Nordiska ledarnas kontakt med Putin väckte kritik

AI-genererad illustration

Nyheter

Nordiska ledarnas kontakt med Putin väckte kritik

Av Malin Nilsson•Publicerad: 9 nov 16:45•4 min

Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre genomförde den 27 oktober 2026 ett gemensamt telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin. Kontakten hade förberetts under flera månader och syftade till att öppna en direkt dialog mellan europeiska länder och Moskva om möjligheterna till fred i Ukraina. Initiativet möttes därefter av kritik från flera nordiska regeringsföreträdare.

Telefonsamtalet ägde rum från Helsingfors och pågick i omkring 90 minuter, enligt Norges statsminister Jonas Gahr Støre. Finlands presidentkansli bekräftade att kontakten hade genomförts i samråd med Ukraina och efter ett möte mellan de nordiska ledarna i Oslo den 20 oktober.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen invände mot att initiativet inte hade samordnats med övriga nordiska regeringar. Sveriges statsminister Ulf Kristersson uttryckte samtidigt tvivel om möjligheterna att påverka Vladimir Putin genom samtal och framhöll att andra påtryckningsmedel än ord i första hand behövs.

Jonas Gahr Støre förklarade för den amerikanska tidningen Politico att avsikten var att förändra situationen där USA i huvudsak sköter den direkta kommunikationen med Ryssland. Den norske statsministern ansåg att det var orealistiskt att utgå från att kriget skulle kunna avslutas utan att europeiska företrädare själva förde samtal med Moskva.

Norges statsministerkansli klargjorde efteråt att Alexander Stubb och Jonas Gahr Støre hade agerat som företrädare för sina respektive länder. De hade inte fått något mandat att representera Europa som helhet. Under diskussionen med Vladimir Putin behandlades även säkerhetsläget i Östersjöområdet och de nordliga regionerna.

Kontakten föregicks av flera diplomatiska möten. Redan den 6 oktober meddelade Norges statsministerkansli att Alexander Stubb skulle besöka Jonas Gahr Støre i Oslo den 8 oktober för överläggningar om bland annat Ukraina och den europeiska säkerhetssituationen.

Den 20 oktober deltog även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett gemensamt möte och en pressträff med Stubb och Støre i Oslo. Den norske statsministern framhöll då betydelsen av samordnade diplomatiska insatser för att föra arbetet kring Ukraina vidare.

I de föregående samtalen i Oslo medverkade representanter för Ukraina, USA, Storbritannien, Tyskland och Italien samt företrädare för EU och Nato. Ryssland deltog inte. Euronews redovisade att USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff därefter reste till Sankt Petersburg för att informera Vladimir Putin om diskussionerna.

Företrädare för Europeiska kommissionen och Europeiska rådet hade också informerats inför den finsk-norska kontakten med den ryske presidenten, enligt Euronews. Europeiska kommissionen meddelade samtidigt att EU:s institutioner arbetade med att inrätta en gemensam grupp som skulle företräda unionens ståndpunkt vid kommande fredsförhandlingar.

Under telefonsamtalet den 27 oktober uppmanade Alexander Stubb och Jonas Gahr Støre den ryske presidenten att vidta konkreta åtgärder för att minska angreppen mot Ukrainas energisystem och övriga infrastruktur. Det uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj samma dag.

Efter kontakten med Vladimir Putin ringde de båda nordiska ledarna till Zelenskyj och redogjorde för diskussionen. Den ukrainske presidenten tackade dem för informationen. Ukrainas presidentkansli meddelade även att de tre ledarna diskuterade förberedelserna inför ett planerat trepartsmöte i november mellan Ukraina, USA och Ryssland samt olika möjligheter till europeisk medverkan i den fortsatta diplomatiska processen.

Alexander Stubb kommenterade telefonsamtalet i ett anförande inför Nordiska rådet i Helsingfors den 27 oktober. Den finländske presidenten uppgav att Vladimir Putin inte hade framfört några oväntade ståndpunkter. Stubb betonade att Finland och Norge hade uppmanat Ryssland att delta seriöst i fredsförhandlingarna och att stödet till Ukraina skulle fortsätta.

Från rysk sida meddelade Kreml att Vladimir Putin hade framhållit betydelsen av att ryska intressen beaktas i en varaktig fredsuppgörelse. Den ryske presidenten riktade även kritik mot EU:s och Natos politik, som han ansåg medverkade till att förlänga kriget.

Finlands public service-bolag Yle redovisade den 9 november att ett av målen för Stubb och Støre hade varit att bedöma Vladimir Putins inställning till fortsatta förhandlingar. Jonas Gahr Støre beskrev efteråt den ryske presidentens agerande under samtalet som rationellt och professionellt. Den norske statsministern uppgav samtidigt att han inte hade blivit övertygad om att Putin var beredd att nå en överenskommelse.

Alexander Stubb har även uppgett att kontakten med den ryske presidenten var avsedd att få Ryssland att delta i förhandlingar inför de planerade fredssamtalen i Abu Dhabi den 10–11 november 2026.

Samtalet mellan de nordiska ledarna och Vladimir Putin genomfördes därmed som en del av förberedelserna inför de fortsatta diplomatiska kontakterna om Ukraina. Samtidigt visade reaktionerna från Mette Frederiksen och Ulf Kristersson att de nordiska regeringscheferna hade olika uppfattningar om hur direkt dialog med Moskva borde hanteras.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln är övervägande sakligt och neutralt. Så gott som alla uppgifter och påståenden återges med tydlig käll- eller aktörsreferens (till exempel användningar av 'enligt ...', 'uppgav', 'kommentarer', 'redovisade', 'clark...', etc.). Journalistens egna värderingar eller slutsatser saknas; texten beskriver händelser, uttalanden och reaktioner utan att lägga till emotionella eller dramatiserande formuleringar. Artikeln presenterar flera olika synpunkter (multinationella ledare, kritik, differentierade uppfattningar) och kopplar sina uppgifter till källor som Euronews, Zelenskyj, Kreml, och regeringsföreträdare, vilket minskar risken för pergörelse eller vinkling. Även när starka ord används (t.ex. 'kritik', 'involvering', 'samordning') görs det som återgivna utsagor från källor snarare än journalistiska påföljder. Sammantaget uppnår texten en hög neutralitetsnivå, även om vissa meningar beskriver skeenden och åsikter utan att journalisten själv tar ställning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln väger mellan diplomatiska ansträngningar och kritiska röster, betonar internationell samordning och användningen av institutioner (EU, Nato, USA) samt pragmatisk, stegvis förändring. Det förespråkar inte starkt vare sig konfrontation eller radikal omställning utan presenterar dialog som ett rimligt verktyg, vilket gynnar en mittenorienterad analys.

Rubrik och framing:
Nordiska ledare söker dialog med Putin för att främja fred i Ukraina – trots kritik och frågor om mandat och effektivitet

Språk och ton:
Neutral/ saklig ton

Källbalans:
Artikeln ger utrymme åt initiativtagarna (Stubb och Støre) och deras mål, samtidigt som kritiska röster från Danmark och Sverige presenteras. Den innehåller även kommentarer från Zelenskyj, Putin och representanter för EU, EU-kommissionen, USA och Nato, vilket ger en bred men tydligt centrerad syn på diplomatin.

Utelämnanden och kontext:
Brist på röster från ryska inrikesalternativ eller ukrainska civila grupper; begränsad analys av konsekvenser för ukrainska civila och energisäkerhetens långsiktiga effekter; få detaljer om eventuella alternativ till dialog eller hur sanktioner skulle förändras.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.