Partierna går isär om Sveriges klimatpolitik

Riksdagspartierna går till val med tydligt olika förslag för att minska utsläppen från bland annat transporter. Socialdemokraterna vill öka elektrifieringen av trafiken och stärka Klimatklivet, Industriklivet och gröna krediter. Partiet vill också bredda stödet för köp och leasing av elbilar, bygga ut laddinfrastrukturen och göra det lättare att elektrifiera tung trafik. Socialdemokraterna vill inte höja reduktionsplikten i nuläget, men vill på längre sikt kombinera krav på förnybar inblandning med statlig upphandling av förnybara bränslen genom långa kontrakt, kallat Sverigebränsle.

Moderaterna anser att en politik som fokuserar på snabba utsläppsminskningar riskerar att bli ineffektiv och dyr. Partiet vill inte införa ytterligare åtgärder för elbilar utöver den nuvarande politiken och står bakom Tidöpartiernas modell för statligt stöd till ny kärnkraft. Regeringen beskriver den beslutade stödmodellen som en kombination av statliga lån, dubbelriktade differenskontrakt och en mekanism där staten och projektägaren delar risker och vinster.

Sverigedemokraterna vill fortsätta utbyggnaden av ny kärnkraft samt satsa på laddinfrastruktur, Klimatklivet och Industriklivet. Partiet vill ersätta det nationella transportmålet med ett elektrifieringsmål och anpassa Sveriges nationella klimatmål för 2030 till EU:s mål. Sverigedemokraterna vill samtidigt behålla dagens elbilsstöd och bygga ut möjligheterna att ladda.

Centerpartiet vill påskynda elektrifieringen av fordonsflottan med en bred bonus för köp eller leasing av elbil och samtidigt öka produktionen av förnybar el och svenska förnybara drivmedel. Partiet motsätter sig en höjd reduktionsplikt och vill i stället använda sänkt skatt och produktionsstöd. Centerpartiet meddelade den 31 augusti 2026 att målet är att 90 procent av alla nya personbilar som säljs 2030 ska vara elbilar. Partiet vill införa en elbilsbonus på 50 000 kronor och inledningsvis avsätta en miljard kronor till företag som köper elektriska lastbilar.

Miljöpartiet vill införa en Sverigebiljett för 450 kronor i månaden i kollektivtrafiken, bredda elbilspremien och öka satsningarna på Klimatklivet. Partiet vill också bygga ut laddinfrastrukturen kraftigt. Miljöpartiet anser att reduktionsplikten bör höjas, men inte tillbaka till samma höga nivåer som tidigare.

Kristdemokraterna vill minska beroendet av fossila bränslen genom en större användning av skogsråvara, bland annat till biodrivmedel, träbyggande och kartong som ersättning för plastförpackningar. Partiet vill att Sveriges klimatpolitik ska ligga i linje med EU:s mål och anser att reduktionsplikten i dag ligger på en rimlig nivå. Kristdemokraterna hänvisar också till redan införda stöd för miljöbilar och utbyggd laddinfrastruktur och räknar med att fler kommer att kunna köpa begagnade elbilar när marknaden utvecklas.

Vänsterpartiet vill skapa en klimatinvesteringsfond för stora investeringar, exempelvis i järnvägen, elektrifiera fordonsflottan och ställa om jordbruket. Partiet vill höja reduktionsplikten tillsammans med ekonomiskt stöd till personer med små marginaler som är beroende av bil. Vänsterpartiet föreslår stöd för både nya och begagnade elbilar, billig leasing för låginkomsttagare, en särskild landsbygdsbonus, sänkt skatt på elbilsladdning och mer laddinfrastruktur.

Liberalerna vill bredda elbilspremien för personer med lägre inkomster och begränsad tillgång till kollektivtrafik. Partiet vill också sänka skatten på el vid laddning, göra laddning på arbetsplatsen skattefri och förenkla laddning vid flerbostadshus. Liberalerna vill ersätta transportmålet med ett elektrifieringsmål och accepterar en mindre höjning av reduktionsplikten, samtidigt som elektrifieringen prioriteras. Partiet framhåller även att hybrider behövs och öppnar för en riskdelningsmodell för havsbaserad vindkraft som liknar den modell som beslutats för kärnkraft.

Naturvårdsverket meddelade i juni 2026 att utsläppen från inrikes transporter var omkring 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025. För att det nuvarande nationella transportmålet ska nås behöver utsläppen enligt Naturvårdsverket minska med ytterligare 10,6 miljoner ton till 2030. EU-kommissionen fastställer samtidigt att Sverige enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning ska minska utsläppen med 50 procent till 2030 jämfört med 2005 inom bland annat vägtransporter, byggnader, jordbruk, avfall och mindre industri.

Transportstyrelsen uppgav i februari 2026 att 257 778 typgodkända personbilar nyregistrerades under 2025. De genomsnittliga koldioxidutsläppen från en ny personbil minskade från 59,06 gram per kilometer 2024 till 53,92 gram per kilometer 2025. Klimatpolitiska rådet rekommenderade i sin rapport för 2026 att samtliga riksdagspartier efter valet presenterar en konkret klimathandlingsplan senast i samband med budgetpropositionen hösten 2027 och arbetar för att EU:s beslutade klimatpaket till 2030 genomförs.