Pojkar går om flickor i gymnasiebehörighet

För första gången visar Skolverkets statistik att en större andel pojkar än flickor lämnar grundskolan med behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Bland eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2026 var 83,6 procent av pojkarna behöriga, jämfört med 83,4 procent av flickorna. Skolverket uppgav samtidigt att pojkar med svensk bakgrund för andra året i rad hade högre behörighet än flickor med svensk bakgrund, medan flickor fortfarande hade högre behörighet bland elever med utländsk bakgrund.

Den totala gymnasiebehörigheten sjönk från 84,1 till 83,5 procent. Det betyder att 16,5 procent av niondeklassarna lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet våren 2026. Skolverket uppgav att skillnaden mellan skolor var tydlig: gymnasiebehörigheten var 16 procentenheter lägre bland elever på skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar än bland elever på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Även elevernas familjebakgrund har tidigare visat stora skillnader. Regeringen redovisade för läsåret 2024/25 att 91 procent av elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning var behöriga till ett yrkesprogram, jämfört med 55 procent bland elever vars föräldrar hade högst förgymnasial utbildning. Under samma läsår var 88 procent av elever med svensk bakgrund behöriga till yrkesprogram, mot 75 procent bland elever med utländsk bakgrund och 36 procent bland elever som invandrat under årskurs 6–9.

Skolverkets resultat för våren 2026 visar samtidigt förbättrade betyg i flertalet obligatoriska ämnen. Andelen elever med godkänt betyg ökade i 12 av 17 ämnen. Den största ökningen noterades i svenska som andraspråk, där andelen steg med 3,6 procentenheter. Matematik gick i motsatt riktning, med en minskning på 1,1 procentenheter. Skolverket uppgav att matematik är det obligatoriska ämnet där flest elever saknar godkänt betyg när de lämnar grundskolan och att ämnet därför har stor betydelse för vilka elever som inte blir gymnasiebehöriga.

Trots den lägre totala behörigheten steg det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 med 1,2 poäng till 230,9 av maximalt 340 poäng våren 2026. Flickor hade fortfarande högre genomsnittligt meritvärde än pojkar, men Skolverket uppgav att skillnaden mellan könen var den minsta sedan mätperioden började våren 1998. Jämställdhetsmyndigheten redovisade för 2025 ett genomsnittligt meritvärde på 228,79 poäng för flickor och 212,90 för pojkar.

Skillnader kopplade till både kön och bakgrund har även synts i tidigare statistik. Jämställdhetsmyndigheten redovisade att 94 procent av både flickor och pojkar med svensk bakgrund och föräldrar med eftergymnasial utbildning nådde gymnasiebehörighet våren 2023. Bland nyinvandrade elever vars föräldrar hade högst gymnasial utbildning var motsvarande andel 30 procent för flickor och 26 procent för pojkar. Statistiska centralbyrån redovisar utvecklingen av gymnasiebehörighet efter svensk och utländsk bakgrund från läsåret 2010/11 till 2024/25 samt meritvärden uppdelade efter bland annat kön, bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå.

I Dalarna uppgav Avesta kommun inom projektet Skolsamverkan i Dalarna att omkring 18 procent av eleverna saknade gymnasiebehörighet. Projektet 2025–2028 omfattar tolv kommuner och innehåller insatser för elever från årskurs 7 till första gymnasieterminen. För behörighet till ett yrkesprogram kräver Skolverket godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt minst fem ytterligare ämnen. Högskoleförberedande program kräver godkänt i minst tolv ämnen.