Partierna splittras om transportmålet inför valet

Transportpolitiken har blivit en tydlig skiljelinje i partiernas klimatpolitik inför valet. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill inte behålla målet om att utsläppen från inrikes transporter, med undantag för flyget, ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Tidöpartierna anser att målet inte längre är realistiskt att nå inom fyra år och vill i stället ersätta det med ett mål för elektrifieringen. Oppositionspartierna vill behålla både Sveriges nationella klimatmål och EU:s mål för 2030.

Naturvårdsverket bedömde i sitt underlag till regeringens klimatredovisning 2026 att nuvarande styrmedel inte är tillräckliga för att nå Sveriges nationella klimatmål. Myndigheten bedömde också att Sverige med dagens politik inte kommer att klara sina klimatåtaganden inom EU. Mellan 2010 och 2025 minskade utsläppen från inrikes transporter med 19 procent, motsvarande 3,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket uppgav att ytterligare 10,6 miljoner ton behöver försvinna fram till 2030 för att transportmålet ska nås.

Klimatpolitiska rådet har samtidigt framhållit att nästa regering snabbt behöver vidta kraftfulla åtgärder om klimatmålen ska kunna nås. I sin rapport för 2026 rekommenderade rådet samtliga riksdagspartier att under nästa mandatperiod införa ett brett paket av styrmedel för transportsektorn och arbetsmaskiner. Klimatpolitiska rådet rekommenderade också att en konkret klimathandlingsplan ska presenteras senast tillsammans med budgetpropositionen hösten 2027.

Transporterna står för omkring en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och är samtidigt ett område där utsläppen bedöms kunna minska relativt snabbt. Flera åtgärder som kan påverka utsläppen på kort sikt är dock politiskt känsliga eftersom de påverkar kostnaden för bensin och diesel. Det gäller bland annat drivmedelsskatter och reduktionsplikten, som reglerar inblandningen av biodrivmedel i fossila drivmedel.

Miljöpartiet föreslår tydligast höjd drivmedelsskatt och en högre reduktionsplikt. Liberalerna och Vänsterpartiet anser också att reduktionsplikten kan behöva höjas, men inte till tidigare nivåer. Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill samtidigt stödja svensk produktion av biodrivmedel för att pressa kostnaderna.

Riksdagen beslutade att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt ska vara lägre mellan den 1 maj och den 30 september 2026. Sänkningen är 82 öre per liter för bensin och 319 kronor per kubikmeter för diesel. För bensin motsvarar det omkring 1,03 kronor per liter inklusive moms om hela sänkningen slår igenom på konsumentpriset. Finansdepartementet föreslog dessutom en tillfällig sänkning av koldioxidskatten på bensin och diesel med 2,40 kronor per liter under perioden 1 juli–30 november 2026, motsvarande 3 kronor inklusive moms vid full övervältring på priset. När tillfälliga skattesänkningar löper ut kan skatten återgå till tidigare nivå om regeringen inte fattar ett nytt beslut.

Elektrifieringen är däremot ett område där partierna i stor utsträckning pekar åt samma håll. Flera partier vill göra stöden till elbilar mer generösa, sänka kostnaden för laddning och förbättra möjligheterna att ladda hemma. Transportstyrelsen redovisade 98 315 nyregistrerade eldrivna personbilar under 2025 av totalt 257 778 typgodkända nyregistrerade personbilar. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet från den nya personbilsflottan minskade samtidigt från 59,06 gram per kilometer 2024 till 53,92 gram 2025.

Den 18 mars 2026 öppnade regeringen en elbilspremie för hushåll med lägre inkomster i landsbygdskommuner och andra områden med svag kollektivtrafik. Stödet kan enligt regeringen uppgå till högst 46 800 kronor under tre år vid köp eller leasing av en ny eller begagnad elbil. Av finansieringen kommer 75 procent från EU:s sociala klimatfond.

Även stödet till elektrifierade lätta lastbilar har ändrats. Från den 4 augusti 2026 togs det tidigare taket på 40 000 kronor per fordon bort. Stöd kan därefter lämnas med upp till 30 procent av den stödberättigade merkostnaden inom ramen för EU:s statsstödsregler. Regeringen beslutade också i juni att bredda stödet till laddinfrastruktur för tunga transporter så att bland annat bussar, fartyg och icke-publika laddstationer kan omfattas. Den ändringen började gälla den 20 juli.

Energimyndigheten redovisade för juli 2026 sammanlagt 9 386 publika laddstationer och 62 559 publika laddanslutningar i Sverige. Myndigheten beskrev nätet av snabbladdare för personbilar som nästan heltäckande. Energimyndigheten har också ett centralt ansvar för Sveriges genomförande och tillsyn av EU:s AFIR-förordning, som ställer bindande krav på bland annat kapacitet och geografisk placering av publik laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon.

Kollektivtrafiken är ytterligare ett område där flera partier vill öka resandet. Tidöpartierna har infört halverat pris på månadskort fram till årsskiftet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill införa ett rikstäckande kollektivtrafikkort för omkring 500 kronor i månaden.

Klimatfrågan har samtidigt haft en begränsad plats i valrörelsen trots sommarens rapportering om bränder, värmeböljor, torka och låga vattennivåer. Den 23 augusti 2026 genomfördes klimatdemonstrationen Enade för klimatet i Stockholm. Svenska kyrkans Stockholms stift uppgav att deltagare från 280 organisationer medverkade. Arrangörerna hade uppmanat deltagarna att lämna partipolitiska symboler och nationsflaggor hemma, och omkring 50 000 personer deltog i demonstrationen.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast 2045 och därefter bli negativa. EU:s motsvarande mål är klimatneutralitet senast 2050. Det svenska etappmålet för 2030 innebär att utsläppen bör vara 63 procent lägre än 1990, medan utsläppen från inrikes transporter, bortsett från inrikesflyget, ska ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010. Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR, innebär samtidigt att utsläppen ska minska med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ETS 1 ingår inte i de svenska etappmålen för 2030.