Över tusen jurister kräver prövning av AfD-förbud

Minst 1 051 tyska jurister och andra rättsligt verksamma kräver att förbundsregeringen och förbundsdagen inleder ett förfarande för att få Alternativ för Tyskland, AfD, förbjudet. Republikanska juristföreningen RAV meddelade den 3 augusti 2026 att antalet undertecknare hade fördubblats inom tio dagar. Bland dem finns advokater, domare, åklagare, förvaltnings- och bolagsjurister samt jurister under utbildning.

Uppropet publicerades första gången i mitten av juli och hade då stöd av fler än 500 personer. Det riktar sig till förbundsregeringen under förbundskansler Friedrich Merz och till ledamöterna i förbundsdagen. RAV uppgav att endast ett begränsat antal av de berörda parlamentarikerna hade svarat. Ett tidigare öppet brev från organisationen i januari 2025 om ett förbudsförfarande samlade fler än 600 jurister.

Undertecknarna vill att regeringen eller parlamentet utan dröjsmål lämnar in en ansökan till den federala författningsdomstolen om att förklara AfD grundlagsstridigt och förbjuda partiet. Enligt artikel 21.2 i den tyska grundlagen kan ett parti förklaras grundlagsstridigt om dess mål eller anhängarnas agerande syftar till att skada eller avskaffa den fria demokratiska grundordningen eller äventyra Förbundsrepubliken Tysklands existens.

Tyska public service-redaktionen ARD uppgav att förbundsdagen och förbundsrådet kan besluta om en sådan ansökan med enkel majoritet. Ett förbud kan enligt ARD medföra att partiets tillgångar beslagtas, att valda ledamöter förlorar sina mandat och att ersättningsorganisationer inte får bildas. Delstatsparlamenten kan enligt Correctiv inte själva ansöka om partiförbud, men de kan försöka få sina delstatsregeringar att driva frågan genom förbundsrådet.

Juristuppropet bygger på en utredning som Gesellschaft für Freiheitsrechte, GFF, publicerade i juni 2026. Studien finansierades med privata donationer och omfattade fler än tre miljoner datapunkter från bland annat partiprogram, parlamentariska handlingar, pressmeddelanden och inlägg i sociala medier. GFF uppgav att åtta experter inom författningsrätt, högerextremism och dataanalys arbetade med materialet under mer än 13 månader och endast använde offentligt tillgängliga uppgifter.

Utredningen kom fram till att AfD:s politik strider mot människovärdesprincipen i grundlagens artikel 1 och den demokratiska principen i artikel 20. Författarna bedömde därför att partiet är grundlagsstridigt och att en ansökan om förbud har realistiska möjligheter att vinna bifall i författningsdomstolen. Författningsrättsprofessorerna Sophie Schönberger och Christoph Möllers genomförde enligt GFF separata granskningar av huvudutredningens rättsliga slutsatser.

RAV uppgav att fler än 2 500 enskilda belägg stöder GFF:s slutsatser och att materialet är mer omfattande och aktuellt än det underlag som tidigare har granskats av det tyska författningsskyddet. GFF:s projektledare Bijan Moini uppgav att utredningen innehåller 220 separata belägg för att företrädare för AfD har hotat politiska motståndare med framtida straffrättsliga åtgärder.

RAV:s ordförande Angela Furmaniak, som var med och tog initiativ till brevet, framhöll att grundlagen innehåller möjligheten att förbjuda partier och att den möjligheten nu måste användas. Organisationen beskrev försvaret av människovärdet och den fria demokratiska ordningen som en yrkesmässig skyldighet. RAV varnade också för allvarliga skador på demokratin och hot mot många människor om AfD skulle kunna genomföra sin politik.

ARD fastställde att AfD:s regionala organisationer i Sachsen, Thüringen, Sachsen-Anhalt, Brandenburg och Niedersachsen hade klassificerats som bekräftat högerextremistiska av respektive författningsskyddsmyndighet. Förvaltningsdomstolen i Köln har samtidigt i ett interimistiskt beslut förbjudit det federala författningsskyddet att tills vidare behandla AfD på riksnivå som en bekräftat högerextremistisk organisation medan huvudmålet prövas.

Legal Tribune Online uppgav att paragraf 46.2 i lagen om författningsdomstolen gör det möjligt att begränsa en förklaring om grundlagsstridighet till en rättsligt eller organisatoriskt självständig del av ett parti, exempelvis ett regionalt partiförbund. Den tyska författningsdomstolen slog enligt Legal Tribune Online redan 1959 fast att reglerna om partiförbud kan tillämpas på sådana självständiga delar.

Frågan hade behandlats politiskt redan före det senaste juristuppropet. Correctiv fastställde att två separata förslag om ett möjligt AfD-förbud hade lagts fram i förbundsdagen. Under den föregående mandatperioden föreslog 43 ledamöter från De gröna att förbundsdagens talman skulle utse sakkunniga för att bedöma utsikterna för en ansökan. Enligt förbundsdagen krävde förslaget även att regeringen och delstaterna skulle lämna relevant myndighetsmaterial till experterna innan parlamentet fattade beslut om ett eventuellt förfarande.

RAV beskriver sig som en politiskt engagerad juristorganisation med anknytning till medborgarrättsrörelsen. Uppropet ingår i en bredare tysk debatt om AfD, som har haft starkt stöd i opinionsmätningar, särskilt i de östra delstaterna, och länge har granskats av författningsskyddsmyndigheterna. Varken förbundsregeringen eller parlamentet hade vid tidpunkten lämnat in någon formell ansökan om partiförbud.