Regeringskrisen fördjupas – Leif Pagrotsky spår borgerlig lösning

AI-genererad illustration

Nyheter

Regeringskrisen fördjupas – Leif Pagrotsky spår borgerlig lösning

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 9 nov 14:25•4 min

Den fortsatta regeringsbildningen präglas av motsättningarna mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson vill bilda regering tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet, med parlamentariskt stöd från Vänsterpartiet. Den tidigare socialdemokratiska ministern Leif Pagrotsky bedömer däremot att en borgerlig alliansregering kan bli resultatet av förhandlingarna.

I SVT:s Morgonstudion den 9 november beskriver Leif Pagrotsky situationen som en politisk kraftmätning mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Han anser att partiernas krav har skapat ett läge där det är svårt att samla tillräckligt stöd för en regering.

Regeringsbildningen har pågått sedan valet och flera alternativ har redan prövats. Den 3 november meddelade riksdagens talman Andreas Norlén att Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist hade förlorat en statsministeromröstning. Hon fick 25 röster för sitt förslag, medan 324 ledamöter röstade emot, enligt Miljöpartiets redovisning.

Efter omröstningen gav Andreas Norlén Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering. Den 6 november förlängde talmannen uppdraget med ytterligare några dagar. Norlén klargjorde samtidigt att andra partier kunde fortsätta sina egna regeringsförhandlingar under tiden.

Ulf Kristersson meddelade att han skulle fortsätta samtalen med flera partier. Moderatledaren ville begränsa den offentliga rapporteringen om förhandlingarna för att skapa förutsättningar för förtroendefulla diskussioner.

Centerpartiet presenterade den 6 november sina krav på den fortsatta processen. Partiet ville att både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson skulle redovisa konkreta regeringsalternativ, inklusive politiskt innehåll, ministerfördelning och möjligheterna att få stöd i riksdagen.

Centerpartiet öppnade samtidigt för regeringssamarbete med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, men även med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Partiet höll dock fast vid sitt besked om att inte stödja en regering som samarbetar med Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna har samtidigt ändrat sin inställning till den egna medverkan i en regering. SVT Nyheter rapporterade den 9 november att partiet inte längre kräver ministerposter och därmed kan acceptera en borgerlig regering utan att själv ingå i den.

Magdalena Andersson presenterade den 8 november sitt förstahandsalternativ, där Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle bilda regering med stöd från Vänsterpartiet. Hon meddelade även att hon ville använda den kommande veckan för att försöka nå en överenskommelse.

Andersson pekade ut ekonomisk tillväxt, välfärd och sammanhållning som tre centrala uppgifter för den regering hon vill leda. Hon öppnade dessutom för en regeringslösning där Socialdemokraterna och Moderaterna ingår tillsammans, om Vänsterpartiet inte är berett att diskutera hennes huvudförslag. En överenskommelse mellan de fyra oppositionspartierna är dock fortfarande hennes förstahandsval.

Miljöpartiets gruppledare Annika Hirvonen har också framhållit att partiet föredrar en rödgrön majoritetsregering med Magdalena Andersson som statsminister.

Vänsterpartiet har motsatt sig förslaget om en trepartiregering utan egna ministerposter. Partiets vice ordförande Ida Gabrielsson har meddelat att Vänsterpartiet kommer att rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister om hon går vidare med en sådan lösning. Gabrielsson hänvisar till partiets kongressbeslut om att kräva regeringsdeltagande.

Socialdemokraternas vice gruppledare Anders Ygeman kommenterade frågan i SVT:s Agenda den 8 november. Han förklarade att han inte hade räknat med någon omedelbar förändring av Vänsterpartiets hållning, men uppmanade partiet att ta hänsyn till det parlamentariska läget. Ygeman framhöll att kongressbeslut inte alltid är möjliga att genomföra.

Leif Pagrotsky anser att motsättningarna mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet har sin bakgrund i förväntningarna inför valet. Enligt honom räknade båda partierna under valrörelsen med att en regering skulle kunna bildas med stöd från endast ett av dem.

Valresultatet har enligt Pagrotsky förändrat situationen eftersom båda partiernas stöd nu behövs för det regeringsalternativ som Magdalena Andersson förespråkar. Han bedömer att de tidigare politiska utfästelserna gör en uppgörelse svår om inget av partierna är berett att ändra sin hållning.

Pagrotsky tolkar Centerpartiets samtal med de borgerliga partierna som ett sätt att stärka partiets förhandlingsposition gentemot Socialdemokraterna. Han bedömer att Vänsterpartiet på motsvarande sätt kan kräva politiska eftergifter för att överge sitt kongressbeslut om ministerposter.

Den tidigare socialdemokratiska ministern anser samtidigt att Magdalena Anderssons besked den 8 november inte ska betraktas som en slutlig ståndpunkt. Enligt Pagrotsky behöver partierna nu övergå från att redovisa sina positioner till att förhandla fram ett konkret regeringsalternativ.

I Morgonstudion nämner Pagrotsky flera möjliga utfall, däribland ett extra val, en socialdemokratisk enpartiregering och en ny borgerlig alliansregering. Han bedömer det sistnämnda alternativet som mest sannolikt.

Moderaten Hanif Bali, som också medverkade i programmet, gör en annan bedömning. Han anser att motsättningarna mellan partiernas krav kan bli så omfattande att regeringsbildningen misslyckas och ett extra val blir nödvändigt.

Bali framhåller dessutom att Vänsterpartiets krav på ministerposter inte enbart bör ses som en förhandlingsstrategi. Enligt honom handlar det om ett politiskt mål som partiet faktiskt vill genomföra.

Skillnaderna mellan partiernas ståndpunkter kvarstår därmed samtidigt som samtalen om en ny regering fortsätter. Leif Pagrotsky anser att processen behöver gå vidare mot ett beslut, medan Hanif Bali bedömer att de politiska motsättningarna kan förhindra en uppgörelse.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett neutral i språkbruk. Journalisten låter aktörer själva beskriva händelser och åsikter med tydliga källhänvisningar (t.ex. 'enligt Miljöpartiets redovisning', 'SVT Nyheter rapporterade'). De flesta uppgifter presenteras som andras påståenden eller bedömningar, och journalistens egen röst används inte för att förstärka eller förminska händelser. Funktionerna som 'bedömer', 'anser', 'uppgav', 'förklarade' är kopplade till källor. Ingen egen slutsats, värdering eller dramatiserat språk används utan koppling till källor. Texten ger olika aktörers positioner och kontext kring regeringsförhandlingarna utan att ta ställning. Språket är sammanhängande och neutralt igenom hela artikeln. Jag bedömer oberoendet till högt (till exempel 94 av 100).

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
25%
35%
40%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln behandlar regeringsbildningen med Pagrotsky som en central referens och framhäver möjligheten av en borgerlig allians som den mest sannolika lösningen. Detta därmed gynnar högerinriktade perspektiv genom att betona möjligheten och företrädarna inom borgerliga partier (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna) som tydligt relevanta och konstruktiva för att nå regeringsstabilitet, medan vänsterperspektiv framstår mer som hinder eller motpart i konflikten.

Rubrik och framing:
Framställningen antyder att en borgerlig lösning är mest sannolik enligt Pagrotsky, vilket sätter fokus på högerinriktade alternativ.

Språk och ton:
Saklig

Källbalans:
Största utrymmet ges åt Leif Pagrotsky och Socialdemokraternas synpunkter; ävenCenterpartiet, Moderaterna och andra partier citeras. Betoningen lutar mot borgerlig lösning i framställningen.

Utelämnanden och kontext:
Väldigt få ingångar från fackföreningar eller näringslivsorganisationer i djupet; begränsade perspektiv från Sverigedemokraternas ledning och få faktiska policyanalyser av konsekvenserna av en borgerlig regering; saknas bredare regionala eller socioekonomiska perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.