Över 350 döda efter katastrofen i Nepal och Tibet

AI-genererad illustration

Nyheter

Över 350 döda efter katastrofen i Nepal och Tibet

Av Sofia NilssonPublicerad: 27 aug 19:113 min

Över 350 människor hade på torsdagen bekräftats döda efter den omfattande störtfloden och jordskreden i gränsområdet mellan Nepal och Tibet. Samtidigt saknas över 1 400 personer i Nepal och Tibet. Nepals turistmyndighet uppger att människor från fler än 30 länder finns bland de saknade. Svenska UD uppger att en svensk medborgare och en utländsk person bosatt i Sverige saknas.

Nepals nationella katastrofmyndighet uppgav efter en analys av satellitbilder att ett ras av is och berg utlöste ett skräpfyllt flöde i Lhende-floden, omkring 20 kilometer nordost om gränsövergången mellan Nepal och Kina. Myndigheten varnade senare för en nybildad sjö som steg bakom en blockering och som kunde medföra ytterligare översvämningsrisk. Människor uppmanades därför att hålla sig borta från flodbankarna.

Kinesiska myndigheter uppgav att 558 personer saknades i Gyirong i Tibet, varav 260 var utländska medborgare. I Nepal deltog fler än 5 000 militärer och poliser i räddningsarbetet, enligt Nepals armétalesperson Raja Ram Basnet. Under torsdagen räddades 125 människor, däribland 20 utlänningar.

Många barn befann sig på väg till skolan när flodmassorna nådde de drabbade områdena på onsdagsmorgonen. Ayush Joshi, programchef vid Rädda Barnen i Nepal, uppger att flera barn därefter har rapporterats saknade, blivit strandade eller skilts från sina familjer. Han beskriver också hur en stor del av familjerna i området har fått sina bostäder förstörda och nu vistas i samlingslokaler eller under presenningar.

Unicef uppgav den 27 augusti att minst 17 000 barn hade påverkats i de nepalesiska distrikten Rasuwa, Nuwakot och Dhading. Vid den tidpunkten uppskattades antalet döda i Nepal till omkring 332, varav minst 14 var barn. Unicef uppgav också att 18 skolor hade förstörts helt, att ytterligare 20 skolor hade skadats och att minst fyra vårdinrättningar hade fått svåra skador.

Vägar, vattenledningar, elförsörjning och kommunikationsnät har skadats i katastrofen. Ayush Joshi befinner sig i Katmandu, som inte drabbades direkt, och återger uppgifter från Rädda Barnens personal i de utsatta områdena. Han uppger att lera har blockerat vägar, att elen slagits ut och att internetuppkopplingen fungerar dåligt. Rädda Barnen uppger även att vissa områden fortfarande bara går att nå med helikopter och att skador på telefon- och internetnät har försvårat kontakten mellan familjemedlemmar.

Rädda Barnens hjälpgrupper delar bland annat ut tält, presenningar, filtar, utrustning för vattenrening och andra förnödenheter. Organisationen prioriterar enligt Ayush Joshi också skydd för kvinnor och barn som efter katastrofen riskerar att utsättas för sexuellt våld. Han uppger att bristen på rent dricksvatten är stor eftersom delar av vattensystemen har förstörts och att situationen medför risk för sjukdomar.

IFRC, Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, har meddelat att nästan en miljon schweizerfranc frigörs ur organisationens katastroffond för Nepals Röda Kors insatser. IFRC uppger att Rasuwa och Nuwakot hör till de hårdast drabbade distrikten och att förstörda eller skadade broar och större vägar har gjort vissa samhällen mycket svåra att nå.

FN:s talesperson Stéphane Dujarric uppger att FN och humanitära partner har satt in medicinsk utrustning, mat, skyddsmaterial och personal. Satellitbilder används också för att kartlägga katastrofens omfattning. Unicef har begärt 17,2 miljoner dollar för akuta insatser och tidig återhämtning.

Nepals regerings räddningsteam fortsätter samtidigt sökandet efter saknade och arbetet med att få människor ut ur de drabbade områdena. Ayush Joshi bedömer att hjälp kommer att behövas under lång tid och pekar även på den psykiska påverkan katastrofen har fått på barn.

Sveriges utlandsmyndighet i Nepal har efter katastrofen uppmanat svenskar i området att kontakta anhöriga, följa lokala myndigheters instruktioner och aktivera information från UD Resklar. Räddningsinsatserna pågår fortfarande och uppgifterna om döda och saknade är preliminära.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett neutralt och sakligt språk utan att journalisten själv använder laddade eller värderande ord. Informationen återges genom tydliga källhänvisningar som Nepals turistmyndighet, Nepals nationella katastrofmyndighet, kinesiska myndigheter, Rädda Barnen, Unicef, IFRC och FN, vilket uppfyller kravet på att hårda eller dramatiska uttryck är tillbakavisade som källornas egna uttalanden. Journalisten gör inga egna slutsatser eller spekulationer, förstärker eller förminskar inte händelsernas omfattning och undviker känslomässig retorik. Texten framställer de olika aktörerna sakligt och undviker att styra läsarens känslor. Enda anmärkningen är viss användning av uttryck som "en stor del av familjerna" och "hjälp kommer att behövas under lång tid", som kan ses som något värderande, men eftersom de kommer från källan Ayush Joshi betraktas de inte som journalistens egna slutsatser. Därmed får artikeln nästan full poäng i oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterinriktad syn genom att lyfta fram humanitära behov, sociala skyddsnät samt statliga och internationella organisationers insatser. Den prioriterar fokus på utsatta grupper, som barn och familjer, och betonar behovet av omfördelning genom hjälpinsatser och starkare statlig/humanitär styrning vid kriser. Marknadslösningar eller individuellt ansvar nämns inte, och tonen är snarare inriktad på solidaritet och statligt/organisatoriskt stöd.

Rubrik och framing:
Katastrofen framställs som en allvarlig humanitär kris där många är offer, särskilt barn och familjer i Nepal och Tibet. Flera internationella och humanitära aktörer lyfts fram som hjälpare och lösning, medan naturkatastrofen är den främsta orsaken till problemen.

Språk och ton:
Artikeln använder ett faktabaserat och empatiskt språk, med fokus på de utsatta barnen och familjerna. Den lyfter fram hjälparbetet hos humanitära organisationer och FN, vilket ger en positiv ton kring statliga och NGO-insatser.

Källbalans:
Fokus ligger på statliga katastrofmyndigheter i Nepal och Kina samt flera humanitära organisationer som Rädda Barnen, Unicef, IFRC och FN-talespersoner. Det finns inga politiska motparter eller kritik mot berörda institutioner, utan snarare en samstämmig bild av behov och insatser.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar politiska analyser om hur resurser fördelas eller eventuella långsiktiga orsaker kopplade till sociala eller ekonomiska strukturer. Marknadsperspektiv eller privat sektors roll nämns inte. Fokus är uteslutande på humanitär hjälp och statliga insatser.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.