Partiernas vallöften möter frågor om finansieringen

Moderaterna och Socialdemokraterna har inför valet presenterat flera kostsamma reformförslag samtidigt som statens budget visar stora underskott. Riksgälden räknar i rapporten Statsupplåning 2026:1 med ett budgetunderskott på 196 miljarder kronor 2026 och 208 miljarder kronor 2027. Under tolvmånadersperioden till och med juli hade statens betalningar gett ett underskott på 128,3 miljarder kronor, medan statsskulden vid utgången av juli uppgick till 1 265 miljarder kronor.

Moderaterna presenterade den 25 augusti 2026 ett vallöfte om slopade avgifter i förskola och fritidshem. Förslaget beräknas kosta omkring 10 miljarder kronor per år. Moderaterna har angett minskad byråkrati, minskat bidragsfusk och omprioriterat bistånd som delar av finansieringen.

Moderaterna går också till val på att höja den skattefria grundnivån för sparande på investeringssparkonto, ISK, till 500 000 kronor. Den nuvarande nivån höjdes från 150 000 kronor 2025 till 300 000 kronor den 1 januari 2026. Avdraget för den skattefria delen görs automatiskt i deklarationen. Ekonomistyrningsverket avstyrkte tidigare förslaget om en skattefri grundnivå på 300 000 kronor för ISK och kapitalförsäkring och beräknade att mer än hälften av skattesänkningen skulle tillfalla personer som redan hade mer än 300 000 kronor placerade på ISK.

Under året har även sänkt bensinskatt, elstöd och halverad matmoms införts. Riksrevisionen har tidigare granskat den nedsatta livsmedelsmomsen och konstaterat att den är en skatteutgift som påverkar det offentliga finansiella sparandet på motsvarande sätt som utgifter på statsbudgeten.

Socialdemokraterna har samtidigt presenterat flera egna vallöften. Den 9 augusti 2026 meddelade partiet att barn- och studiebidrag ska betalas ut med ett extra bidrag i både juni och december. För en familj med två barn skulle förslaget ge sammanlagt 5 000 kronor mer per år. Socialdemokraterna har även föreslagit höjda studiebidrag, slopad karensdag och att statens bidrag till välfärden ska räknas upp med inflationen.

I Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion för 2026 föreslogs dessutom 13 miljarder kronor till kommuner och regioner samt 3,7 miljarder kronor till fler lärare och stärkta kunskapsinsatser i skolan. Partiet har bland annat pekat på bankskatt och stopp för vinster från friskolor som finansieringsåtgärder.

Finansdepartementet bedömde den 27 augusti 2026 att det finns ett utrymme på 50 miljarder kronor för ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina ligger uttryckligen utanför den beräkningen. Finansminister Elisabeth Svantesson uppgav vid regeringens presskonferens på Harpsund på torsdagen att det ekonomiska läget framåt är tufft.

Regeringen meddelade den 14 augusti 2026 att en särskild utredare ska söka efter besparingar, omprioriteringar och effektiviseringar i statlig verksamhet. De frigjorda resurserna ska bland annat kunna användas till ökade försvarsutgifter och andra prioriterade åtgärder.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna har samtidigt lovat att lånefinansieringen ska upphöra under nästa mandatperiod. Från 2027 gäller ett mål om balans i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel. Skuldankaret ligger fortsatt på 35 procent av BNP för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld.

Sveriges offentliga bruttoskuld enligt Maastrichtmåttet uppgick till 34,9 procent av BNP vid utgången av första kvartalet 2026. Motsvarande nivå för euroområdet var 88,9 procent. Trots de svenska budgetunderskotten ligger skuldkvoten därmed betydligt under genomsnittet i euroområdet.

Frågan om ett högre skuldutrymme har tidigare drivits av Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. I sitt Almedalstal 2024 föreslog Ebba Busch ett årligt offentligt underskott på 0,5 procent av BNP för investeringar i vägar, järnvägar och elsystem. Ebba Busch bedömde då att en sådan politik under 25 år skulle höja skuldsättningen från omkring 30 till omkring 40 procent av BNP.

Staten har redan beslutat om omfattande lånefinansiering på försvarsområdet. Den parlamentariska försvarsöverenskommelsen medger lånefinansierade tillskott till försvaret på högst 300 miljarder kronor. Av beloppet får maximalt 50 miljarder kronor användas till fysisk infrastruktur och lager av bland annat livsmedel, läkemedel och drivmedel inom det civila försvaret. Staten ska dessutom bidra ekonomiskt till utbyggnaden av ny kärnkraft, där det handlar om belopp på flera hundra miljarder kronor.

De stora reformförslagen från både regeringssidan och oppositionen presenteras därmed samtidigt som Sverige har budgetunderskott, ett begränsat beräknat reformutrymme för nästa mandatperiod och en offentlig skuld som fortfarande är låg i internationell jämförelse.