Ny dansk bedömning: Nato-invasion går inte att utesluta

Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus bedömer att säkerhetsläget är allvarligare än någon gång sedan kalla krigets slut. Vid en pressträff tillsammans med Forsvarets Efterretningstjeneste varnade han för att fler allvarliga hybridangrepp kommer att inträffa. Underrättelsetjänstens chef Thomas Ahrenkiel uppgav samtidigt att det fortfarande bedöms som osannolikt att Ryssland genomför en fullskalig invasion av ett Natoland, men att ett sådant scenario inte längre kan uteslutas. Varken Jeppe Bruus eller Thomas Ahrenkiel ser några tecken på att ett militärt angrepp mot Danmark är nära förestående.

I Forsvarets Efterretningstjenestes offentliga hotbedömning från oktober 2025 klassades sabotagehotet mot det danska försvaret som högt. Risken för destruktiva cyberangrepp mot Danmark bedömdes som medelhög och hotet om militära provokationer mot Natoländer som högt. Samtidigt bedömdes hotet om ett reguljärt militärt angrepp mot Danmark då som obefintligt. Underrättelsetjänsten har också beskrivit Ryssland som ett land som rustar för att kunna föra krig mot Nato, utan att detta innebär att ett beslut om ett sådant krig har fattats.

Den 14 september 2026 avfyrade en rysk fregatt två signalraketer mot en dansk Fennec-helikopter som genomförde rutinmässig fotografering av fartyget på internationellt vatten utanför Gedser. En av signalraketerna passerade nära helikoptern. Danmarks utrikesdepartement kallade därefter upp Rysslands ambassadör, och Jeppe Bruus beskrev händelsen som ett tecken på ett mer riskfyllt ryskt agerande. Vid Natos militärkommittés möte i Köpenhamn den 19 september sade kommitténs ordförande Giuseppe Cavo Dragone att ryska luftrumskränkningar, drönarincidenter och hybridaktiviteter under de senaste veckorna och månaderna hade prövat de allierades beslutsamhet.

Danmark har samtidigt förstärkt sitt militära deltagande inom Nato. En dansk stridsbataljon med omkring 800 soldater placerades i Lettland i augusti 2026 inom den kanadensiskt ledda Nato-brigaden. Det var femte gången sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 som Danmark skickade en bataljonsstridsgrupp till Lettland. I Arktis beslutade Danmark och Grönlands självstyre i september att hålla Narsarsuaq flygplats öppen ytterligare ett år medan långsiktiga militära behov för Danmark, Nato och andra allierade utreds. Den danskledda övningen Arctic Shield samlade samtidigt omkring 400 soldater från tio Natoländer.

Det danska stödet till Ukraina har också fortsatt. Danmark och Ukraina fastställde den 7 juli 2026 att Danmark sedan den fullskaliga invasionen 2022 hade avsatt omkring 11 miljarder euro till Ukraina, varav cirka 9,9 miljarder i militärt stöd. Det 30:e militära stödpaketet uppgick till omkring 589 miljoner euro för 2026–2027. Jeppe Bruus och Thomas Ahrenkiel uppgav vid pressträffen att Danmark kommer att fortsätta stärka samarbetet med sina allierade.