Riksdagen skärper kraven för framtida grundlagsändringar

Riksdagen har onsdagen den 4 november 2026 fattat det slutliga beslutet om nya regler för ändringar av Sveriges grundlagar. Från den 1 april 2027 krävs stöd från minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter vid det andra beslutet om en grundlagsändring. Beslutet omfattar även nya bestämmelser om domstolarnas och domarnas oberoende.

De nuvarande reglerna innebär att riksdagen måste fatta två likalydande beslut med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Den ordningen behålls, men kompletteras med högre krav på majoritet. Enligt konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU4 ska det första beslutet om ett vilande grundlagsförslag ha stöd från minst hälften av riksdagens samtliga ledamöter.

Med riksdagens 349 ledamöter krävs därmed minst 175 röster vid den första omröstningen och minst 233 röster vid den andra. Konstitutionsutskottet har även fastställt att det första beslutet som huvudregel måste fattas senast fyra månader före ett riksdagsval.

Riksdagen fattade det första beslutet om de aktuella grundlagsändringarna den 1 oktober 2025. Vid onsdagens omröstning behandlades förslaget för andra gången, vilket avslutade den grundlagsreglerade beslutsprocessen.

Förändringarna har sin bakgrund i ett arbete som en parlamentariskt sammansatt grundlagskommitté redovisade 2023. Regeringen meddelade i april 2025 att kommittén hade varit enig om förslagen för ett förstärkt grundlagsskydd.

Sverigedemokraterna motsatte sig de nya majoritetskraven. I samband med konstitutionsutskottets behandling den 22 oktober 2026 reserverade sig partiet mot förslaget. Sverigedemokraterna ansåg att grundlagarna redan hade ett omfattande skydd genom de befintliga bestämmelserna och att högre röstkrav skulle kunna göra nödvändiga förändringar svårare att genomföras.

I proposition 2024/25:165 föreslog regeringen också att Lagrådets granskningsuppdrag skulle utvidgas. Förändringen omfattar även lagförslag som gäller grundläggande fri- och rättigheter på grundlagsnivå.

En annan del av riksdagens beslut gäller domstolarnas självständighet. De nya grundlagsbestämmelserna omfattar bland annat domstolarnas administration, utnämningen av domare och reglerna för ansvar och tillsyn.

Domstolsverket har meddelat att myndigheten ska ombildas till Domstolsstyrelsen och ges en mer självständig ställning gentemot regeringen. Enligt Sveriges Domstolar ska den nya styrelsen ha nio ledamöter. Fem ska vara domare från olika domstolsinstanser och två ska vara domstolsanställda utan domarbefattning. Därutöver ska en advokat och en person med erfarenhet av offentlig förvaltning ingå.

Domstolsverket redovisade den 31 mars 2026 ett regeringsuppdrag om förberedelserna inför den förändrade ledningsformen. Arbetet omfattade organisatoriska förändringar och en process för nomineringar till Domstolsstyrelsens styrelse och Domarnämnden.

Även reglerna för tillsättning av ordinarie domare ändras enligt regeringens förslag. Regeringen ska endast kunna utnämna personer som Domarnämnden har föreslagit. Dessutom ska bestämmelser om nämndens sammansättning regleras för att skydda utnämningsförfarandet från politisk påverkan.

De nya grundlagsreglerna ska också omfatta antalet justitieråd i Sveriges högsta domstolar. Konstitutionsutskottet har dessutom redovisat bestämmelser som stärker skyddet för ordinarie domare mot förändringar av deras pensionsvillkor.

För tillsynen över domstolarnas rättskipande verksamhet föreslog regeringen att Justitiekanslern inte längre ska ha något sådant uppdrag. Endast myndigheter under riksdagen ska kunna utöva denna tillsyn. Justitieombudsmännen och Riksrevisionen ska därmed behålla sina granskningsfunktioner.

Regeringen har i proposition 2025/26:286 även föreslagit en ny sammanhållen lag om domstolar och domare. I förslaget ingår att inrätta Domaransvarsnämnden, som ska behandla vissa ärenden om avsättning, avstängning och disciplinärt ansvar för ordinarie domare.

Frågorna om domares ansvar har tidigare behandlats i en särskild utredning. Advokatsamfundet redovisade den 14 maj 2025 att den tidigare justitierådet och ordföranden i Advokatsamfundet Stefan Lindskog hade föreslagit en förändrad ordning för ansvarsutkrävande. Utredningen byggde vidare på det arbete som 2020 års grundlagskommitté bedrivit om domstolarnas oberoende.

Chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson har i ett remissyttrande ställt sig bakom förslaget att centrala regler om domstolarnas och domarnas oberoende ska finnas i grundlag eller lag. Han framhöll samtidigt att den svenska organisationen för central domstolsadministration skilde sig från motsvarande system i flera andra europeiska länder.

Riksdagens ombudsmän redovisade den 26 september 2025 att Erik Nymansson även tidigare hade tillstyrkt grundlagskommitténs förslag om förändrade former för ansvarsutkrävande av ordinarie domare och en samlad lagreglering av domstolarnas oberoende.

Vissa delar av reformen ska börja tillämpas före det huvudsakliga ikraftträdandet. Regeringen har föreslagit att bestämmelserna om hur ledamöter utses till Domstolsstyrelsens styrelse, Domarnämnden och Domaransvarsnämnden ska träda i kraft den 14 januari 2027.

Domstolsverket har i sitt budgetunderlag för perioden 2027–2029 beräknat merkostnaderna för reformen till 12 miljoner kronor under 2027. För både 2028 och 2029 har myndigheten uppskattat den årliga merkostnaden till 3 miljoner kronor. Beräkningarna är gjorda i 2026 års prisnivå.

Huvuddelen av de beslutade grundlagsändringarna börjar gälla den 1 april 2027.