Studentlistan får egen majoritet i Serbiens parlament

Den serbiska proteströrelsen Studentlistan har fått egen majoritet i parlamentet efter nyvalet den 25 oktober. Enligt Serbiens republikanska valkommission (RIK) fick rörelsen 52,71 procent av rösterna och tilldelades preliminärt 140 av nationalförsamlingens 250 mandat. Valresultatet innebär att Aleksandar Vučićs parti SNS och dess allierade förlorar den parlamentariska makten efter tolv år.

Valmyndighetens preliminära sammanräkning, som presenterades den 26 oktober, omfattade 8 187 vallokaler. Studentlistan fick sammanlagt 2 267 615 röster. Aleksandar Vučićs valallians samlade 1 685 022 röster, motsvarande 39,17 procent och 104 mandat. Uppgifterna om valalliansens resultat redovisades av valkommissionens ordförande Vladimir Dimitrijević. Socialistpartiets lista, ledd av Ivica Dačić, fick 2,17 procent av rösterna och tilldelades inga mandat.

Den oberoende serbiska valobservatörsorganisationen CRTA uppskattade valdeltagandet till 69 procent, med en felmarginal på en procentenhet. Organisationens egen valövervakning visade ett stöd på 52,45 procent för Studentlistan.

Studentlistan har vuxit fram genom en proteströrelse som under närmare två år arbetat för politiska förändringar i Serbien och för att få bort Aleksandar Vučić från makten. Rörelsen består av personer med olika yrkesbakgrund och saknar en traditionell partiledarstruktur.

Bland de personer som engagerat sig finns filosofiprofessorn Tatjana Paunović, den tidigare basketspelaren Dejan Bodiroga och kardiologen Ilija Srdanović. Studentlistan har organiserat sitt politiska arbete genom studentmöten, universitetsblockader och gemensamma beslut.

Aleksandar Vučić avgick från presidentposten den 27 september. Serbiens regering meddelade dagen därpå att han hade överlämnat presidentuppdraget till parlamentets talman Ana Brnabić, som tillfälligt övertog ämbetet. Enligt den serbiska presidentlagen ska ett nytt presidentval hållas inom tre månader efter att presidentens mandat har upphört.

Redan den 9 september hade presidentkansliet meddelat att Aleksandar Vučić undertecknat beslutet om att upplösa parlamentet och genomföra nyval den 25 oktober. Beslutet fattades efter ett regeringsförslag daterat den 7 september.

Inför parlamentsvalet godkände Serbiens valkommission Studentlistans kandidatur den 15 september. Kandidatlistan omfattade 250 personer och toppades av kardiologen Ilija Srdanović från Novi Sad. Därefter följde läkaren Katarina Stanković och dramaturgen Željko Hubač.

Vid presentationen av kandidaterna den 14 september meddelade Studentlistan att urvalsprocessen hade pågått i mer än ett år. Enligt rörelsen hade kandidaterna utsetts genom studenternas gemensamma beslutsprocesser och inte av traditionella partiledningar. Organisationen framhöll samtidigt att verksamheten inte skulle byggas kring en enskild ledare.

Nyhetsbyrån Beta rapporterade den 14 september att ytterligare kandidater var den tidigare centralbankschefen Dejan Šoškić, geologen Zoran Đajić, sociologen Jovo Bakić och konstuniversitetets rektor Mirjana Nikolić.

Aleksandar Vučićs och SNS tidigare maktinnehav har varit föremål för kritik som rört korruption, nationalistisk politik och förhållandet till Ryssland. Frågor om myndigheternas oberoende, mediernas ställning och den politiska maktutövningen har också varit centrala i protesterna mot den tidigare ledningen.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas valobservationsorgan ODIHR redovisade den 26 oktober flera brister i samband med valet. Organisationen uppgav att valrörelsen hade präglats av omfattande politisk polarisering, missbruk av offentliga resurser, påtryckningar mot väljare och störningar av kampanjverksamhet.

Samtidigt konstaterade ODIHR att valdeltagandet varit högt och att själva röstningen bedömts positivt i merparten av de vallokaler som organisationens observatörer besökte.

Studentlistans framgång har även uppmärksammats av europeiska institutioner. Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Séamus Boland välkomnade valresultatet den 26 oktober. Boland framhöll att studentrörelsen under nästan två år hade samlat människor från olika generationer kring krav på ansvarsutkrävande, rättsstatliga principer och fungerande samhällsinstitutioner.

EU:s delegation i Serbien meddelade samma dag att unionen var beredd att samarbeta med den nya parlamentariska majoriteten och den kommande regeringen. Delegationen lyfte fram rättsstatliga reformer, mediefrihet, ansvarsskyldighet och bekämpning av korruption som särskilt viktiga områden.

Studentlistans valframgång har också uppmärksammats i ett bredare sammanhang av protester i andra europeiska länder, däribland Frankrike, Albanien och Italien. Rörelsens utveckling från demonstrationer och studentorganisering till en parlamentarisk majoritet har stått i centrum för uppmärksamheten.

Nästa steg i Serbien är att bilda en ny regering. Enligt Serbiens nationalförsamling ska det nyvalda parlamentet samlas senast 30 dagar efter att det slutliga valresultatet har offentliggjorts.

Serbiens republikanska valkommission anger att parlamentet därefter har 90 dagar på sig att utse en regering. Om någon regering inte har valts inom denna period ska parlamentet upplösas och ett nytt val utlysas.

Även Sverige befinner sig i en regeringsbildningsprocess efter riksdagsvalet i september. Sex veckor efter valet hade två sonderingsförsök misslyckats, samtidigt som en statsministerkandidat hade röstats ned av samtliga partier utom det egna.

Riksdagens talman hade ännu inte meddelat när en ny sonderingsperson skulle utses. Regeringsbildningen fortsatte därmed under höstlovsveckan, medan Serbien förberedde sig för att samla sitt nyvalda parlament efter Studentlistans valframgång.