Ny studie visar ökad matallergirisk vid eksem i ansiktet

Spädbarn som har eksem på huvudet, halsen eller händerna löper större risk att utveckla matallergi än barn vars eksem endast förekommer på andra delar av kroppen. Det framgår av en ny studie från Umeå universitet, där forskarna har undersökt hur eksemets placering hänger samman med allergiutveckling under de första levnadsåren.

Undersökningen bygger på uppgifter från 4 456 barn inom forskningsprogrammet Northpop. Föräldrarna fick vid barnens nio månaders ålder ange om barnen hade eksem och vilka hudområden som var drabbade. När barnen hade fyllt 18 månader undersöktes förekomsten av matallergi.

Forskarna fann att barn med eksem på både huvud, hals, händer och andra delar av kroppen hade fyra gånger högre risk för matallergi än barn utan eksem. Ett samband identifierades även bland barn som endast hade eksem på huvud, hals eller händer. För barn med eksem enbart på övriga kroppen kunde forskarna däremot inte påvisa någon motsvarande koppling.

I den vetenskapliga analysen hade barn med eksem begränsad till huvud, hals eller händer en justerad oddskvot på 2,30 för matallergi jämfört med barn som inte hade eksem. Det 95-procentiga konfidensintervallet låg mellan 1,08 och 4,69. Oddskvoten beskriver skillnaden i odds och ska inte tolkas som ett direkt mått på relativ risk.

Christina West, överläkare och professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap på Umeå universitet, förklarar att tidigare forskning redan har visat ett samband mellan eksem och matallergi. Den nya undersökningen skiljer sig genom att forskarna även har analyserat betydelsen av vilka delar av huden som påverkas.

Enligt Christina West är sambandet särskilt tydligt när eksemet förekommer på hudområden som ofta kommer i kontakt med livsmedel när små barn börjar äta själva. Ansiktet och händerna är därför av särskilt intresse i undersökningen.

En möjlig förklaring som forskarna diskuterar är att eksem försämrar hudens naturliga barriärfunktion. Livsmedel kan då komma i kontakt med inflammerad hud. Umeå universitet betonar samtidigt att undersökningen är en observationsstudie. Resultaten visar statistiska samband men kan inte fastställa att kontakt mellan mat och eksemdrabbad hud orsakar allergi.

Forskargruppen undersökte också immunologiska tecken på allergisk känslighet. Hos 3 280 av barnen analyserades IgE-sensibilisering mot vanliga livsmedelsallergener. Därmed omfattade studien både förekomst av matallergi och tecken på att immunförsvaret reagerade mot olika livsmedel.

De statistiska beräkningarna justerades för flera omständigheter som kan ha betydelse för resultaten. Bland dessa fanns familjerelaterade faktorer, förhållanden hos modern, omständigheter kring födelsen samt faktorer under barnets första levnadstid. Forskarna analyserade dessutom sambandet mellan eksemets utbredning och sensibilisering mot livsmedel.

Studien publicerades digitalt den 17 september 2026 i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice. Artikeln har titeln Anatomical Distribution of Infant Eczema Predicts Food Allergy and Food Sensitization in Early Childhood.

Bakom publikationen står Stina Bodén, Jonas Österlund, Maja Af Klinteberg, Anna Lindam, Magnus Domellöf och Christina E. West. Stina Bodén är verksam vid Institutionen för klinisk vetenskap på Umeå universitet och arbetar även som legitimerad dietist vid Östersunds sjukhus.

Christina West är huvudansvarig för forskningen om astma och allergi inom Northpop. Hon anser att både eksemets svårighetsgrad och dess placering kan vara relevanta uppgifter vid tidig uppföljning och rådgivning inom barnhälsovården.

Forskarna framhåller samtidigt att barn med eksem inte ska hindras från att själva hantera och utforska mat. Rekommendationen att låta små barn komma i kontakt med livsmedel under måltider kvarstår även när barnet har eksem.

Läkemedelsverket rekommenderar mjukgörande behandling som en grundläggande åtgärd vid atopiskt eksem. Behandlingen används för att stärka hudens barriärfunktion och bör normalt genomföras en till två gånger dagligen, även på hudområden där det inte finns synliga eksem.

Myndigheten anger också att det saknas vetenskapligt stöd för att allmänna begränsningar av kosten förbättrar atopiskt eksem. Generella kostrestriktioner rekommenderas därför inte som behandling av själva hudsjukdomen.

Enligt 1177 Vårdguiden bör barn under två år som har svår klåda och inte förbättras efter två veckors daglig behandling med mjukgörande medel bedömas inom vården. Föräldrar till barn under sex år kan kontakta barnavårdscentralen, BVC.

1177 Vårdguiden anger även att barn med atopiskt eksem ibland behöver undersökas för andra allergiska sjukdomar. Om eksemet förbättras med ordinarie behandling genomförs normalt ingen särskild allergiutredning enbart med anledning av eksemet.

Den aktuella forskningen ingår i Northpop, ett långsiktigt forskningsprogram som genomförs med stöd av Region Västerbotten och Umeå universitet. Sedan starten 2016 hade programmet rekryterat fler än 9 800 familjer fram till juli 2025. Målsättningen var att inkludera sammanlagt 10 000 familjer från Västerbotten.

Inom Northpop samlas uppgifter om bland annat hälsa, kostvanor, livsstil och miljöexponeringar in genom återkommande enkäter under graviditeten och barnens första sju levnadsår. Forskarna tar även biologiska prover, däribland blodprov från barn vid 18 månaders och sju års ålder.

Forskningsprogrammet omfattar flera områden inom barns hälsa. Utöver allergier studeras bland annat astma, övervikt, mag-tarmsjukdomar, karies och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ett närliggande forskningsprojekt vid Umeå universitet leds av doktoranden Jonas Österlund, med Christina West som huvudhandledare. Projektet startade den 19 mars 2020 och undersöker hur kosten under graviditeten och barnets första levnadsår hänger samman med utvecklingen av allergiska sjukdomar.

I en tidigare Northpop-studie, publicerad 2023, undersöktes förändringar efter att de svenska kostråden hade reviderats. Andelen barn som hade fått jordnötter under sitt första levnadsår ökade då från 29,2 till 43,2 procent. Forskarna fann däremot ingen skillnad mellan de undersökta grupperna när det gällde förekomsten av eksem, matallergi eller allergisk sensibilisering före och efter förändringen av kostråden.

Den nya studien om eksemets placering presenterades den 26 oktober 2026 och tillför uppgifter om hur olika hudområden är statistiskt kopplade till matallergi under tidig barndom. Forskarna betonar att resultaten inte fastställer något orsakssamband mellan livsmedelskontakt och allergiutveckling.