Demokraternas valseger väcker oro för USA:s AI-investeringar

Demokraternas framgångar i det amerikanska mellanårsvalet har väckt frågor om framtiden för landets omfattande investeringar i artificiell intelligens. Teknikanalytiker bedömer att politiska förändringar kan försvåra planerade datacenterprojekt, medan andra ekonomiska bedömare anser att effekterna på nationell nivå blir begränsade.

Efter valet den 3 november ser Demokraterna ut att få majoritet i både representanthuset och senaten. Resultatet följdes av kursnedgångar för flera företag med koppling till datacenter. Den 4 november sjönk Core Scientific med 2,8 procent och Iren med 1,4 procent i den amerikanska förhandeln. Samtidigt steg aktier inom förnybar energi när investerare omvärderade förutsättningarna efter valet.

Teknikanalytikern Dan Ives vid Yorkville Ives & Co. bedömer att Demokraternas framgångar kan medföra omfattande förändringar för den amerikanska AI-industrin under flera år. Han pekar särskilt på risken för att politiska beslut försenar eller stoppar investeringar i den infrastruktur som krävs för fortsatt utbyggnad.

Den 4 november uppskattade Dan Ives att omkring 10 procent av de planerade datacentren i USA inte längre kommer att uppföras till följd av valresultatet. Hans tidigare bedömning omfattade mellan 800 och 1 000 planerade anläggningar, vilket innebär att omkring 80–100 projekt enligt hans nya prognos riskerar att utebli.

SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman gör en mindre långtgående bedömning av valresultatets betydelse. Hon anser inte att en demokratiskt kontrollerad kongress nödvändigtvis kommer att påverka den nationella AI-utbyggnaden i någon större omfattning.

Enligt Elisabet Kopelman finns det flera faktorer som talar emot omfattande politiska begränsningar. Hon framhåller bland annat USA:s konkurrens med Kina inom avancerad teknik och teknikbolagens betydelse för utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden.

Elisabet Kopelman påpekar också att kraftiga börsnedgångar skulle kunna påverka amerikanska hushåll genom minskade finansiella tillgångar och svagare konsumtion.

Även Bank of America bedömde efter valet att ett politiskt dödläge i Washington fortfarande var det huvudsakliga scenariot. Banken hänvisade till att Demokraternas majoritet i senaten inte är tillräckligt stor för att upphäva ett presidentveto.

Investeringsstrategen Kit Rees vid Quilter har samtidigt varnat för att begränsningar av AI-utbyggnaden skulle kunna påverka den amerikanska ekonomins tillväxt. Hans bedömning grundas på att investeringarna i artificiell intelligens har blivit en betydande drivkraft för den ekonomiska aktiviteten.

Omfattningen av investeringarna framgår av beräkningar från Goldman Sachs Research. Banken uppskattade i augusti 2026 att de globala AI-relaterade investeringarna kunde uppgå till omkring 1 000 miljarder dollar under året. Av beloppet beräknades ungefär 581 miljarder dollar investeras i USA.

Den politiska diskussionen om datacenter har samtidigt blivit mer framträdande på delstatsnivå. Elisabet Kopelman pekar särskilt på Georgia och Texas, där nyvalda demokratiska guvernörer har föreslagit tillfälliga begränsningar för etableringen av nya anläggningar.

Enligt Elisabet Kopelman skulle sådana beslut kunna skapa kortsiktiga hinder för vissa projekt. Hon bedömer dock att förslagen snarare kan handla om att stärka delstaternas förhandlingsposition gentemot teknikföretagen än om att permanent stoppa utbyggnaden.

I Texas presenterade den demokratiska guvernörskandidaten Gina Hinojosa redan i juli 2026 ett förslag om att pausa etableringen av nya datacenter tills delstatens lagstiftare infört tydligare skyddsregler. Förslaget omfattade även större kommunalt inflytande över etableringsbeslut och krav på offentlig redovisning av anläggningarnas vatten- och elförbrukning.

Gina Hinojosa ville dessutom begränsa särskilda skattelättnader för datacenterföretag. Frågan om hur stora anläggningar ska regleras hade emellertid aktualiserats i Texas redan under det tidigare republikanska styret.

Den 21 september 2026 beordrade Texas dåvarande republikanske guvernör Greg Abbott miljömyndigheten Texas Commission on Environmental Quality att stoppa tillstånd för datacenter i avvaktan på en granskning av elnätets kapacitet. Abbott gav också elnätsoperatören ERCOT och delstatens energimyndigheter i uppdrag att undersöka hur anläggningarna påverkar elförsörjningen och naturresurserna.

Även den demokratiske senatskandidaten James Talarico presenterade i juli förslag om hårdare villkor för datacenter. Han ville att företagen själva skulle stå för kostnaderna för anslutningar till elnätet och nödvändiga förstärkningar av infrastrukturen.

James Talaricos förslag omfattade dessutom krav på vattenåtervinning genom slutna kylsystem och utökade möjligheter för lokalsamhällen att motsätta sig nya etableringar.

Motståndet mot stora datacenter har också blivit en fråga i flera andra amerikanska valkampanjer. Branschtidningen Data Center Dynamics rapporterade den 4 november att kandidater som motsatt sig större etableringar hade vunnit flera val runt om i landet. Tillgången på elektricitet och vatten samt anläggningarnas påverkan på arbetsmarknaden var återkommande frågor.

Lori Calvasina, chef för amerikansk aktiestrategi vid RBC Capital Markets, hänvisade till en vallokalsundersökning från NBC News där 76 procent av de tillfrågade väljarna motsatte sig att ett nytt datacenter byggdes i deras eget närområde.

Diskussionen om kostnaderna för datacenter har även nått den federala lagstiftningen. I oktober 2026 röstade USA:s senat med siffrorna 57–43 om ett lagförslag som skulle stärka skyddet för elkunder mot kostnader från stora datacenter.

Förslaget hade tidigare godkänts av representanthuset med röstsiffrorna 417–3, men fick inte de 60 röster som krävdes för att gå vidare i senaten. Demokratiska senatorer motsatte sig förslaget eftersom de ansåg att bestämmelserna inte var tillräckligt bindande.

Frågan om elnätsanslutningar behandlas också av USA:s federala energimarknadsmyndighet Federal Energy Regulatory Commission, FERC. Den 18 juni 2026 beslutade myndigheten att sex regionala elnätsoperatörer inom dess jurisdiktion måste motivera eller ändra sina regler för anslutning av datacenter och andra stora elkonsumenter.

Federal Energy Regulatory Commission angav att beslutet syftade till att möjliggöra snabbare anslutningar och samtidigt skydda elkunder från oskäliga kostnader.

Elförbrukningen är en central fråga i den fortsatta utbyggnaden. USA:s energidepartement har i en uppdaterad rapport beräknat att datacenter kan stå för 11,8 procent av landets totala elanvändning år 2030. Rapportens olika scenarier sträcker sig från 9,5 till 15,3 procent, motsvarande omkring 521–843 terawattimmar.

Internationella energiorganet IEA beräknar att den globala elförbrukningen i datacenter kan öka från 485 terawattimmar under 2025 till omkring 950 terawattimmar 2030. Enligt organisationens bedömning kan elanvändningen i särskilt AI-inriktade datacenter tredubblas under samma period.

Goldman Sachs Research identifierade i september 2026 sju centrala begränsningar för utbyggnaden av datacenter. Bland dessa fanns stigande elpriser, politiska beslut och brist på arbetskraft. Banken konstaterade också att väntetiderna för anslutning till vissa regionala amerikanska elnät kunde uppgå till sju år.

Den amerikanska utvecklingen kan även påverka europeiska finansmarknader och företag. Elisabet Kopelman bedömer att ett minskat förtroende för AI-investeringar i USA skulle kunna gynna andra delar av den europeiska aktiemarknaden.

Samtidigt framhåller Elisabet Kopelman att många europeiska företag levererar utrustning och tjänster till amerikanska AI-projekt. Om investeringarna i USA minskar eller skjuts upp riskerar därför även europeiska underleverantörer att påverkas negativt.