Nytt Grönlandsavtal stärker USA:s militära närvaro

USA, Danmark och Grönland undertecknade den 22 september i New York ett nytt avtal som uppdaterar försvarsöverenskommelsen från 1951. Avtalet ger USA möjlighet att utöka sin militära verksamhet på Grönland, bland annat genom nya försvarsområden vid Narsarsuaq i söder och Mestersvig i öster. USA får också modernisera och bygga ut verksamheten vid Pituffik Space Base. De tekniska villkoren för de nya områdena ska fastställas gemensamt av parterna.

Avtalet börjar enligt Danmarks statsministerium inte gälla omedelbart efter undertecknandet. Först ska nödvändiga parlamentariska förfaranden genomföras i Danmark och Grönland. Därefter ska USA underrättas genom en diplomatisk not. Den fullständiga avtalstexten anger även att ytterligare amerikanska försvarsområden kan föreslås senare. Sådana förslag ska bland annat beskriva plats, omfattning, storlek, planerad verksamhet och åtgärder för att begränsa konsekvenserna.

USA har sedan tidigare omfattande militära rättigheter på Grönland och hade en betydligt större närvaro där under kalla kriget. Det nya avtalet innebär bland annat att amerikanska örlogsfartyg och ubåtar kan röra sig i grönländska vatten och att grönländskt territorium kan användas inom det framskjutna robotluftvärnet ”Golden dome”. Om USA senare vill öka sin militära närvaro ska processerna kunna hanteras genom förenklade administrativa förfaranden.

Överenskommelsen avslutar samtidigt den period då USA:s president Donald Trump drev frågan om att USA skulle förvärva eller kontrollera Grönland. Associated Press beskrev avtalet som Grönlands första bindande internationella överenskommelse där Grönland själv är avtalspart tillsammans med Danmark. Vid undertecknandet deltog bland andra Donald Trump, Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen, Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Grönlands utrikesminister Múte B Egede och Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen.

Grönlands strategiska betydelse har ökat i takt med förändringarna i Arktis. Nya farleder och större tillgänglighet till naturresurser har ökat intresset från bland andra Ryssland och Kina. Grönland, Island, Färöarna och Storbritannien har samtidigt stor betydelse för Natos kontroll av norra Atlanten och passagerna mot Arktis. Natos generalsekreterare Mark Rutte sade i januari 2026 att Nato avsåg att ta ett större gemensamt ansvar för försvaret av Arktis och särskilt begränsa ryskt och kinesiskt militärt och ekonomiskt inflytande i regionen.

Det nya avtalet begränsar också möjligheterna för aktörer utanför EU, Nato och deras partnerländer att få inflytande över känsliga sektorer, däribland gruvnäringen. Grönland har stora mineralfyndigheter och har tidigare haft kontakter med kinesiska bolag som visat intresse för bland annat sällsynta jordartsmetaller, mineraler och uran. Kinesiskt och ryskt engagemang har tidigare stoppats, bland annat genom danska ingripanden.

EU-kommissionen uppger att Grönland har förekomster av 25 av de 34 råvaror som EU klassar som kritiska för den gröna och digitala omställningen. EU och Grönland samarbetar sedan 2023 genom en färdplan för hållbara råvaruvärdekedjor. Grönlands mineralmyndighet uppger samtidigt att Naalakkersuisut redan före det nya avtalet hade ett formellt samarbete inom råvarusektorn med bland andra USA:s utrikesdepartement och den amerikanska geologiska myndigheten USGS.

Grönlands regeringskoalition fastställde i sitt koalitionsavtal 2025 att förhandlingar med Danmark skulle inledas om nya ramar för det framtida samarbetet och om villkoren för en översyn av självstyrelselagen.

Det nya försvarsavtalet saknar en bortre tidsgräns och anger att ett framtida självständigt Grönland fortsatt ska ingå i Natos säkerhetsstruktur och vid behov bli medlem i alliansen.