eller vinkling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
35%
50%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar huvudsakligen en högerinriktad perspektiv då den fokuserar på lag och ordning, rättsväsendets effektivitet, utvisningar och praktiska polisinsatser. Den betonar marknadslösningar i form av myndighetsarbete och lagstiftning för att hantera brottsligheten, med större inslag av kontroll och individuell ansvarsskyldighet. Samtidigt finns ett viss mått av mitteninslag genom fokus på teknokratiska lösningar och samarbete, medan sociala och strukturella orsaker som en vänsterinriktad analys ofta skulle lyfta fram är relativt frånvarande.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av ett Sverige där internationella stöldligor är ett allvarligt problem men där polisen och lagstiftningen effektivt arbetar för att minska brotten. Polisen och rättsväsendet framstår som lösningen, medan internationella brottslingar positioneras som problemet.

Språk och ton:
Språket är huvudsakligen faktabaserat utan tydliga värderande ord, men fokus på polisens insatser, lagändringar och avvisningar förstärker en bild av ordning, kontroll och lag och ordning, vilket gynnar en rättighets- och säkerhetsinriktad agenda.

Källbalans:
Källorna är främst statliga myndigheter som Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Europol och Tullverket samt representanter för Svensk Försäkring, vilket i huvudsak ger en bild ur rättsväsendets och säkerhetsmyndigheternas perspektiv. Kritik mot rättssäkerhet är med men presenteras som en mindre kompletterande kommentar.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp eventuella sociala orsaker till brottsligheten eller åtgärder som handlar om sociala skyddsnät, integration eller jämlikhetsfrågor. Ekonomiska eller strukturella faktorer och effekter av brottsbekämpning på olika samhällsgrupper saknas, vilket hade kunnat ge en mer vänsterinriktad kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.