Richard Jomshof vill skapa ny ministerpost

AI-genererad illustration

Nyheter

Richard Jomshof vill skapa ny ministerpost

Av RedaktionenPublicerad: 23 aug 19:502 min

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof har lyft möjligheten att bli demokratiminister och säger att en sådan roll skulle kunna användas för att försvara demokratin. Han har samtidigt pekat ut islamisering som ett hot som han anser behöver bemötas. Regeringen har i dag ingen särskild demokratiminister, men posten har funnits i tidigare regeringar sedan 1998 och demokratifrågor har över tid legat under olika departement.

Richard Jomshof är aktuell med boken Kafir, som Sverigedemokraterna presenterade vid ett pressevenemang i Stockholm den 16 augusti 2026. Han har tidigare varit partisekreterare för Sverigedemokraterna och är riksdagsledamot för partiet under mandatperioden 2022–2026. I samband med en bokturné i Småland har han sagt att en eventuell ministerroll skulle kunna omfatta arbete med frågor kopplade till islam och demokrati.

Richard Jomshof har framfört att han vill se åtgärder som begränsar utländsk finansiering av religiösa samfund, stoppar vissa offentliga bidrag till religiösa grupper och gör det möjligt att stänga eller riva moskéer där han anser att radikala budskap sprids. Han har även nämnt förbud mot hijab och heltäckande slöja i skolan samt åtgärder för att personer som omfattas av extremistiska miljöer ska kunna lämna dem.

Richard Jomshof har sagt att hans utgångspunkt i en eventuell ministerroll skulle vara ett försvar av demokratin och yttrandefriheten. Han har framhållit att religioner ska kunna kritiseras på samma sätt som politiska ideologier och partier. Han anser också att människor själva måste fatta beslut om sin tro, men har samtidigt sagt att han anser att fler borde lämna islam.

Statsminister Ulf Kristersson framförde den 17 augusti 2026 att Richard Jomshofs uttalanden om islam riskerar att störa valrörelsen. Ulf Kristersson betonade samtidigt att religionsfriheten är en grundläggande rättighet i Sverige. Richard Jomshof avvisade kritiken och sade att Ulf Kristersson inte är hans partiledare och att han inte påverkas av reaktionen.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson försvarade Richard Jomshof efter kritiken och sade att Jomshof måste kunna framföra sina åsikter under en valrörelse. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson bedömde däremot att Richard Jomshof inte är lämplig för en ministerpost som demokratiminister, samtidigt som hon konstaterade att uttalandena omfattas av yttrandefriheten.

Richard Jomshof har sagt att han har stöd för sina uppfattningar inom Sverigedemokraterna. Han har samtidigt uppgett att han inte tidigare haft någon ambition att bli minister, men att han är intresserad av en roll där han kan arbeta med frågor om islam och demokrati om en sådan möjlighet skulle uppstå.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven i ett sakligt och neutralt språk, där journalisten enbart återger Richard Jomshofs egna uttalanden, samt andras reaktioner och kommentarer, utan att tillskriva egna värderingar eller spekulationer. Det finns inga laddade ord eller förstärkningar som kommer från journalisten själv. Även hårda eller kontroversiella uttryck är tydligt kvar som citerade eller redovisade uppfattningar från Jomshof eller andra, vilket inte sänker oberoendet. Någon viss lätt poängavdrag görs då formuleringen "han har samtidigt pekat ut islamisering som ett hot som han anser behöver bemötas" skulle kunna ses som en sammanfattning med viss värderande laddning (t.ex. ordet "hot"), men det är ändå i hög grad kopplat till Jomshofs utsagor och inte journalistens egna slutsatser eller känslostyrda språk. Artikeln undviker spekulation eller slutsatser och är strikt återgivande, varför den får hög oberoendepoäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
10%
80%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst den högerinriktade politiska riktningen genom att ge utrymme åt Sverigedemokraternas syn på behovet av ökade restriktioner och kontroll kopplade till religion och integration. Fokus ligger på lag, ordning och kontroll av religiösa uttryck, samt individuell ansvarssyn (att människor bör lämna islam). Kritiken mot Jomshof lyfts visserligen fram men får inte lika mycket utrymme, och andra perspektiv som skulle kunna mildra eller balansera bilden saknas. Detta främjar alltså en politisk högerinriktning, särskilt i en svensk kontext där SD ses som ett högerpopulistiskt parti med fokus på migration och kontroll.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring en politiker från Sverigedemokraterna som vill skapa en ministerpost för att bekämpa det han beskriver som islamisering och försvara demokratin. Jomshof framställs som en aktör som vill genomföra strikta begränsningar mot religiösa grupper och en striktare kontroll av islam, medan regeringen och andra partier framstår som kritiska till hans uttalanden.

Språk och ton:
Språket återger Jomshofs åsikter tydligt och citerar även kritik från andra partiledare, men framhäver åtgärder mot islam och kopplar denna fråga till demokrati och yttrandefrihet, vilket kan förstärka Sverigedemokraternas synpunkter. Begrepp som 'islamisering' och 'radikala budskap' förstärker det hot som Jomshof ser, vilket gynnar en trygghets- och kontrollinriktad agenda.

Källbalans:
Artikelns tyngd ligger på Jomshof och Sverigedemokraternas perspektiv med utdragna citat och detaljer om förslag och tankar, medan kritiken från andra partiledare är kortfattad och mer formell. Regeringen och Liberalerna får viss utrymme men som motståndare till Jomshof, vilket skapar en slags polarisering mellan SD och andra partier.

Utelämnanden och kontext:
Artikel saknar perspektiv från muslimer, religiösa grupper eller organisationer för religiös frihet vilket skulle kunna nyansera bilden. Det finns heller inga djupare analyser av konsekvenserna av föreslagna åtgärder för religionsfrihet och integration, vilket om det fanns med kunde förskjuta uppfattningen mot mer mitten- eller vänsterskiftande tolkningar. Även statens roll i religion och demokrati borde kunna belysas mer.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.