AI-genererad illustration
PFAS-larm kring Coca-Colas Bonaqua-vatten
Coca-Cola använde under flera år vatten från en källa i Hanveden i Haninge för produktionen av det kolsyrade vattnet Bonaqua. Kommunens provtagning från november 2020 visade PFAS-halter på 12 nanogram per liter, vilket var tre gånger högre än dagens gränsvärde för dricksvatten och källvatten på 4 nanogram per liter.
Vattenuttaget från Hanveden inleddes 2009 när Coca-Cola ville ersätta den tidigare norska vattenkällan med en mer lokal produktion. Hanveden är ett av Haninge kommuns skyddade vattenskyddsområden och omfattas av särskilda föreskrifter för att skydda grundvattentillgången. Under perioden då källan godkändes och kontrollerades ansvarade Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund för miljötillsynen på uppdrag av Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner.
Coca-Cola fortsatte att använda vattnet från Hanveden fram till sommaren 2022. Företaget uppgav att beslutet att avsluta vattenuttaget berodde på problem med leveransförmågan och inte på de uppmätta PFAS-halterna. De nya PFAS-reglerna började gälla efter att Coca-Cola hade slutat använda källan, och företaget har därför inte brutit mot dagens gränsvärden.
Det är samtidigt oklart vilka PFAS-nivåer som fanns i den färdiga Bonaqua-produkten som tillverkades under perioden efter kommunens provtagning. Coca-Cola har inte uppgett om egna tester genomfördes av vattnet, om rening användes innan produktionen eller om företaget kände till kommunens provresultat. Företaget har inte heller velat ställa upp på en intervju om frågorna.
Coca-Cola har tidigare beskrivit Bonaqua som ett svenskt kolsyrat vatten som tappas i Södermanland och anger bland annat mineralvärden för produkten, där kalcium, magnesium och fluorid ingår. Företaget har också beskrivit bytet från den norska källan till Hanveden som en satsning på lokal produktion.
Ekotoxikologen Magnus Hedenmark anser att företag bör ta hänsyn till att gränsvärden för miljögifter kan förändras över tid. Han menar att en försiktighetsprincip bör användas även när reglerna ännu inte har ändrats.
Orsaken till PFAS-föroreningarna i Hanveden är fortfarande inte fastställd. En möjlig källa som har lyfts är brandsläckningsskum från den tidigare flygflottiljen F 18 i Tullinge-Riksten. En annan möjlighet är att föroreningar har spridits via grundvattnet.
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag skriven med ett sakligt och neutralt språk. Journalisten redovisar fakta och uppgifter utan att använda egna värderingar, förstärkningar eller dramatiserande formuleringar. Laddade uttryck förekommer endast i form av återgivna källpåståenden och är tydligt tillskrivna andra aktörer, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Det förekommer viss osäkerhet och brist på information (till exempel om PFAS-nivåer i slutprodukten), men denna osäkerhet anges tydligt utan att journalisten spekulerar eller drar egna slutsatser. Några formuleringar, såsom ”Företaget har inte heller velat ställa upp på en intervju” vore något värderande, men det är ändå en faktabaserad konstaterande formulering som inte förstärker eller förminskar. Sammantaget följer artikeln principerna för saklig och neutral nyhetsrapportering mycket väl, men vissa bedömningar och små värdeladdade formuleringar drar ner poängen marginellt från 100 till 95.
Förklaring:
Artikeln understryker en kritik mot ett stort företag som Coca-Cola och lyfter fram miljö- och hälsorisker vilket är typiskt för en vänsterinriktad journalistisk vinkel. Bristen på företagets egen transparens och fokus på statlig miljötillsyn samt användning av expertutlåtanden stärker argumenten för starkare statliga regler och försiktighetsprincipen, vilket ligger nära vänsterideologin. Begränsad representation av företagsintressen och ekonomisk argumentation gör att högerperspektivet får minimalt utrymme. Samtidigt finns vissa inslag av expertutlåtanden och saklighet som ger lite utrymme för mitten, men artikeln är tydligt mest kritisk mot privata företags miljöhänsyn och flockar till en större statlig reglering.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att Coca-Cola är ansvarig för användning av förorenat vatten med PFAS-halter över gränsvärdet i ett skyddat vattenskyddsområde. Företaget framställs som tveksamt och undvikande vad gäller transparens och ansvar, medan miljöskydd och försiktighetsprincipen framhålls som viktiga.
Språk och ton:
Artikeln använder ordval som lyfter fram risker och brist på ansvarstagande från företaget, som inte vill intervjua eller bekräfta tester. Begrepp som "försiktighetsprincip" och kritik mot oklara nivåer i produkten understryker en mer kritisk ton mot företaget och för miljöansvar.
Källbalans:
Källor domineras av kommunala miljömyndigheter och en expert på ekotoxikologi som framhåller försiktighetsprincipen. Företaget ger inte egna testresultat eller intervjusvar, vilket innebär att företagets perspektiv är svagt representerat i artikeln.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar tydliga motpartskommentarer från Coca-Cola och bristande information om vilka åtgärder företaget kan ha vidtagit för att hantera PFAS-nivåerna. Det finns inga perspektiv från marknadssidan eller den lokala ekonomiska betydelsen, vilket skulle kunna ge en mer nyanserad bild.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Dom om 28 miljoner rivs upp i villatvist
Tvisten om en lyxvilla på Formentera utanför Ibiza fortsätter efter fastighetsutvecklaren Oscar Engelberts bolagskollaps. Stockholms...
Fans kräver pengar tillbaka efter inställd SHM-konsert
Besökare som rest till Göteborg för Swedish House Mafias konsert på Ullevi reagerar på att...
Liberalerna vill sänka kostnader för klimatsmarta val
Liberalerna vill göra flera klimatrelaterade val billigare för hushåll och bilister. Partiet föreslår bland annat...
Nyfödda vårdas under jord i utsatta Kherson
Nyfödda barn fortsätter att komma till världen i Kherson samtidigt som den ukrainska frontstaden utsätts...
