Polisens läktaringripande utreds efter våldsamt Göteborgsderby

Polisens insats under fotbollsmatchen mellan BK Häcken och IFK Göteborg den 1 november 2026 har lett till omfattande kritik och ett stort antal anmälningar till Justitieombudsmannen. Samtidigt pågår en brottsutredning efter ordningsstörningarna på IFK Göteborgs bortasektion. Polismyndigheten framhåller att ingripanden är nödvändiga när människor riskerar att skadas.

Händelserna under Göteborgsderbyt har aktualiserat frågan om ansvarsfördelningen mellan polis, arrangörer och supportrar. Polismyndigheten betonar att uppdraget att förebygga och ingripa mot brott gäller även vid idrottsevenemang och att polisiära åtgärder kan mötas av våld.

Enligt polisområdeschefen Daniel Norlander hade mellan 80 och 90 pyrotekniska pjäser antänts på IFK Göteborgs bortasektion innan polisen gick in på läktaren. Omkring 15 personer greps under ingripandet och två poliser fick lindriga skador.

Efter matchen inledde Polismyndigheten en förundersökning som omfattar misstankar om bland annat våldsamt upplopp, våld mot tjänsteman, vållande till kroppsskada och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Nio personer anhölls, men den 2 november beslutade åklagare att samtliga skulle försättas på fri fot.

IFK Göteborg har ifrågasatt polisinsatsens proportionalitet. I ett uttalande den 2 november uppgav föreningen att omkring 20 personer hade sökt sjukvård efter att ha utsatts för pepparsprej och trängsel på läktaren. Klubben kritiserade även att ingripandet genomfördes utan föregående dialog som hade gett föreningen möjlighet att medverka till en lugnare hantering.

Den 3 november bekräftade Justitieombudsmannen att myndigheten hade fått in fler än 40 anmälningar med anledning av händelserna. Något beslut om en eventuell granskning hade då ännu inte fattats.

Även pyrotekniken orsakade personskador under matchen. BK Häckens säkerhetsansvarige Nicklas Möller bekräftade att en kvinna fick sjukvårdsbehandling på arenan efter att ha skadats av pyroteknik. Hon rekommenderades att söka ytterligare vård följande dag. Nicklas Möller uppgav att han inte kände till om kvinnan hade följt rekommendationen.

Marcus Marsten, chef för den operativa enheten i Polisregion Stockholm, framhåller att Polismyndigheten är skyldig att agera när en situation bedöms som farlig. Han beskriver situationer där personer redan har fått brännskador eller andningsproblem och där ytterligare människor riskerar att skadas som exempel på när ett ingripande är nödvändigt.

Polismyndigheten understryker samtidigt att otillåten pyroteknik kan medföra flera olika risker. Röken kan innehålla giftiga ämnen och orsaka andningssvårigheter, medan själva pjäserna kan ge upphov till brännskador och bränder.

Det huvudsakliga ansvaret för ordning och säkerhet inne på läktarna ligger hos arrangören. Polismyndigheten framhåller att arrangörer ska ha säkerhetsplaner som omfattar både förebyggande arbete och beredskap för olika händelseförlopp.

Om arrangören inte längre kan upprätthålla ordningen och besökare riskerar att skadas måste polis, ambulanspersonal och räddningstjänst kunna utföra sina uppdrag även inne på läktarsektionerna.

Marie Borgh, biträdande chef vid den operativa enheten inom Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa, uppger att polisens strategi fortsatt är att avlägsna och utestänga personer som stör ordningen. Målsättningen är enligt Marie Borgh att övriga besökare ska kunna delta i fotbollsevenemang under säkra förhållanden.

Polismyndigheten beskriver majoriteten av svensk fotbolls publik som laglydig och som personer som följer arenornas ordningsregler. Myndigheten pekar samtidigt på mindre grupper vars agerande kan utsätta andra åskådare, spelare och funktionärer för risker. Enligt Polismyndigheten ansvarar varje besökare också för sitt eget uppträdande gentemot andra supportrar och personer som arbetar vid evenemangen.

Reglerna för pyroteknik vid idrottsarrangemang behandlas i Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning. Där framgår att ordningslagens särskilda bestämmelser förbjuder innehav och användning av pyrotekniska varor utan tillstånd. Enligt de bestämmelser som redovisas i vägledningen kan överträdelser medföra böter eller fängelse i högst sex månader, med undantag för ringa fall.

Frågan om skärpta regler har även behandlats på regeringsnivå. Den 30 april 2025 presenterade Justitiedepartementet förslag från utredningen Tryggare idrottsarrangemang. Utredningen hade tillsatts efter ett regeringsbeslut i december 2023 och föreslog bland annat enklare beslut om tillträdesförbud och strängare straff vid överträdelser.

Utredningen föreslog dessutom skärpta påföljder för vissa brott mot ordningslagens bestämmelser om bland annat pyroteknik och maskering.

Svensk Elitfotboll har också arbetat med gemensamma säkerhetsregler för de professionella fotbollsserierna. Inför säsongen 2024 meddelade organisationen att tidigare riktlinjer om pyroteknik, knallskott och föremål som kastas in på planen skulle införas som bindande direktiv i tävlingsbestämmelserna för Allsvenskan och Superettan.

Säkerhetsansvarige Per Eliasson förklarade då att förändringen syftade till ett mer enhetligt arbetssätt på arenorna.

I säkerhetsuppföljningen för 2025 redovisade Svensk Elitfotboll att antalet allvarliga ordningsstörningar hade minskat samtidigt som Allsvenskan och Superettan noterade ett nytt publikrekord. Per Eliasson uppgav att organisationen under 2026 skulle fortsätta arbetet med att identifiera och stänga av personer som begår brott i samband med fotbollsmatcher.

Polisens arbete på ståplatsläktare har emellertid varit föremål för kritik från supporterorganisationer redan före Göteborgsderbyt.

Den 14 mars 2026 meddelade Svenska Fotbollssupporterunionen att organisationen invände mot Göteborgspolisens beslut att genomföra insatser på elitklubbarnas ståplatssektioner. Organisationen uppgav att den vid ett möte med polisen hade efterfrågat en risk- och konsekvensanalys och fått beskedet att någon sådan inte hade genomförts.

Den 9 september 2026 meddelade Svenska Fotbollssupporterunionen dessutom att organisationen hade JO-anmält Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten efter hanteringen av supportergrupper i Göteborg.

Enligt Svenska Fotbollssupporterunionen hade Polisregion Väst i mars klassificerat tre supportergrupper med anknytning till IFK Göteborg som kriminella nätverk. Därefter hade tio supportrar meddelats preventiva vistelseförbud.

Efter den senaste polisinsatsen har kontakterna mellan IFK Göteborg och polisen fortsatt. Vid ett möte den 5 november konstaterade polisområdeschefen Emelie Kullmyr och IFK Göteborgs klubbdirektör Nicklas Lauwell att parterna delvis har skilda uppfattningar om händelseförloppet under derbyt.

Båda betonade samtidigt att samarbetet och dialogen ska fortsätta i arbetet med säkerheten vid fotbollsmatcher.

Missnöjet med ingripandet har även lett till planerade supporterprotester. IFK Göteborgs klacksektion Kommandobryggan har meddelat att supportrar till både IFK Göteborg och Malmö FF avser att vara tysta under de första 20 minuterna av lagens möte den 8 november.

Enligt Kommandobryggan planeras också en protestmarsch inför matchen. IFK Göteborgs klacksektion ska dessutom lämnas tom under matchens inledande 20 minuter som en protest mot polisinsatsen under Göteborgsderbyt.

Polismyndigheten håller fast vid att ingripanden mot brott och allvarliga ordningsstörningar är en del av myndighetens uppdrag. Myndigheten framhåller samtidigt att säkerheten vid fotbollsevenemang kräver samarbete med klubbarna och att både arrangörer och besökare har ansvar för förhållandena på arenorna.