Nya bibelöversättningen väcker frågor om gamla böcker

AI-genererad illustration

Nyheter

Nya bibelöversättningen väcker frågor om gamla böcker

Av RedaktionenPublicerad: 22 sep 19:254 min

Den 24 september lanseras NT 2026 på Bokmässan i Göteborg, där den officiella releasen hålls klockan 11.00–11.30 med Svenska Bibelsällskapet som arrangör och Olof Brandt som medverkande. Nya testamentet har fått en ny svensk översättning för första gången sedan 1981, medan Gamla testamentet i den nya bibelutgåvan är versionen från 1999. Svenska Bibelsällskapets styrelse fastställde den färdiga översättningen den 10 november 2025, och den 1 december samma år blev den tillgänglig för förlag med utgivningsavtal.

Översättningen bygger enligt NT 2026-projektet på principen moderat funktionell ekvivalens. Centrala grekiska begrepp ska återges så konsekvent som möjligt, samtidigt som meningsbyggnad och bildspråk anpassas till svenska språket. Bland förändringarna finns att Judas beskrivs som den som utlämnar Jesus i stället för som förrädare, att Paulus bakgrund återges med ordet slav och att Junias anges som kvinna. Catharina Nyström Höög, professor i svenska, har deltagit i arbetet och i diskussioner om hur nya ordval påverkar bland annat språk, inkludering och teologi. Dan Nässelqvist, Hanna Stenström och Rikard Roitto vid Enskilda Högskolan Stockholm har också medverkat med perspektiv på teologi, genusfrågor och Paulus texter.

Svenska Bibelsällskapet uppger att arbetet har involverat primäröversättare, en redaktionskommitté, ett särskilt översättningsråd, externa konsulter, referensgrupper och respons från hundratals bibelläsare. En utgåva från Sjöbergs förlag omfattar 320 sidor och innehåller färgkartor över bland annat det heliga landet, Jerusalem och platser samt församlingar med koppling till Paulus brev.

Ute i församlingarna sprids dock en oro att allt måste förstöras, även relativt nya biblar och psalmböcker. Karin Tillberg tillbakavisar detta. Hon menar att böcker brukar fasas ut, i alla fall har det varit så vid tidigare moderniseringar. – Man fortsatte använda de gamla psalmböckerna. Sedan fick det bli ett naturligt skifte, att man bytte dem när de ändå var slitna. – Vissa människor kanske vill begravas med sin bibel, då gör man det. Man försöker att inte bara mass-kasta böckerna, utan ta hand om det på ett värdigt sätt, som gynnar skapelsen.

Karin Tillberg beskriver lanseringen som positiv eftersom den riktar uppmärksamheten mot Bibeln. Samtidigt framhåller hon att församlingarna försöker hantera uttjänta böcker på ett värdigt sätt och undvika att stora mängder kastas utan eftertanke. Svenska kyrkan betraktar inte själva den fysiska boken som helig. Karin Tillberg förklarar att det heliga i kyrkans syn är orden och att Kristus, inte boken, är Guds uppenbarelse. Biblar och psalmböcker kan därför lämnas till återvinning.

Kristna förlaget Verbum behöver ibland ta äldre upplagor ur lager. Verbums vd Annika Waldenström säger att böckerna inte kommer att brännas eftersom det skulle vara för känsligt. I stället ska de återvinnas på ett respektfullt sätt. Hon beskriver Bibeln som en helig bok som förlaget har stor respekt för och konstaterar samtidigt att moderniseringen har varit planerad under flera år.

Den nya översättningen är ännu inte slutligt godkänd för gudstjänstbruk av kyrkomötet. Kyrkostyrelsens arbetsutskott föreslog den 22 april 2026 att NT 2026 ska godkännas som ett alternativ till Bibel 2000, vilket skulle göra det möjligt att använda båda översättningarna parallellt. Linköpings stift uppger att förslaget innebär att NT 2026 kan börja användas i Svenska kyrkans gudstjänster från första söndagen i advent, den 29 november 2026, om kyrkomötet godkänner det i november.

Kyrkomötet fattar beslut om ifall den nya översättningen får läsas i gudstjänsten. Andra användningsområden, som bibelstudier med konfirmander, vad man tipsar människor om, en andakt på äldreboendet, det bestäms inte av kyrkomötet.

Svenska kyrkan har beställt 200 000 exemplar som ska delas ut till kyrkobesökare på första advent. Göteborgs stift uppger att omkring 20 000 exemplar ska fördelas inom stiftet. Hur många böcker varje församling och pastorat får baseras på antalet gudstjänstbesökare under första advent de två föregående åren. Bibeltexter finns också i psalmboken, evangelieboken (bibeltexter för alla söndagar och helgdagar) och kyrkohandboken (prästens manual).

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten upvisar en saklig och neutral ton. Den förlitar sig på återgivna uppgifter och kommentarer från källor snarare än att journalisten själv uttrycker värderingar eller gör egna slutsatser. Exempelvis används uttryck som 'uppger', 'beskriver', 'säger' och 'tillbakavisar' som indikerar källors ord eller synpunkter snarare än journalistens egna bedömningar. Citat och återgivningar av vad olika personer säger (till exempel Karin Tillberg och Annika Waldenström) dominerar texten, och märks tydligt som källornas eller deras överläggningar. Artikeln redogör också för kontinuitet och faktiska händelser (releasen, godkännandeprocesser, antal exemplar) utan att lägga till känslomässiga eller dramatiserande formuleringar. Det finns viss beskrivning av oro bland församlingarna, men sorgen och oron presenteras som en uppgift från källor, inte som journalistens egen värdering. Sammantaget bedöms språket som mycket neutralt och oberoende i sin helhet, även om innehållet innehåller starka åsikter och känslor hos källorna.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar institutionsstyrd processen bakom översättningen (kommittéer, översättningsråd, referensgrupper), konsekvent, stegvis förändring och en pragmatisk hållning till hur den nya texten ska användas parallellt med tidigare översättningar. Detta speglar en mitteninriktad syn som fokuserar på stabilitet, kompromiss och teknisk lösning snarare än radikala kulturella eller politiska förändringar. Samtidigt finns inkluderande språkliga justeringar (till exempel hantering av könsdimensioner och teologi) som gynnar en bredare inkluderingsagenda, vilket lutar något åt vänster men framställs inom en starkt institutionell ram. Den saknade tyngre kritiska röster och mer radikala kontraalternativ gör att artikeln övervägande främjar mittenpositionen.

Rubrik och framing:
En moderat modernisering av bibelöversättningen NT 2026 som betonar funktionell ekvivalens och inklusionsaspekter, samtidigt som oro i församlingsmiljöer hanteras genom en planerad, stegvis implementering och återvinning av gamla texter.

Språk och ton:
Informativt och nyanserat med tydlig betoning på institutionell process och försiktighet kring förändringar.

Källbalans:
Störst utrymme ges åt religiösa institutioner (Svenska Bibelsällskapet, Svenska kyrkan, kyrkomötet) och akademiska röster inom teologi och genus, samt förlag och församlings-åsikter. Kritiska röster från allmänheten eller fler alternativa, icke-institutionella perspektiv verkar begränsade.

Utelämnanden och kontext:
Gripande perspektiv som saknas eller nämns sparsamt inkluderar konservativ teologisk kritik mot textändringar, bredare ekumeniska eller internationella reaktioner mot översättningen och praktiska konsekvenser i gudstjänstlivet utanför den svenska kyrkan samt ekonomiska eller logistiska konsekvenser för mindre församlingar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.