Republikanerna knappar in – demokraternas stora valseger osäker

Demokraternas tidigare försprång inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november har minskat i flera viktiga valkretsar. Interna opinionsundersökningar från båda partierna visar att Republikanerna har återhämtat sig efter omfattande kampanjsatsningar. Sex personer med insyn i mätningarna har beskrivit utvecklingen för amerikanska medier.

Demokraterna betraktas fortfarande som favoriter att ta över representanthuset, men utsikterna till en omfattande seger har blivit mer osäkra. Tidigare jämförelser med mellanårsvalet 2018, då partiet nådde 235 av representanthusets 435 mandat, har tonats ned. En demokratisk kongressledamot har framhållit att valresultatet kan variera betydligt mellan olika distrikt och att det finns skäl till både optimism och försiktighet.

Analysföretaget Inside Elections bedömde den 15 oktober att Demokraterna kunde öka sitt mandatantal i representanthuset med mellan 10 och 20 platser. Företagets prognos för senaten pekade samtidigt mot en möjlig demokratisk ökning med tre till fem mandat.

Reuters rapporterade den 23 oktober att omkring 40 valkretsar till representanthuset betraktades som konkurrensutsatta. Samma rapportering visade att levnadskostnaderna var den viktigaste valfrågan för ungefär hälften av väljarna.

Republikanernas förbättrade opinionsläge sammanfaller med stora investeringar i valkampanjer i Mellanvästern och distrikt i Florida som tidigare inte betraktats som särskilt utsatta. Associated Press redovisade den 22 oktober att politiska grupper med kopplingar till president Donald Trump sedan början av september hade spenderat närmare 277 miljoner dollar på att stödja republikanska kandidater. Mer än 256 miljoner dollar hade gått till politiska annonser.

Den federala valmyndigheten Federal Election Commission redovisade den 1 oktober att kongresskandidaterna samlade in 2,8 miljarder dollar och spenderat drygt 2 miljarder dollar mellan den 1 januari 2025 och den 30 juni 2026. Under samma period hade politiska aktionskommittéer, så kallade PAC, tagit emot 8,3 miljarder dollar och använt 6,5 miljarder dollar. Oberoende kampanjutgifter uppgick till 643,4 miljoner dollar.

Republikanerna försöker samtidigt erövra flera mandat som innehas av Demokraterna. Associated Press har identifierat New Hampshires första valdistrikt, där demokraten Stefany Shaheen möter republikanen Anthony DiLorenzo, som ett av dessa. I Ohio utmanas demokraten Greg Landsman av republikanen Eric Conroy.

Även förändrade valkretsgränser har betydelse för mandatfördelningen. En granskning som Reuters publicerade den 23 oktober visade att omritade kongressdistrikt hade gynnat Republikanerna i 15 distrikt fördelade på nio delstater. Demokraterna hade fått motsvarande fördelar i sex distrikt.

Osäkerheten är större i senatsvalen än i kampen om representanthuset. Demokraterna behöver vinna flera delstater där Donald Trump hade tvåsiffriga segermarginaler i presidentvalet 2024. Bland de delstater som diskuterats som möjliga demokratiska framgångar finns Iowa, Texas, Ohio, Alaska och Kansas.

Den republikanske opinionsanalytikern Patrick Ruffini har varnat för att Demokraternas möjligheter kan överskattas i traditionellt republikanska delstater. Han anser att opinionsmätningarna ger en alltför omfattande bild av vilka senatsmandat som faktiskt står på spel.

Ruffini bedömer att Demokraterna kan vinna i Alaska och Texas, men är mer skeptisk till utsikterna i Iowa, Ohio och Kansas. Han hänvisar särskilt till historiska felmarginaler i opinionsundersökningar från Mellanvästern. Däremot betraktar han Demokraterna som favoriter i Michigan och Maine. Seger i dessa fyra delstater skulle, enligt hans bedömning, kunna ge partiet majoritet i senaten.

Statistikern Nate Silver gör en annan bedömning av osäkerheten. I podden Still Counting har han invänt mot Patrick Ruffinis formulering om att opinionsmätningarna medvetet skulle överdriva Demokraternas möjligheter. Silver anser att ordvalet antyder en avsiktlig manipulation utan tillräckligt stöd.

Silvers statistiska modell Flippr, baserad och viktad mot opinionsmätningar, ger demokraterna cirka 95 procents chans att vinna representanthuset och 76 procents chans att vinna senaten. Han framhåller att Republikanernas återstående möjlighet på 24 procent att behålla senaten fortfarande är betydande.

Silver har också jämfört det aktuella opinionsläget med mellanårsvalet 2018, då Demokraterna fick ett nationellt röstövertag på 8,6 procentenheter. Han hänvisar bland annat till att demokraten Sherrod Brown vann senatsvalet i Ohio det året och nu återigen kandiderar.

I sin bedömning lyfter Silver fram stigande bensinpriser, högre levnadskostnader, kriget med Iran och Epstein-frågan som omständigheter som kan påverka väljarnas inställning till Donald Trump. Han nämner också presidentens ålder, 80 år, och ifrågasätter varför Demokraterna inte skulle kunna nå ett bättre resultat än vid det föregående mellanårsvalet under Trumps presidentskap.

För att ta kontroll över senaten behöver Demokraterna enligt den aktuella mandatbedömningen vinna North Carolina, där partiet har ett tydligt opinionsövertag, samt försvara sina övriga mandat. Därutöver behöver partiet vinna eller behålla minst fyra av åtta särskilt betydelsefulla senatsmandat.

Opinionssammanställningar visar flera små marginaler. Demokraten Mary Peltola har ett genomsnittligt övertag på 3,5 procentenheter mot republikanen Dan Sullivan i Alaska. I Michigan leder demokraten Abdul El-Sayed med 3 procentenheter över republikanen Mike Rogers, medan Sherrod Brown har ett övertag på 3,7 procentenheter mot republikanen Jon Husted i Ohio.

I Kansas visar mätningarna ett demokratiskt övertag på 1 procentenhet för kandidaten Hamilton mot republikanen Roger Marshall. I Texas ligger demokraten James Talarico i genomsnitt 2,4 procentenheter före republikanen Ken Paxton. Republikanen Darline Graham har samtidigt en ledning på 1,7 procentenheter över demokraten Andrews.

I Iowa har opinionsläget förändrats. Tidigare sammanställningar visade en ledning på 1,2 procentenheter för demokraten Josh Turek mot republikanen Ashley Hinson. RealClearPolling redovisade inför den 25 oktober i stället ett republikanskt övertag på 0,6 procentenheter, baserat på undersökningar genomförda mellan den 29 september och den 22 oktober.

Även i Maine skiljer sig sammanställningarna åt. En tidigare mätning visade att demokraten Troy Jackson ledde med 2,3 procentenheter över den sittande republikanska senatorn Susan Collins. RealClearPolling angav därefter ett genomsnittligt övertag på 1,4 procentenheter för Jackson, baserat på mätningar mellan den 23 september och den 20 oktober.

Utanför de åtta särskilt uppmärksammade delstaterna är senatsvalet i Nebraska också mycket jämnt. Där konkurrerar den oberoende kandidaten Dan Osborn med republikanen Pete Ricketts, och opinionsundersökningarna visar närmast dött lopp.

Bipartisan Policy Center har redovisat att sammanlagt 35 senatsmandat omfattas av årets val. Två av dessa gäller särskilda val för att tillsätta vakanta mandat. Den nyvalda kongressen, USA:s 120:e, tillträder i januari 2027.

En demokratisk majoritet i båda kongresskamrarna skulle förändra förutsättningarna för Donald Trumps fortsatta lagstiftningsarbete. Nya federala lagar behöver godkännas av både representanthuset och senaten. Demokraterna skulle därmed kunna stoppa delar av presidentens lagförslag och påverka beslut om den federala budgeten.

Med kontroll över båda kamrarna skulle Demokraterna också kunna leda kongressens utskott, kalla vittnen till offentliga utfrågningar och begära ut handlingar från administrationen. Framträdande demokrater har redan aviserat att de vill utreda anklagelser om korruption inom presidentens administration.

En demokratisk senatsmajoritet skulle dessutom ge partiet inflytande över presidentens utnämningar av ministrar, federala domare och myndighetschefer. Dessa befattningar kräver senatens godkännande.

Senatens officiella röstningsregler anger samtidigt att vicepresidenten har utslagsröst vid lika röstetal. För att avsluta debatten om lagförslag krävs normalt stöd från tre femtedelar av senatorerna. En majoritet av mandaten innebär därför inte automatiskt att ett parti kan driva igenom all lagstiftning.

Om Demokraterna endast vinner representanthuset får partiet ändå möjlighet att stoppa större lagförslag som saknar stöd där. Representanthuset kan också inleda utredningar, hålla förhör och granska regeringsadministrationen.

En majoritet i representanthuset ger även möjlighet att väcka riksrättsåtal mot presidenten. En fällande dom kräver däremot två tredjedelars majoritet i senaten. Federala budgetbeslut måste dessutom godkännas av båda kamrarna och undertecknas av presidenten.

Med drygt en vecka kvar till valet visar prognoserna därmed fortfarande ett tydligt demokratiskt övertag i kampen om representanthuset. Samtidigt har Republikanernas återhämtning gjort möjligheten till en omfattande demokratisk mandatseger mindre säker, medan avgörandet om senatens majoritet fortfarande är öppet.