Regeringskrisen kan utlösa extraval för över 630 miljoner

Ett extraval till riksdagen kan kosta staten över 630 miljoner kronor. Valmyndigheten har i oktober 2026 presenterat en ny preliminär beräkning samtidigt som regeringsbildningen fortsätter efter att Magdalena Andersson (S) röstats ned som statsministerkandidat.

Riksdagen avvisade den 15 oktober talmannen Andreas Norléns förslag att utse Magdalena Andersson till statsminister. Omröstningen slutade med 99 ja-röster, 248 nej-röster och två frånvarande ledamöter.

Centerpartiets samtliga 25 ledamöter röstade nej, likaså Vänsterpartiets 29 närvarande ledamöter och Miljöpartiets 21 närvarande ledamöter. Motsättningarna mellan partierna har försvårat möjligheterna att bilda regering.

Redan den 13 oktober hade Magdalena Andersson avslutat sitt sonderingsuppdrag eftersom hon inte längre bedömde det meningsfullt att fortsätta förhandlingarna. Norlén lade därefter fram henne som kandidat till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering.

Efter den misslyckade omröstningen meddelade Riksdagen att talmannen Andreas Norlén skulle kontakta övriga partiledare per telefon efter att Magdalena Andersson hade röstats ned. Syftet var att diskutera hur regeringsbildningen skulle fortsätta.

Om fyra statsministerförslag har avvisats är det i stället talmannen som bestämmer valdagen efter samråd med Valmyndigheten.

Valmyndighetens tidigare kostnadsuppskattning låg på omkring 615 miljoner kronor. I det uppdaterade underlaget från oktober beräknas utgifterna uppgå till över 630 miljoner kronor.

Kommunerna står för den största delen av kostnaderna. Den tidigare beräkningen på cirka 341 miljoner kronor har höjts till omkring 353 miljoner kronor. Valmyndighetens egna utgifter beräknas samtidigt till cirka 193 miljoner kronor, medan länsstyrelsernas kostnader uppskattats till omkring 80 miljoner kronor.

Kommunernas uppgifter omfattar bland annat att tillhandahålla vallokaler och organisera röstmottagningen. Valmyndigheten bedömer dessutom att den statliga ersättningen till kommunerna sannolikt inte täcker samtliga kostnader. Kommunerna kan därför behöva använda ytterligare medel ur sina egna budgetar.

Länsstyrelserna ansvarar för den slutliga rösträkningen. Valmyndigheten hanterar bland annat distribution av valmaterial, utskick av röstkort och transporter av förtidsröster mellan kommuner. Myndigheten ansvarar också för trycksaker och information till väljarna om när, var och hur omröstningen genomförs.

– Dessutom tryck och kommunikation till väljarna om var, när och hur valet äger rum, säger Anna Nyqvist.

Om det blir extraval så gäller det enbart riksdagen, inte till kommuner och regioner, men det påverkar inte tiden för nästa ordinarie val. Det sker oavsett som planerat 2030.

Det är därför det i Sverige heter extraval och inte nyval, som i Danmark, slår Anna Nyqvist fast.

– Där rullar valperioden från datumet för nyvalet medan vi i Sverige har ett extra val mellan de ordinarie valen.

Ett extraval skulle även påverka partierna. Valarbetarna måste ge sig ut på gator och torg igen och partiorganisationerna planera för nya kampanjer. Det skulle kosta pengar och skapa ny oro för att åka ur, hos partier som ligger nära fyraprocentsspärren till riksdagen.

Moderaternas partisekreterare Karin Enström uppger att partiet har förberett sig för olika möjliga utvecklingar, däribland ett extraval. Enligt Karin Enström omfattar förberedelserna även de ekonomiska förutsättningarna.

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin betonar i stället att partiets arbete är inriktat på att resultatet från det ordinarie valet ska omsättas i ett regeringsskifte med Magdalena Andersson som statsminister.

Tobias Baudin anser att väljarna har gett stöd åt en förändrad politisk inriktning och uppger att han delar önskemålet om att en ny regering ska kunna tillträda så snart som möjligt.