Över 100 organisationer protesterar mot datacenter i Europa

AI-genererad illustration

Nyheter

Över 100 organisationer protesterar mot datacenter i Europa

Av Per Eriksson•Publicerad: 7 nov 17:13•4 min

Fler än 100 organisationer deltar i en samordnad protestkampanj mot utbyggnaden av stora datacenter i Europa den 6–7 november. Demonstrationer genomförs i flera länder, däribland Finland, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Spanien och Frankrike. Kampanjen Stop Dirty Data Centres kräver ett tillfälligt stopp för nya storskaliga datacenterprojekt.

Organisationerna bakom kampanjen vill att nya etableringar ska pausas tills anläggningarnas sociala och miljömässiga konsekvenser har granskats och diskuterats offentligt. Enligt branschtidningen Data Center Dynamics deltar fler än 100 organisationer i de gemensamma aktiviteterna.

I Helsingfors samlades uppemot 1 500 personer under lördagen den 7 november, enligt det finländska public service-bolaget Yle. Demonstrationen riktades bland annat mot Googles omfattande planer på nya datacenter i Finland.

Den finländska ungdomsorganisationen Luontoliitto uppgav att demonstrationen inleddes klockan 13 på Järnvägstorget. Deltagarna fortsatte därefter förbi Googles kontor på Arkadiagatan och vidare till riksdagshuset.

Sakari Bister, som är en av initiativtagarna till ett finländskt medborgarinitiativ om datacenter, har kritiserat möjligheterna för allmänheten att påverka etableringarna. Han har även framhållit behovet av att säkerställa tillgången på elektricitet när nya anläggningar planeras.

Google presenterade i september 2026 planer på investeringar motsvarande sammanlagt 13 miljarder euro i datacenter i kommunerna Muhos, Kajaani och Vaala. Flera av projekten har samtidigt mött myndighetsingripanden med anledning av misstänkt miljöpåverkan.

Den 8 oktober beslutade Finlands tillstånds- och tillsynsmyndighet LVV att vissa miljöpåverkande förberedelsearbeten vid projekten i Muhos och Kajaani skulle avbrytas tills miljökonsekvensbedömningarna hade slutförts. Beslutet riktades mot Googles dotterbolag Tuike Finland.

Uleåborgspolisen meddelade den 29 oktober att en förundersökning om misstänkt miljöförstöring hade inletts vid datacenterprojektet i Muhos. Polisen hade tagit emot fem begäranden om utredning och identifierat misstänkta brister i dräneringen och hanteringen av vatten på arbetsplatsen. Misstankar om otillåten skogsavverkning har också förekommit i samband med Googles byggprojekt.

Även i Danmark genomfördes protester under lördagen. Demonstranter samlades vid Microsofts datacenter i Lille Skensved utanför Køge på Själland. Den danska tidningen Politiken rapporterade om manifestationen.

Enligt Stop Dirty Data Centres arrangerades den danska protesten av Den Grønne Ungdomsbevægelse. I programmet ingick anföranden från organisationer som motsätter sig datacenterutbyggnaden och forskare med kunskap om anläggningarnas konsekvenser.

Protesterna hade redan inletts fredagen den 6 november. I Amsterdam frihetsberövades uppemot 200 demonstranter i samband med en aktion mot ett planerat datacenterkomplex för Microsoft.

Den nederländska nyhetssajten NL Times uppger att protesten genomfördes vid Plimsollweg i stadsdelen Sloterdijk. Aktivistgruppen Geef Tegengas organiserade demonstrationen, där även Extinction Rebellion och propalestinska demonstranter deltog.

Projektet omfattar enligt nyhetskanalen Euronews tre planerade byggnader med en höjd på omkring 85 meter. Investeringen uppgår till mer än en miljard dollar.

Nyhetsbyrån Reuters uppger att anläggningen utvecklas av företaget Pure Data Centres för Microsofts räkning. Pure Data Centres erbjöd sig att föra en dialog med demonstranterna och uppmanade dem att lämna byggarbetsplatsen på ett säkert sätt.

Microsoft meddelade efter händelsen att företaget respekterar rätten att genomföra fredliga protester. Samtidigt framhöll Microsoft att olagliga handlingar och aktiviteter som medför säkerhetsrisker inte accepteras.

Protester genomfördes även i Tyskland och Polen den 6 november, enligt nyhetsbyrån Associated Press. I Italien hade mer än 1 000 personer deltagit i en tidigare nationell protest mot datacenter i Milano den 10 oktober. Representanter för omkring 40 lokala grupper deltog vid det tillfället.

Under den europeiska protesthelgen arrangerades dessutom aktiviteter på de brittiska öarna. I Dublin hölls en demonstration, medan deltagare i London genomförde en vandring förbi datacenter i Canary Wharf. I Skottland organiserades en marsch till det skotska parlamentet.

En protest planerades också i Coleraine i Nordirland den 7 november. Där motsätter sig grupperna Save the Moat, Save Lough Neagh och People Before Profit en planerad utbyggnad av ett befintligt datacenter för verksamhet inom artificiell intelligens. Organisationerna kräver att utbyggnadsplanerna inte godkänns.

Frågan om datacenters resursförbrukning behandlas samtidigt på EU-nivå. EU-kommissionen inledde den 21 september 2026 ett offentligt samråd om minimikrav på anläggningarnas energi- och miljöprestanda. Samrådet pågår till den 14 december 2026 och kommissionen planerar att presentera ett lagförslag under andra kvartalet 2027.

Genom förordning EU/2024/1364 har EU-kommissionen redan infört ett gemensamt rapporteringssystem för datacenters energiprestanda. Systemet omfattar bland annat uppgifter om energianvändning och vattenförbrukning och är avsett att göra anläggningarnas miljöpåverkan lättare att jämföra.

Den internationella energiorganet IEA bedömer i sin uppdaterade analys att datacenters samlade elanvändning i världen kommer att öka från omkring 485 terawattimmar under 2025 till cirka 950 terawattimmar 2030. Enligt organisationens beräkning skulle datacentren då stå för omkring tre procent av den globala elförbrukningen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övervägande saklig och neutral i sitt språk. Attributiva formuleringar som "enligt källor" och "uppgav/uppgav" används flitigt, vilket tydliggör att informationen kommer från olika aktörer snarare än journalisten själv. Artikeln presenterar flera sidor: demonstrationer och krav från kampanjgruppen, myndighetsbeslut och företagsuttalanden, och den växlar mellan olika länders händelser utan att journalisten lägger in egna värderingar eller slutsatser. Det finns inga förstärkningar, överdrifter eller dramatiserande ord från journalisten, och inga påståenden görs som om de vore journalistens egna. Exempelvis används tydliga källhänvisningar (Enligt, uppgav, uppger, enligt nyhetskällor) och rapporterade detaljer om protester, myndighetsbeslut och EU-frågor utan tolkningar från journalistens sida. Begränsningar eller osäkerheter som nämns bibehålls via uttryck som att uppgifter kommer från specifika källor. Denna kombination av bred geografisk täckning, flera källor och tydligt icke-självständiga påståenden gör att texten upplevs som mycket oberoende och neutralt beskriven. Enda möjliga små reservationer skulle vara hur uttalanden från aktörer framställs, men eftersom de tydligt är källbaserade är de inte jämförbara med journalistens egna värderingar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
25%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterorienterade perspektiv genom att betona miljö- och samhällsproblem samt behovet av offentliga utredningar och större insyn i datacenterutbyggnader. Den framhäver aktivistiska rörelser och myndigheters granskningsåtgärder som lösningar, vilket förstärker kritik mot privata företags expansion och betonar omfördelning och skydd av samhälleliga och miljömässiga intressen framför snabb marknadslösning eller privat vinst.

Rubrik och framing:
Framställningen visar en bred europeisk proteströrelse mot utbyggnaden av datacenter och betonar miljö- och samhällsfrågor samt behov av offentliga utredningar innan nya anläggningar godkänns. Problemformuleringen fokuserar på miljöpåverkan, energianvändning och risker för vatten och mark, medan lösningen ofta presenteras som pauser, granskningar och större insyn. Ansvariga pekas främst ut som datacenteroperatörer (Google, Microsoft) och ibland myndigheter i övervakande och reglerande roller.

Språk och ton:
Tonen är generellt saklig och informationsbaserad med stark fokus på miljö- och samhällsfrågor samt aktivistgrupper. Språket lyfter fram protesternas legitimitet och betonar rätt till fredlig protest samt behovet av att granska konsekvenserna av datacenternas drift.

Källbalans:
Mest utrymme ägnas åt kampanj- och miljöorganisationers perspektiv samt cykler av myndighetsbeslut och aktivister; företag som Google/Microsoft nämns och ges reaktioner, men deras sakliga argument får mindre utrymme än protest- och granskningsperspektiven. Motpartens ståndpunkter finns men är mindre omfattande.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller underbetonas: potentiella ekonomiska nyttor och arbetstillfällen från datacentren, nödvändigheten av digital infrastruktur, företagens försvar av projekten samt tekniska och ekonomiska argument mot överdriven reglering. Även energimix, förnybarhet och grid-resiliens diskuteras ytligen utan djupare analys av motargument.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.