Ellen Blanc lämnade läraryrket efter svåra arbetsförhållanden

Ellen Blanc, 29 år, valde att lämna läraryrket efter endast ett års arbete på en högstadieskola i Malmö. Trots fem års utbildning och en långvarig ambition att arbeta som lärare blev arbetsbelastningen och problemen i klassrummet för stora. Hon beskriver en arbetssituation där hon återkommande saknade stöd och där den psykiska påfrestningen till slut gjorde att hon sade upp sig.

Redan vid tolv års ålder hade Ellen Blanc bestämt sig för att bli lärare. Hon hade goda studieresultat, genomförde sin utbildning och såg fram emot att arbeta med elever. Hennes egna positiva erfarenheter av lärare under uppväxten hade varit en viktig del av yrkesvalet.

Under utbildningens praktikperioder började hon emellertid ifrågasätta om arbetet skulle vara möjligt att hantera. Trots ett begränsat antal lektioner och utan ansvar för betygssättning eller mentorskap upplevde hon att tiden inte räckte till. När hon senare började arbeta som färdigutbildad lärare blev situationen betydligt mer krävande.

På högstadieskolan i Malmö mötte Ellen Blanc enligt sin egen beskrivning återkommande störningar i undervisningen. Elever lämnade sina platser, kastade föremål och stolar samt skrek åt både henne och varandra. Hon upplevde att svårigheterna att skapa arbetsro påverkade hennes självförtroende som lärare.

Ellen Blanc anser också att skolan inte hade anpassat verksamheten tillräckligt efter elevernas behov. Hon pekar bland annat på koncentrationssvårigheter och på att elevernas uppväxt med digitala skärmar förändrat förutsättningarna i klassrummet.

Möjligheterna att hantera störande elever var enligt Ellen Blanc begränsade. Hon framhåller att skollagen medger att elever avvisas från undervisningen i vissa situationer, men att skolan fortfarande ansvarar för deras säkerhet. När det saknas personal som kan ta emot elever utanför klassrummet blir åtgärden därför svår att använda, enligt hennes beskrivning.

Samtidigt växte hennes arbetsuppgifter. När skolan saknade bibliotekarie fick Ellen Blanc själv arbeta i biblioteket. När hon påtalade att elever behövde ytterligare stöd tilldelades hon även sådana uppgifter. Hon uppger att ansvaret utökades utan att hennes tidigare arbetsuppgifter minskade.

Liknande problem med arbetsbelastningen har uppmärksammats av Sveriges Lärare. I undersökningen Med orimliga förutsättningar, som presenterades den 7 mars 2024, uppgav mer än åtta av tio lärare och förskollärare att deras arbetsmängd var orimligt stor. Nästan nio av tio lärare ansåg dessutom att andra arbetsuppgifter tog alltför mycket tid från undervisningsuppdraget.

En medlemsundersökning från Sveriges Lärare under 2026 visade att 49 procent av de tillfrågade lärarna bedömde dokumentationskraven som orimliga eller helt orimliga. Förbundsordförande Anna Olskog framhöll att administrationen begränsade lärarnas möjligheter att ägna tid åt eleverna och undervisningen.

För Ellen Blanc blev även elevernas individuella stödbehov en betydande utmaning. Hon beskriver bland annat en elev i årskurs sju som hade mycket begränsad läs- och skrivförmåga, men som ändå förväntades arbeta mot samma kunskapsmål som övriga elever. Enligt Ellen Blanc skulle eleven ha behövt en omfattande anpassning av undervisningen, något hon inte ansåg sig ha tillräckligt med tid för.

Skolverkets statistik från den 22 april 2026 visar att knappt 77 500 elever i grundskolan hade ett åtgärdsprogram under läsåret 2025/26. Det motsvarade 7,1 procent av samtliga grundskoleelever, en ökning med drygt 4 330 elever jämfört med föregående läsår.

Myndighetens uppgifter visar också skillnader mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hade 9,4 procent av eleverna ett åtgärdsprogram. Motsvarande andel i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var 5,4 procent.

Skolinspektionen konstaterade i sin årsrapport för 2024 att brister i extra anpassningar och särskilt stöd fortfarande hörde till de vanligaste problemen vid myndighetens granskningar. Skolinspektionen pekade särskilt på otillräcklig tillgång till elevhälsa och brister i samarbetet med personal som har specialpedagogisk kompetens.

Ellen Blanc anser att diskussionen om skolans problem alltför ofta handlar om elevernas uppförande och lärarnas kompetens. Enligt henne ligger en viktig del av svårigheterna i att lärare förväntas hantera uppgifter som egentligen kräver fler yrkesgrupper. Hon efterlyser större tillgång till bland annat speciallärare, kuratorer och annan stödpersonal.

Hon riktar även kritik mot skolor som delar ut vinster samtidigt som resurser till undervisning och elevhälsa enligt henne är otillräckliga. Ellen Blanc ifrågasätter att stora belopp kan delas ut till ägare när skolor samtidigt saknar pengar till grundläggande undervisningsmaterial eller heltidsanställda kuratorer.

Skolverkets lärarprognos för perioden 2024–2038 visar samtidigt ett fortsatt behov av utbildad personal. Myndigheten beräknar att Sverige kommer att sakna omkring 10 600 behöriga lärare och förskollärare år 2038. Bland de grupper där utbildningen av nya lärare inte väntas motsvara behovet finns högstadielärare, speciallärare, yrkeslärare och förskollärare.

Arbetsförhållandena inom läraryrket har också granskats av Sveriges Lärare. Organisationens undersökning från mars 2024 visade att en av fem lärare övervägde att lämna yrket. Sex av tio uppgav att de hade utsatts för hot eller våld under det föregående året.

Sveriges Lärares dåvarande ordförande Åsa Fahlén kopplade resultaten till brister i arbetsmiljön. Hon efterlyste bland annat begränsningar av undervisningsgruppernas storlek.

Även Arbetsmiljöverkets statistik visar en ökning av arbetsrelaterad ohälsa. Under 2024 steg antalet anmälda arbetssjukdomar som orsakats av organisatoriska och sociala faktorer med 30 procent. Arbetsmiljöverket uppgav att utvecklingen främst gällde hög arbetsbelastning och högt arbetstempo, med särskilt stora ökningar inom skola, vård och omsorg.

För Ellen Blanc fick arbetssituationen omfattande personliga följder. Hon berättar att hon under perioden som lärare regelbundet grät efter arbetsdagens slut. Hon upplevde också en stark oro inför kommande arbetsveckor.

I ett inslag i P3 Nyheter den 30 oktober 2026 berättade Ellen Blanc om sin arbetssituation och hur hon använt Tiktok för att uppmärksamma sina erfarenheter från läraryrket. Sveriges Radio identifierade henne i samband med inslaget.

Den statliga utredningen Tid för undervisningsuppdraget, SOU 2025:26, presenterades den 3 mars 2025. Uppdraget omfattade förslag om att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter och att reglera undervisningstiden samt tiden för planering och uppföljning.

Den 30 juni 2026 meddelade regeringen att den beslutat om föreskrifter för lärares maximala undervisningstid och den minsta tid som lärare och förskollärare ska ha tillgång till för planering och uppföljning. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson beskrev beslutet som en åtgärd för att förbättra lärarnas arbetsförhållanden.

Efter ett år som högstadielärare bestämde sig Ellen Blanc för att avsluta sin anställning. Hon sökte därefter flera tjänster som gymnasielärare, men fick inget av jobben. Till slut valde hon att inte fortsätta inom läraryrket.

Hon arbetar fortfarande inom skolvärlden, men har en annan yrkesroll. Ellen Blanc beskriver att hennes livssituation har förbättrats sedan hon lämnat undervisningen och att hon inte längre upplever samma ständiga stress.

Samtidigt ser hon det som en stor besvikelse att ha genomgått fem års utbildning för att sedan lämna yrket efter så kort tid. Hon framhåller att hennes erfarenheter inte har förändrat respekten för lärarkåren och att hon är imponerad av de lärare som fortsätter arbeta under svåra förhållanden.

Statistik från Statistiska centralbyrån visar att en allt mindre andel av Sveriges utbildade lärare arbetar inom yrket. Under en tioårsperiod ökade antalet utbildade lärare med 25 procent, samtidigt som andelen som arbetade som lärare sjönk från 92 till 89 procent.

Den 9 april 2025 redovisade Statistiska centralbyrån att Sverige hade omkring 160 000 utbildade lärare under 2024. Myndigheten konstaterade att antalet utbildade lärare som arbetade inom skolan hade ökat under den föregående tioårsperioden, men att ökningen varit långsammare än tillväxten av det totala antalet utbildade lärare.

Jessica Baldgrim, utredare vid Statistiska centralbyrån, uppgav att den långsiktiga statistiken visar en successivt minskande andel utbildade lärare som stannar kvar i yrket.