Nya fredsförhandlingar inleds efter omfattande attacker mot Ukrainas elnät

Representanter för Ukraina, Ryssland och USA möts under tisdagen och onsdagen i Abu Dhabi för nya förhandlingar om kriget. Samtidigt har omfattande ryska angrepp mot Ukrainas energianläggningar orsakat stora störningar i elförsörjningen. Under helgen saknade uppemot en miljon ukrainare elektricitet, enligt energibolaget DTEK.

Förhandlingarna genomförs på tjänstemannanivå och är de första trepartssamtalen sedan ett möte i februari som inte resulterade i några betydande framsteg. På dagordningen finns möjligheterna till en fredsuppgörelse och säkerhetsgarantier för både Ukraina och Ryssland.

USA representeras av president Donald Trumps svärson Jared Kushner och det särskilda sändebudet Steve Witkoff. Den ryska delegationen omfattar president Vladimir Putins nära rådgivare Vladimir Medinskij, som även deltog vid förhandlingarna i februari. Medinskij har tidigare ifrågasatt Ukrainas rätt att existera och framfört krav på omfattande ukrainska eftergifter.

Den ukrainska delegationen leds av underrättelsechefen Rustem Umjerov. Presidentrådgivaren Dmytro Lytvyn meddelade den 9 november att även presidentkansliets chef Kyrylo Budanov, förste ställföreträdare Serhij Kyslytsia, den militära underrättelsetjänstens biträdande chef Vadym Skybytskyj och parlamentsledamoten Davyd Arachamija ingår i delegationen.

Dmytro Lytvyn uppgav att förhandlingarna även ska omfatta ett stopp för attacker mot energianläggningar, säkerheten för sjöfarten i Svarta havet, humanitära frågor och utväxling av krigsfångar.

Steve Witkoff meddelade den 2 november att diskussionerna ska behandla säkerhetsarrangemang efter kriget, åtgärder för att minska konflikten och humanitära insatser. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har dessutom lyft fram förberedelserna för ett direkt möte mellan de båda ländernas ledare som en viktig fråga.

Davyd Arachamija uppgav inför mötet att han inte räknar med något snabbt genombrott efter det långa avbrottet i förhandlingarna. Han beskrev samtidigt återupptagandet av trepartssamtalen som ett framsteg.

Territoriella frågor är fortsatt föremål för omfattande motsättningar. Den internationella nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 10 november att Ryssland står fast vid kravet på ett ukrainskt tillbakadragande från hela Donbas. Volodymyr Zelenskyj motsätter sig att Ukraina ska överlämna områden som fortfarande kontrolleras och försvaras av landets styrkor.

Parallellt med mötet i Abu Dhabi har diplomatiska överläggningar genomförts i Bryssel med företrädare för Ukraina, europeiska länder och USA. Även Nato och Världsbanken har deltagit i diskussionerna.

Bland deltagarna i separata europeiska överläggningar finns Tysklands förbundskansler Friedrich Merz säkerhetspolitiska rådgivare Günter Sautter och Frankrikes presidentrådgivare Emmanuel Bonne. Storbritannien har representerats av den nationella säkerhetsrådgivaren Jonathan Powell och Italien av premiärminister Giorgia Melonis diplomatiska rådgivare Fabrizio Saggio.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov förklarade den 9 november att europeiska representanter inte ska delta i själva trepartsförhandlingarna. Enligt Dmitrij Peskov bygger mötesformatet på en tidigare överenskommelse mellan Ryssland, Ukraina och USA.

Samtalen äger rum efter flera veckor av intensifierade ryska angrepp mot Ukrainas energiförsörjning. President Volodymyr Zelenskyj har anklagat Ryssland för att ha ökat attackerna inför förhandlingarna. Han har även uppgett att samtliga energianläggningar i Ukraina har skadats vid något tillfälle under kriget.

Den 3 november meddelade DTEK att tre av företagets värmekraftverk hade tvingats avbryta elproduktionen efter omfattande angrepp med robotar och drönare. Enligt energibolaget genomfördes attackerna i flera omgångar och orsakade stora skador på teknisk utrustning och annan infrastruktur.

DTEK offentliggjorde inte kraftverkens geografiska lägen med hänvisning till säkerheten. Företaget uppgav att reparationerna skulle påbörjas när säkerhetsförhållandena medgav det och genomföras i samarbete med den nationella elnätsoperatören Ukrenergo.

Den 9 november rapporterade Ukrenergo om strömavbrott i tolv ukrainska regioner. Problemen var särskilt omfattande i Kievregionen och Dnipropetrovskregionen. Akuta avbrott hade även införts i bland annat Sumy-, Poltava- och Charkivregionerna på grund av belastningen på elnätet. Därmed hade tidigare fastställda scheman för planerade strömavbrott tillfälligt upphört att gälla.

Vid ett möte i FN:s säkerhetsråd den 9 november redogjorde Kayoko Gotoh, FN:s chef för Europa- och Centralasienfrågor, för följderna av angrepp mot flera centrala energianläggningar mellan den 30 oktober och 2 november. Enligt Kayoko Gotoh hade hundratusentals hushåll förlorat tillgången till elektricitet, i vissa fall under flera dygn.

Även tidigare under hösten har energiförsörjningen drabbats hårt. FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina meddelade den 16 oktober att ryska attacker den 13 och 14 oktober hade träffat flera energianläggningar, däribland Kievs tre viktigaste kraftstationer. Ukrainska myndigheter uppskattade att omkring 600 000 människor i huvudstaden tillfälligt blev utan el.

FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Ukraina presenterade den 26 oktober slutsatser från sin granskning av återkommande ryska angrepp mot energianfrastrukturen. Kommissionen bedömde att ryska myndigheter hade begått krigsbrott genom avsiktliga angrepp mot civila objekt och brott mot mänskligheten genom andra omänskliga handlingar.

För invånarna i Ukraina har elavbrotten blivit ett återkommande problem i vardagen. Kievbon Oleksandr Gramatskij beskriver hur han och hans 86-åriga mamma vid ett tillfälle tvingades stanna i en bil under fyra timmar efter ett läkarbesök.

Mamman hade brutit foten och behövde hjälp att ta sig hem. De hade passerat Norra bron i Kiev, ett område som ofta utsätts för ryska angrepp, men när de kom fram till hennes bostad fungerade inte hissen på grund av ett strömavbrott. Lägenheten ligger på trettonde våningen.

Oleksandr Gramatskij berättade för tidningen Kyiv Independent att han övervägde att bära upp sin mamma för trapporna och även gjorde ett försök. Han konstaterade dock att det inte var möjligt.

De återkommande strömavbrotten har enligt Oleksandr Gramatskij gjort det svårt att planera mammans läkarbesök och transporterna mellan sjukhuset och bostaden. Han uppgav också att han vid ett tillfälle bröt mot utegångsförbudet eftersom situationen hade försenat hemresan. Under färden fick han förklara omständigheterna för de poliser som stoppade honom.

Inför den kommande vintern lagrar ukrainare livsmedel och vatten för att kunna hantera nya avbrott i samhällsförsörjningen.

Internationella energiorganet IEA redovisade den 4 november att Ukraina under det senaste året hade byggt ut sin decentraliserade gasbaserad elproduktion med omkring 400 megawatt. Landet har även ökat kapaciteten för vindkraft och batterilagring i arbetet med att minska energisystemets sårbarhet.

IEA framhöll samtidigt att mer än 30 procent av Ukrainas hushåll är beroende av fjärrvärme. Enligt organisationen kan skador på värmeanläggningarna öka belastningen på elnätet när hushållen i stället använder elektricitet för uppvärmning.

I sin genomgång av Ukrainas energisäkerhet inför vintern 2026–2027 konstaterade IEA att importkapaciteten för det gemensamma elområdet Ukraina–Moldavien uppgår till högst 2 450 megawatt. Organisationen bedömde att kapaciteten inte är tillräcklig vid ett större underskott på elektricitet.

IEA pekade dessutom på begränsningar i Ukrainas interna elnät, med särskilt stora problem för de östra delarna av landet. Leveranser av viktig energiutrustning, bland annat mindre kraftvärmeenheter och komponenter till transformatorstationer, kan enligt organisationen ta mellan sex och nio månader. IEA rekommenderade därför att förberedelserna inför vintern 2027–2028 inleds redan nu.

FN:s humanitära samordnare i Ukraina, Matthias Schmale, har presenterat en vinterplan för perioden oktober 2026 till mars 2027. Planen omfattar hjälp till 2,1 miljoner människor genom bland annat uppvärmning, reparationer av bostäder, sjukvård, livsmedel och ekonomiskt stöd.

Samtidigt har Ukraina under de senaste månaderna ökat sina angrepp mot ryska oljeraffinaderier. Under måndagen införde det statliga ryska oljebolaget Rosneft ransonering av bensin och diesel i vissa regioner efter attacker.

Vid sidan av de militära angreppen och de nya fredsförhandlingarna har humanitära kontakter mellan Ukraina och Ryssland fortsatt.

USA:s presidentfru Melania Trump har organiserat samtal mellan humanitära samordnare från de båda länderna. Kontakterna har bland annat rört en lokal vapenvila i den ryskockuperade staden Olesjkyj.

Vita huset meddelade den 23 oktober att överenskommelsen skulle möjliggöra humanitära leveranser och förberedelser för evakueringar längs en särskild säker passage. Den amerikanska administrationen angav den 29 oktober som datum för när vapenvilan skulle börja gälla.

Vid ett möte i Vita huset den 5 november uppgav Melania Trump att överenskommelsen hade gjort det möjligt att evakuera närmare 800 personer under säkra former. Hon meddelade även att Ryssland och Ukraina den 23 oktober hade undertecknat skriftliga överenskommelser på båda ländernas språk.

Vita huset identifierade Melania Trumps representant i förhandlingarna som Marc Beckman. Bland de ryska deltagarna fanns landets särskilda sändebud Kirill Dmitrijev och människorättskommissionären Jana Lantratova.

De humanitära kontakterna fortsätter därmed parallellt med trepartsförhandlingarna i Abu Dhabi, där representanter för Ukraina, Ryssland och USA återupptar diskussionerna om en möjlig fredsuppgörelse och säkerhetsarrangemang efter kriget.