Våld mot lärare på Östra skolan – helt arbetslag sjukskrev sig

Ett helt arbetslag på Östra skolan i Vaggeryd sjukanmälde sig efter återkommande hot, våld och grova verbala kränkningar från elever i årskurs två. Situationen hade blivit så påfrestande att personalen inte längre ansåg sig orka arbeta. Sedan augusti hade 66 anmälningar om hot och våld mot lärare lämnats till kommunen.

De berörda eleverna är omkring åtta och nio år gamla. Lärare har beskrivit hur barn slagits med saxar, använt vässade pennor och angripit vuxna genom slag, sparkar, bett och rivningar. Personal har också utsatts för återkommande könsord och andra förolämpningar. En gravid lärare ska ha blivit slagen i magen, medan andra anställda beskrivit en ständig oro för att träffas av föremål som kastas i skolans lokaler.

Den 20 oktober 2026 höll de sju personerna i det berörda arbetslaget möten med skolledningen, personalchefen och skyddsombudet. Barn- och utbildningschefen David Norrfjärd uppgav att mötena syftade till att utarbeta en handlingsplan inför återgången efter höstlovet. Under personalens frånvaro genomfördes den ordinarie undervisningen av andra lärare.

Huvudskyddsombudet Andres Noor Ståhlnacke vid Sveriges Lärare förklarade den 21 oktober att sjukfrånvaron inte handlade om en facklig konflikt. Enligt honom hade arbetslaget nått en punkt där personalen inte längre klarade arbetsförhållandena. Han uppgav att ett skyddsstopp skulle kunna bli aktuellt om tillräckliga åtgärder uteblev, men att någon sådan åtgärd inte var aktuell vid tidpunkten.

Andres Noor Ståhlnacke beskrev de allvarligaste ordningsproblemen som koncentrerade sig till en mindre grupp elever. Ytterligare fyra till fem elever hade enligt honom påverkats av situationen och börjat uppvisa liknande beteenden. Sveriges Lärare har också uppmärksammat en händelse där en elev riktade en spark mot en anställds nyopererade knä. Fackförbundet har varnat för att gränserna för vilka arbetsmiljöförhållanden lärare förväntas acceptera håller på att förskjutas.

Flera lärare har berättat om en arbetsmiljö där undervisningen återkommande avbryts av konflikter och våldsamma situationer. En lärare har beskrivit hur hon gråter under lunchrasterna. En annan har uppgett att personalen förlorat kontrollen över elevernas beteende och jämfört klassrumsmiljön med den som skildras i William Goldings roman Flugornas herre.

Personalen har även beskrivit att tidigare lugna elever börjat påverkas av oron i klassrummen. Lärare har uppgett att de ibland undvikit att röra sig ensamma i korridorerna av rädsla för att utsättas för våld. Enligt deras beskrivelser har det varit svårt att genomföra undervisning samtidigt som de behövt hantera elever som skriker, slåss eller vägrar följa instruktioner.

Lärarna har valt att berätta om förhållandena utan att framträda öppet. De har uppgett att de oroar sig för reaktioner från både skolledningen och elevernas föräldrar.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Marijo Corkovic (S) uppgav den 23 oktober att nämnden inte tidigare känt till hur omfattande våldet på Östra skolan varit. Hon ansåg att det funnits brister i ansvarskedjan och inkluderade även sitt eget ansvar i kritiken.

Vid ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden redovisade barn- och utbildningschefen David Norrfjärd att den berörda elevgruppen omfattade 55 elever. Han meddelade samtidigt att kommunen hade förstärkt bevakningen under rasterna och delvis flyttat verksamhet till andra lokaler.

Inför återstarten efter höstlovet uppgav Vaggeryds kommuns grundskolechef Jessica Schönbeck att en handlingsplan hade tagits fram. Planen omfattade omfördelning av befintliga resurser, ytterligare personal och tillgång till fler lokaler för elever med särskilda behov.

Den 3 november meddelade Östra skolans rektor Maria Ekenskytt att skolan hade förstärkt arbetet med speciallärare och skolkurator. Även fältassistenter, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och närpolisen hade involverats i arbetet kring elevgruppen.

Maria Ekenskytt uppgav samma dag att inga situationer med hot eller våld hade inträffat under de två första skoldagarna efter höstlovet.

Bland elevernas anhöriga finns samtidigt olika uppfattningar om hur problemen har hanterats. Maria Bergman, som är mormor till en flicka på Östra skolan, har uttryckt oro över uppgifterna om barn som använder saxar och vässade pennor i konflikter.

Maria Bergman är kritisk till att lärarna gemensamt sjukskrev sig och överlämnade undervisningen till vikarier under veckan före höstlovet. Hon anser att personalen borde ha stannat kvar för att försöka hantera situationen.

Samtidigt har Maria Bergman ifrågasatt vilka befogenheter lärare faktiskt har när barn uppträder hotfullt. Hon har lyft frågor om i vilken utsträckning personalen får höja rösten eller ingripa fysiskt för att lugna en elev utan att åtgärden betraktas som kränkande.

Maria Bergman har berättat att hon uppmanat sitt barnbarn att hålla sig nära skolans vuxna och be att få kontakta hemmet om något inträffar. Hon har också försäkrat flickan om att hon kommer och hämtar henne vid behov.

Andra föräldrar har beskrivit att problemen funnits under en längre tid. Några upplever att lärarna tvekar inför att sätta gränser. En förälder har berättat att skolpersonal hänvisat till ett arbetssätt där utåtagerande beteenden ignoreras medan undervisningen fortsätter.

Det arbetssättet har ifrågasatts av föräldrar som anser att ordningsproblemen inte hanteras tillräckligt tydligt. De har även beskrivit hur lugna elever får använda hörlurar för att kunna koncentrera sig när det är stökigt i klassrummet.

Andra anhöriga har riktat kritik mot hur de utåtagerande barnen beskrivs. De anser att ansvaret ligger hos skolans vuxna och att eleverna inte fått tillräckligt tydliga gränser och rätt stöd.

Grundskolechefen Jessica Schönbeck har medgett att kommunens förvaltning inledningsvis inte förstod problemens omfattning. Hon anser att situationen inte enbart kan betraktas som ett problem för Östra skolan, utan att den också berör bredare frågor om skolans förutsättningar och barns utveckling.

Jessica Schönbeck har beskrivit hur lärarna under lång tid försökt möta flera elevers omfattande behov. Hon anser att det saknas en enkel förklaring till utvecklingen och vill inte lägga skulden på någon enskild grupp av barn, föräldrar eller lärare.

Enligt Jessica Schönbeck har barns möjligheter att på egen hand träna socialt samspel förändrats. Hon menar att färre självständiga lekar och mindre utrymme att lösa konflikter utan vuxnas inblandning kan påverka hur barn hanterar motgångar och meningsskiljaktigheter.

Hon har också lyft frågan om skillnaden mellan vanliga konflikter och kränkningar. Jessica Schönbeck anser att vuxnas ansvar att ingripa behöver förenas med barns möjlighet att lära sig hantera sociala situationer.

Som ett exempel har hon hänvisat till hur lekplatser utformas med stötdämpande underlag. Enligt hennes resonemang kan barns begränsade erfarenheter av mindre fysiska motgångar påverka deras förståelse för hur andra upplever smärta. Hon har samtidigt betonat att barn naturligtvis inte ska utsättas för skador.

Jessica Schönbeck har också ifrågasatt hur väl skolans disciplinära möjligheter fungerar för yngre elever. Lärare får under vissa förutsättningar visa ut elever som stör undervisningen, men hon har framhållit att en åttaåring inte utan vidare kan lämnas ensam i en korridor.

Skolverket meddelade den 2 mars 2026 att myndigheten publicerat nytt stödmaterial för skolpersonal om ingripanden vid akuta situationer. Undervisningsrådet Annika Morelius förklarade att materialet ska tydliggöra personalens befogenheter vid bland annat våld och ordningsstörningar.

Den 1 augusti 2026 trädde dessutom ändringar i skollagen i kraft. Enligt Skolverket förtydligade reglerna huvudmannens och rektorns ansvar för förebyggande arbete och för att upprätthålla trygghet och studiero. Bestämmelserna gällde därmed redan när problemen på Östra skolan uppmärksammades under höstterminen.

Jessica Schönbeck har även framhållit att dagens skola ställer likartade krav på barn med mycket olika förutsättningar. Elever förväntas följa undervisningen under samma antal timmar och utveckla förmågor som att analysera texter och förstå underförstådda budskap.

Enligt Jessica Schönbeck riskerar barn som upprepade gånger misslyckas i undervisningen att få en negativ bild av sin egen förmåga. Hon har samtidigt betonat att tidigare generationers skolsystem inte heller fungerade för alla elever, eftersom många då lämnade skolan utan att få tillräckliga möjligheter att fortsätta studera.

Martin Karlberg, docent i didaktik vid Uppsala universitet, beskriver hur elevers beteenden kan påverka varandra. Enligt honom tillhör omkring tre till fem procent av eleverna gruppen med särskilt utåtagerande beteenden, vilket motsvarar ungefär en eller två elever i en vanlig skolklass.

Martin Karlberg hänvisar till forskning som visar att elever kan förstärka både positiva och negativa beteenden hos varandra. I klassrum där gemensamma regler följs kan det skapa stabila normer. Om flera elever med omfattande aggressiva eller normbrytande beteenden samlas i samma grupp finns däremot en risk att problemen förstärks.

Även barn som vanligtvis följer regler kan enligt Martin Karlberg påverkas av en stökig klassrumsmiljö. Han beskriver att vissa elever fungerar väl i en lugn grupp men lättare dras in i konflikter när ordningen försämras.

Martin Karlberg skiljer mellan reaktivt våld, som kan uppstå som en direkt reaktion på en konflikt, och målinriktat våld, där aggression används för att uppnå något. Han anser att den senare typen av beteende måste hanteras som ett ansvar för skolan och samhället, inte enbart för den enskilda läraren.

Vid våld i skolan anser Martin Karlberg att händelsen ska polisanmälas och att en orosanmälan ska lämnas till socialtjänsten. Han förespråkar också att elever som angriper andra ska kunna skickas hem under återstoden av skoldagen. Enligt honom bör syftet inte vara bestraffning, utan att ge skolan möjlighet att planera elevens återgång.

Martin Karlberg framhåller att lärare har rätt att ingripa när en elev försöker skada någon. Beroende på situationens allvar kan det handla om att hålla fast elevens händer eller att flera vuxna behöver hjälpa till att avbryta ett våldsamt förlopp.

På längre sikt anser Martin Karlberg att skolor behöver arbeta med tydliga rutiner, trygga relationer och struktur i undervisningen. Han bedömer att ett sådant arbete kan behöva pågå under ett till två år innan resultaten blir märkbara.

Han beskriver också hur upprepade misslyckanden med skoluppgifter kan påverka en elevs beteende. Enligt Martin Karlberg kan frustration och ilska utvecklas efter 20 till 50 erfarenheter av att inte klara en uppgift eller förstå undervisningen.

Efter besök i omkring hundra klassrum har Martin Karlberg framför allt uppmärksammat brister i undervisningens struktur. Han uppger att han sällan mött lärare som saknar värme eller empati, men att tydligare regler och förväntningar enligt hans erfarenhet kan minska antalet konflikter.

Uppgifter som sammanställts av Skolmyndighetsindex med statistik från Skolverket visar att 78 procent av grundskollärarna på Östra skolan var legitimerade och behöriga under läsåret 2025/26. Medianen bland skolor med samma skolform var 74,3 procent. På Östra skolan hade andelen minskat från 93,5 procent läsåret 2021/22.

Skolmyndighetsindex redovisar också att Skolinspektionen under 2026 registrerat två inkomna uppgifter eller klagomål som rörde Östra skolan. I sammanställningen finns dessutom ett ärende hos Arbetsmiljöverket daterat den 13 mars 2024, som gällde inspektion inom området hot och våld i skolan. Uppgifterna visar inte att myndigheterna konstaterat brister i dessa ärenden.

Martin Karlberg betonar att ett ökat antal anmälningar inte automatiskt betyder att våldet i skolorna blivit vanligare. Enligt honom kan utvecklingen även bero på att skolpersonal blivit mer benägna att dokumentera och anmäla händelser.

För Vaggeryds kommun återstår arbetet med att hantera behoven hos både elever och personal på Östra skolan. Jessica Schönbeck har beskrivit läraryrket som ett omfattande och krävande uppdrag där flera års högskoleutbildning följs av ett stort ansvar i klassrummet. Hon har uttryckt respekt för lärarnas arbete och framhållit att skolan behöver kunna möta elever med skilda förutsättningar.