Paris rustar för nya våldsamma protester – 2 500 gripna

Omkring 2 500 personer har gripits i Frankrike efter de senaste veckornas våldsamma protester. Fler än 900 misstänkta hade fram till den 21 oktober blivit föremål för rättsliga åtgärder. Inför Gula västarnas planerade demonstration i Paris den 24 oktober förbereder myndigheterna omfattande säkerhetsinsatser, samtidigt som butiksägare och restaurangpersonal försöker skydda sina verksamheter.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez meddelade den 20 oktober i nationalförsamlingen att regeringen förbereder möjligheten att förbjuda demonstrationer om arrangörerna inte bedöms kunna upprätthålla ordningen. Restriktionerna kan även omfatta demonstrationer som anmälts i förväg.

Säkerhetsplaneringen omfattar möjligheten att sätta in specialförbanden RAID, GIGN och BRI. Inrikesminister Laurent Nuñez har även meddelat att helikoptrar, bepansrade Centaurefordon och vattenkanoner ska kunna användas under insatsen den 24 oktober.

Trots förberedelserna står Gula västarna fast vid sina demonstrationsplaner. Rörelsens samordnare Benjamin Ball bekräftade den 21 oktober i France 2 att arrangörerna lämnat ett förslag till polisprefekturen om en demonstrationsväg mellan Bastiljen och Opéra i Paris.

Studentorganisationer har samtidigt uppmanat till en separat manifestation vid Bastiljen klockan 14.00 den 24 oktober. Den slutliga demonstrationsvägen är ännu inte fastställd och besked inväntas från arrangörerna och polisprefekturen.

På flera av Paris större shoppinggator har butiker täckt sina skyltfönster med plywood inför de nya protesterna. Vid Louis Vuittons huvudkontor bevakar säkerhetspersonal i svarta rockar och solglasögon entréerna och kontrollerar personer som passerar in och ut.

Förberedelserna följer på föregående helgs upplopp, då butiker utsattes för plundring och omfattande förstörelse. Gula västarna har beskrivit den kommande demonstrationen som en andra omgång av protesterna, kallad akt 2.

Restaurangerna Victoria och Schön Dürüm saknar både skyddande träskivor och jalusier. Ägaren Ersin Agtas har därför organiserat bevakning tillsammans med restaurangchefen Emre och den övriga personalen.

Sedan oroligheterna inleddes har Ersin Agtas inte återvänt hem. I stället rör han sig mellan restaurangerna under nätterna för att övervaka lokalerna och förhindra skadegörelse.

Restaurangchefen Emre beskriver situationen som betydligt allvarligare än vid tidigare demonstrationer i Paris. Han anser att polisen efter klockan 23 inte längre klarar av att kontrollera våldsamheterna och att personalen därför behöver stanna kvar för att bevaka restaurangerna och barerna.

Om demonstranter närmar sig planerar Emre, Ersin Agtas och deras kollegor att stanna kvar i lokalerna, även över natten. Vid eventuella problem tänker de kontakta vänner som kan komma till platsen och hjälpa till.

Emre befarar att svartklädda personer som deltagit i förstörelsen under protesterna ska angripa restaurangerna. Han framhåller att det är anledningen till att personalen fortsätter bevakningen både dagtid och nattetid.

Paris myndigheter har redan infört särskilda begränsningar i flera delar av huvudstaden. Stadshuset i åttonde arrondissementet meddelade att polisprefekturen förbjudit oanmälda demonstrationståg och sammankomster mellan klockan 20.00 den 19 oktober och 06.00 den 20 oktober.

Förbudet omfattade området mellan Place Charles-de-Gaulle och Place de la Concorde, däribland Champs-Élysées och området kring presidentpalatset. Restriktionerna gällde även vissa föremål som kunde användas som vapen samt brandfarliga ämnen.

Paris officiella turistorganisation meddelade den 21 oktober att utegångsrestriktioner gäller i delar av områdena kring Place de la République och Les Halles mellan klockan 23.00 och 06.00. Undantag gäller bland annat personer som bor eller arbetar i de berörda områdena och har giltiga skäl att vistas där. Restauranger och andra verksamheter får fortsätta hålla öppet.

Turistorganisationen har också varnat för trafikavstängningar, stängda tunnelbanestationer och förändrade turistvägar i samband med demonstrationerna den 24 oktober. Louvren kräver förbokad entré under perioden 17 oktober till 1 november 2026.

Alla butiksägare har dock inte valt att förstärka skyddet. Thomas, som driver en vintagebutik i närheten av de utsatta shoppinggatorna, har hittills inte vidtagit några särskilda säkerhetsåtgärder eftersom hans butik inte har drabbats av skadegörelse.

Han gör samtidigt skillnad mellan de personer som demonstrerar av politiska och sociala skäl och de grupper som ägnar sig åt plundring och förstörelse. Thomas uppskattar att mellan 600 000 och 800 000 personer deltog i demonstrationerna runt om i Frankrike föregående lördag.

Thomas anser att regeringen bär ansvar för den situation som uppstått. Han beskriver protesterna som en följd av att politiker under lång tid inte lyssnat på befolkningens krav och hänvisar till missnöje som enligt hans uppfattning har funnits i omkring tio år.

Även om hans butik har klarat sig undan direkta skador har försäljningen minskat. Thomas förklarar att människor undviker shoppinggatorna när oroligheterna pågår och att kunderna inte längre är lika benägna att handla. Samtidigt anser han inte att hans egen situation ger honom anledning att klaga i jämförelse med dem som drabbats hårdare.

Frankrikes minister med ansvar för handel och småföretag, Serge Papin, bedömde att minst 3 000 butiker hade utsatts för skadegörelse under protesterna den 17–18 oktober. Regeringen förbereder därför en särskild stödfond för drabbade verksamheter.

Den 20 oktober meddelade Frankrikes ekonomidepartement att företag som skadats under oroligheterna den 17–18 oktober ska kunna få statligt stöd. Programmet omfattar bland annat ersättning vid korttidsarbete, där staten ska täcka kostnaderna enligt de fastställda villkoren.

Anställda som inte kan arbeta normalt ska inom programmet kunna få ersättning motsvarande 60 procent av bruttolönen. För personer med minimilön gäller full ersättning.

Regeringen har dessutom presenterat möjligheten för skadedrabbade företag att ansöka om räntefria lån på upp till 50 000 euro genom den statliga investeringsbanken Bpifrance. Lånen ska återbetalas under tre år. Företag kan även få uppskov med arbetsgivaravgifter i upp till tolv månader samt ansöka om ett särskilt akutstöd på högst 1 500 euro.

Protesterna har också fått politiska följder. Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez erbjöd sig att avgå efter kritiken mot polisens insatser den 17 oktober, men president Emmanuel Macron avvisade erbjudandet. Presidentkansliet motiverade beslutet med att kontinuiteten i ledningen av landets säkerhetsstyrkor behövde upprätthållas.

Premiärminister Sébastien Lecornu kallade representanter för fem fackliga organisationer till ett möte den 21 oktober. Samtalen skulle behandla hur demonstrationsfriheten kan upprätthållas samtidigt som myndigheterna arbetar för att förhindra nya våldsamheter.

Sébastien Lecornu har även meddelat att regeringen föredrar riktade utegångsförbud framför ett nationellt undantagstillstånd. Möjligheten att införa undantagstillstånd har dock inte uteslutits om situationen skulle kräva det.

President Emmanuel Macron har efter protesthelgen meddelat att premiärministern ska samla företrädare för politiska partier, fackförbund, studentorganisationer, kommuner och parlamentet. Syftet med mötena är, enligt presidenten, att diskutera lösningar på de sociala krav som framförts under demonstrationerna. Emmanuel Macron har även utlovat öppenhet kring polisens agerande under oroligheterna.

Samtidigt förbereder regeringen ytterligare polisförstärkningar inför den 24 oktober. Utöver Gula västarnas och studentorganisationernas demonstrationer har fackliga organisationer utlyst en ny nationell protestdag den 5 november.

I Paris fortsätter restaurangägaren Ersin Agtas och hans personal att bevaka sina lokaler. Medan myndigheterna planerar säkerhetsinsatser och möjliga demonstrationsförbud håller de anställda på Victoria och Schön Dürüm vakt för att skydda verksamheterna mot ytterligare förstörelse.

Gillar du den här personligheten?